- Project Runeberg -  Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV /
31

(1925-1928) [MARC] Author: Georg Nordensvan
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Omkring sekelskiftet. Konstvården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väckte föga förtroende. De utmärkte sig i första rummet för inbilskhet, harighet
och skuggrädsla. De vädrade efter jakobiner bland höga och låga och fruktade
envar, som uttalade åsikter eller som kunde misstänkas för att vara missnöjd.
Med allt skäl satte de sparsamhet på sitt program. Sparsamhetens dygd idkade
de på ett sätt, som måste väcka misstro hos iakttagarna, men onekligen sparade
de på intresse för kulturlivet. De visade enligt Adlerbeths flera gånger varierade
uttryck "en besynnerlig animositet mot alla, som ägde snille eller upplysning".

Jordmånen var ej gynnsam för den andliga odlingen. Att snillets tid var
förbi är en åsikt, som ofta upprepades utan att bli motsagd.

*



Under intryck av den stämning kungamordet väckte ville hertigen-regenten
visa pietet för sin döde broders intressen.

Han gjorde till en början allvar av dennes uppsåt att skänka huvudstaden
en ny dramatisk teater, som skulle ersätta det bofälliga Bollhuset, och att få det
tilltänkta konstmuseet till stånd.

Gustav III:s konstsamlingar – yttras i ett kungligt brev av 28 juni 1792,
kontrasignerat av Schröderheim, som då ännu var statssekreterare – "hedra
och gagna riket" och "böra bliva ett offentligt äreminne av det skydd, konungen
dem i livstiden lämnat". Av dessa konsternas alster skall ett museum upprättas,
och till dess föreståndare förordnas ceremonimästaren m. m. Fredenheim, som
under konungens livstid haft inseende över hans samlingar.

Förarbeten, urval och ordnande av konstverken igångsattes omedelbart.

Flera av konstnärerna voro sysselsatta med arbeten, som skulle hedra "salig
kungens" minne. Sergel arbetade på dennes staty, beställd av Stockholms
borgerskap 1790 efter finska krigets slut. Den stora modellen stod färdig sommaren
1793. Pilo trodde sig kunna fullborda kröningstavlan till hösten samma år.
Desprez hade att slutföra den beställda serien av målningar med ämnen från
flottans och lanthärens segrar i Finland.

Men Palmstedts ritningar till nybyggnader i Stockholm skrinlades, liksom
slottsbygget på Haga avbröts. Däremot påbörjades tillbyggnad av Karlberg,
som nu blev kadettskola, "krigsakademi". De långsträckta flyglarna på båda
sidor av slottet uppfördes enligt Desprez’ plan av hans elev Karl Gjörwell.

Det var ett av tidens tecken, att Karlberg – använt som lustslott ännu av
salig kungen – blev förvandlat till läroanstalt, liksom att Fredrikshov, Lovisa
Ulrikas residens, blev tyghus och arsenal och ett årtionde senare kasern.

Masreliez, som redan under salig kungens sista år börjat dekorera Sofia
Albertinas palats, fick nu i uppdrag att modernisera hertigen-regentens våning i
Stockholms slott. Andra dekorativa uppgifter anförtroddes åt den nya
hovintendenten Sundvall.

Han var Adelcrantz’ systerson och skyddsling, hade liksom Rehn, Jakob

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:31:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svekon19/1/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free