Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet / I. Från Gustav III till Karl XV / 3 (1925-1928) Author: Georg Nordensvan Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. 1700-talet. Grundlinjer och utgångspunkter - 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

diskuterade med denne sina omfattande förslagsritningar till omdanande och
bebyggande av Stockholms centrala delar. Med storslagen djärvhet byggde den store
konstnären imponerande luftslott.

På hans initiativ återupptogs slottsbygget ett tiotal år efter Karl XII:s
död. I detta monumentala nationella företag fick konstverksamheten under det
följande skedet sin medelpunkt. Stockholms nya slott reste sig som en symbol
av Sveriges obrutna kraft och livsvilja.


Stockholms slott. Östra fasaden.
Foto av C. G. Rosenberg 1921.

Det gamla slottet – ett oregelbundet komplex av byggnader från olika
tider, grupperade omkring det höga fästningstornet Tre kronor – hade brunnit
år 1697. Långt förut hade planer på dess moderniserande varit uppe. Från
Kristinas och Karl X Gustavs tid förelågo förslag till partiell ombyggnad med
bevarande av slottets historiska karaktär. Men det var först under Karl XI,
som en ny byggnad började växa fram ur den gamla. 1688 hade Nikodemus
Tessin framlagt ritningar till slottets omgestaltande i modern smak. 1690 beslöt
konungen att bekosta en radikal ombyggnad av den norra längan. Arbetet tog
sin början 1692, tre år därefter stod där en imponerande romersk palatsfasad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>