Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Den götiska rörelsen - 4. De båda utställningarna 1818
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GÖTISKA RÖRELSEN 221
Fogelbergs statyett Frej och Sandbergs teckning Valkyrior - de båda
konstnärerna stodo utom tävlan.
I februari 1818 beslöt Götiska förbundet på förslag av två icke-konstnärer,
J. G. Netzel och C. G. Spens, att anordna en utställning av tävlingsarbetena
och av andra konstverk. Detta var ett i Stockholms konstliv nytt påfund. Av
de mest konservativa betraktades det som ett intrång i akademiens rättigheter,
ett försök av utomstående att tillvälla sig förmynderskap över konsterna.
Göternas talmän åter utgingo från den åsikt, att skråandan ej var de fria konsternas
element, konstnärerna inga gesäller, som arbetade på verkstad, och att således
en exposition utom akademien varken kunde förbjudas eller ur vilken synpunkt
som helst vore menlig för konstens sanna fördelar.1
Akademien, som låtit fjolåret förgå utan någon utställning, visade ingen
lust att tävla med göterna - tvärtom hade flera akademiledamöter anmält sig
att utställa hos dem. Men nu hade Karl Johan bestigit tronen, kröningen skulle
äga rum i maj, rikets ständer voro samlade, och akademien ämnade begära
ökat statsanslag. Följaktligen lät konungen framföra sin önskan, att akademien
nu skulle åstadkomma en utställning, så lysande som möjligt.
Statsministern v. Engeström - hedersledamot av akademien - framförde
den kungliga befallningen, ledamöterna måste finna sig i att i ganska strama
ordalag erinras om sin skyldighet att exponera - och inom 13 dagar stod
utställningen färdig.
Den 19 maj - alltså en vecka efter kröningen - öppnade göterna sin
exposition i en god lokal i Kirsteinska huset. Akademiens utställning räknade
enligt katalogen 168 nummer, göternas 235, men däribland voro flera
konstverk, som allmänheten förut sett på de akademiska utställningarna. Åtskilliga
professorer och andra akademiledamöter deltogo på båda hållen, bland dem
Krafft, som sänt sin stora Hoglandstavla till göterna, Breda d. ä., som till
dem lämnat de tre fullbordade stora talmansporträtten, medan akademien fick
nöja sig med ett porträtt av äldre datum, Fahlcrantz, som lämnat 11 målningar
till göterna och endast 2 till akademien, Göthe - en relief i marmor hos
göterna - Forssell - gravyrer, lavyrer och kritteckningar på båda hållen,
likaså Limnell, som frikostigt tilldelat göterna 35 nummer - bibliska och
svenskhistoriska motiv, nordiska mytologiska kompositioner, riddarscener och
annat - en komposition bar titeln Sanningen, en annan "Ilskna kritiken".
Akademien fick av hans överflöd nöja sig med 3 akvareller - av dem 2 bibliska
ämnen och en scen ur Hamlet.
I akademien utställde Byström Juno med Herkulesbarnet m. fl. statyer,
Westin porträtt och en tecknad komposition med antikt ämne. Hasselgren
representerade på denna utställning den nordiska myten med "Ragnar Lodbrok, av
Valkyriorna införd i gudasamkvämet i Valhall".
1 J. G. Netzel och C. G. Spens i deras berättelse om tävlingsresultaten och utställningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
