- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
157

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Konstutställningar och konststomdömen - 5. Unga konstnärer - Per Krafft d. y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTUTSTÄLLNINGAR OCH KONSTOMDÖMEN 157

Ett av hans vackraste blad är den lavering, där han framställer sig själv
promenerande på höga styltor, uppmuntrad av en flygande Minerva, som
ropar till honom: "Höj dig över hopen, Nordqvist lille!" I en annan lavyr
visar han, hur den stolta Minerva lämnar den förkrossade Nordqvist med orden:
"Göm dig, tack för gott sällskap."

Från Paris hemsände han det stora landskap, utsikt vid S: t Cloud, som
stannade i Sävstaholmssamlingen. Av hans studier från Frankrike och Italien är
tyvärr så gott som ingenting bevarat - han dog i lungsot i Neapel, och hans
kvarlåtenskap brändes där såsom möjligen smittoförande.

I främsta rummet är det "Kaffebeslaget", som i Helands gravyr bevarat
Nordqvists namn inför eftervärlden.

Den som hade framför sig en lång, om också i längden
måttligt lysande konstnärsbana, var Per Krafft, den yngre
med detta namn. Han överlevde hela sitt släktled och även sig själv.

På gamla dagar påstod han, att det var hans fader, som tvungit honom
in på konstnärsbanan. Frivilligt eller ej hade han redan vid 6 års ålder börjat
teckna i principskolan. Han visade snart en avgjord målarbegåvning -
åtminstone två av de porträtt han utförde före sin utresa torde ha vållat
iakttagarnas förvåning. De äro varandra mycket olika, dessa båda prov på en
bråd-mogen talang. Porträttet av den franske diplomaten och emigranten, greve de
S: t Priest, målat 1795, visar i hållning och stil uppenbar påverkan av Pasch,
det skarpt skurna ansiktet i klar, bestämd sidobelysning är energiskt modellerat
i stora, fasta drag, även karaktären osökt och träffsäkert belyst - hertiginnan
Charlotte skildrar den franske greven som "kvick och slug". Men porträttet av
Desprez, som målades ett år senare, har en helt annan målerisk karaktär, det
är inspirerat av Breda, och den dekorativa hållningen med den kalla färgskalan
och de flytande penseldragen förefaller mig vara en smula påverkad av Desprez
själv. Modellens bleka ansikte med det intelligenta uttrycket är helt och stort
sett mot en blekblå, skyig himmel. Ett friskt, hurtigt och behärskat
duktighetsprov av en nittonårig talang. Samtiden fann det kanske för litet utarbetat,
och högt uppskattat tycks det ej ha blivit - i Desprez’ dödsbo värderades
porträttet till 5 rdr b: o.

Unge Krafft fick resepension för att i Italien studera freskmåleri med
skyldighet att efter sin hemkomst undervisa i detta förfaringssätt. Han reste
emellertid först till Paris och blev elev av David - han är den ende svensk,
som är upptagen i Delécluzes förteckning över den store målarediktatorns
lärjungar. Efter 3 år hemsände han ett antal prov på sin förmåga, sådan den
utvecklats i denna skola. Han representerades på akademiens utställning 1801
av tre porträtt och fem kompositioner i olja: Belisair tiggande. En herde
liggande på marken - enligt katalogen "lärer denne herde vara den bekante

Per Krafft d. y., f.
1777, d. 1863.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free