Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Karl Johanstidens första skede - 4. Sergels elever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARL JOHANSTIDENS FÖRSTA SKEDE
185
efter ha "utmärkt sig i såväl ritning som praktiken av stenhuggeriet". Begav
sig till Rom 1803 och stannade där till 1810.
Bland hans arbeten från denna tid är statyn Meleager, en sittande ung
Backus och ett monument över lady Temple med en Thorvaldsensk relief på
begravningsplatsen vid Cestius’ pyramid. Efter sin hemkomst hyllar han Karl
Johan med en staty, där kronprinsen är "föreställd såsom talande till rikets
ständer på rikssalen". Det är om detta verk Sergel skriver till Byström, att "ce
miserable" har på expositionen en grov och
ignobel bild, som skall föreställa kronprinsen,
under all kritik. Sergel överhopar honom
privat med glåpord. Göthe har ej ett spår av
gnista eller snille, blir aldrig en skulptör med
känsla och smak, en medelmåttig hantverkare
blir han - "il restera ouvrier tres mediocre".
Redan i Rom hade han gjort sig känd
för sin stora förmåga att hålla sig framme,
skaffa sig förnäma bekantskaper och få väl
betalt, men konstnärerna skattade honom ej
högt, varken där eller hemma.
Han kunde nog någon gång få läsa ett
berömmande ord. Wennberg fann hans
Sveastaty - 1815, i konseljsalen på Rosersberg
- "hedrande för vilken exposition som helst
inom och utom fäderneslandet", och längre
fram föredrager Fredrik Boije Göthes liggande
backantinna framför Byströms sovande Juno
- den förstnämnda är "av kött och blod",
den andra "av marmor" och därtill
"oache-verad och icke studerad", och han tillägger
för Göthes räkning: "man gör honom icke
full rättvisa i min tanke".1 Göthes backantinnas oroliga sömn är i själva
verket väl uttryckt, och en täckhet, besläktad med Byströms, utmärker
gruppen Venus och Amor - den knäböjande Venus fattar om sin knubbiga
pojkes små vingar och böjer hans huvud bakåt för att kyssa honom. Den
plastiska uppfattningen är sådan, som den tidens konstnärer tillägnade sig i
Rom. Men Göthe saknar Byströms skicklighet. Att hans arbeten ha föga
individualitet är ingen brist i samtidens ögon - man är nöjd, om man i ett
skulptur-verk finner "en skön form och ett allmänt karaktärsuttryck". På porträttbystens
område ansågs Göthe av flera kritiker vara Byströms överman.
1 Brev från Boije till Wetterling 13 okt. 1827.
Göthe. Karl XIII.
Marmor. Rosersberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
