Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 1 - Import av franska konstnärer och fransk smak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppmurad, och enligt planen skulle en monumental uppfartsväg i sicksack med
skulpturer och fontäner föra fram till slottets portal från den tilltänkta bron
över Norrström. En omedelbar förbindelseled skulle därmed öppnas mellan
staden och slottet. De förnämligaste interiörerna i den nya slottslängan utsirades
praktfullt – delvis av inhemska konstnärer, delvis av införskrivna fransmän.
Så avbröts arbetet av branden 1797 den 7 april, två dagar efter Karl XI:s
död. De gamla delarna av slottskomplexet ödelades och de nya skadades
betänkligt. Den närmaste följden blev, att Tessin fick utföra sin slottsbyggnadsplan i
dess hela omfattning, utan hänsyn till den gamla grunden och de gamla
byggnaderna.
Det tessinska slottet betecknar höjdpunkten och slutpunkten av den svenska
stormaktstidens frodiga byggnadsverksamhet. Det betecknar även ett fastslående
av den italiensk-franska klassicismens härskarställning i svensk arkitektur.
Det nya slottet är ett palats i romersk karaktär, ett verk närmast av en
grundlärd eklektiker. Mäktigt och helgjutet är byggnaden sammanhållen i
välbalanserade massor, med utsträckta, lugna horisontallinjer, stora och enkla
former men utan tyngd och allt annat än torftigt och strängt, i den dekorativa
utsirningen livligt men måttfullt omväxlande. Ädelt jämnmått är här förenat
med stor kombinationsförmåga, de lånade stilelementen äro med säker smak
sammansmälta. Med suveränt mästerskap är byggnaden lämpad efter lägets
fordringar och möjligheter, på ett enastående sätt behärskar slottet sin
omgivning och utgör centrum i en storslaget komponerad stadsanläggning.
Bygget igångsattes med iver, och arbetet fortgick även under krigsåren så
länge pengar kunde uppbringas. Det avstannade först 1708.
Då det återupptogs efter två årtionden, skedde detta under helt nya
förhållanden. Det kungliga enväldet tillhörde det förgångna, nu var det
rådskammare, utskott och riksdag, som regerade. År 1727 anslogo rikets ständer
en årlig byggnadsbevillning, det var alltså nationen, som åtog sig slottets
fullbordande. Byggets ekonomi anförtroddes åt en slottsbyggnadsdeputation. Men
över dess konstnärliga utformande hade byggnadsledaren ensam bestämmanderätt.
Tessin hade, då han efter branden framlagt sitt förslag till bygget i dess
hela omfattning, blivit utnämnd till "överintendent över hans kungl, majestäts
slott, hus, trädgårdar och byggnader55. Då arbetet återupptogs, var han gammal
och bruten. Titeln och ämbetet ärvde hans son, Karl Gustav Tessin, som fått
konstnärlig utbildning men ej kunde räknas till yrkesmännen. Den omedelbara
ledningen av bygget övergick till den unge arkitekten Karl Hårleman, som
hem-kallades efter sex års studier i Frankrike och Italien. Kunnig, idérik, outtröttlig
blev han den gamle Tessins värdige efterföljare.
Import av franska konstnärer.
För den stora uppgiftens genomförande måste åter utländsk
yrkesutbildning anlitas. Dekoratörerna från 1690-talet hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
