Riksdagens databaser kallas med ett samlande namn för Rixlex.
Bland dessa databaser finns t.ex. Protarkiv med alla protokoll från riksdagens kammare för riksmötesåret, Proparkiv med alla regeringens propositioner i fulltext och SFST med Svensk författningssamling i fulltext. Ytterligare 23 databaser ingår i Rixlex.
Sedan den 1 juli 1993 kan den som vill teckna ett abonnemang i Rixlex och själv söka information från egen modemutrustad dator över telenätet. Cirka 275 abonnemang har tecknats, innefattandes omkring 1 000 användare. I dagarna har även avtal ingåtts som möjliggör uppkoppling till Rixlex över Internet.
Denna möjlighet att informera sig om riksdagens arbete och beslut måste betecknas som ett värdefullt bidrag till medborgarnas förmåga att orientera sig om samhällets gemensamma åtgärder och följa de av riksdagen fattade lagarna. Dessutom underlättar det för medborgarna att kunna ta del av centrala politiska dokument utan den filtrering och tolkning som sker av massmedia. Sökmetoder inbyggda i Rixlex hjälper användaren att inte drunkna i informationssvallet.
Rixlex administreras av Dokument- och registerenheten, som lyder under riksdagens förvaltningskontor (RFK). RFK har beslutat att abonnemang i Rixlex skall kosta mellan 6 000 kronor och 15 000 kronor, beroende på antalet användare per abonnemang. Priset tar sin utgångspunkt i kostnaden för att prenumerera på informationen i tryckt form, inte efter riksdagens kostnad att tillhandahålla den i datorburen dator.
De faktiska kostnaderna för att koppla upp från riksdagen utomstående informationssökare till Rixlex är nästan försumbar. De kostnader som Rixlexabonnenterna i dag ådrar riksdagen härrör sig från datapaktrafiken. Men trafikkostnaden betalas idag av mottagaren, dvs riksdagen.
Abonnemangskravet för uppkoppling till Rixlex bör slopas. Det bör stå vem som vill fritt att utan avgift ta del av riksdagens offentliga handlingar medelst datorkommunikation. Att medborgarna informerar sig om bl.a. de lagar som riksdagen fattar och de propositioner som regeringen lägger bör vara kostnadsfritt.
Alternativt bör abonnent på Rixlex ges tillstånd att gratis vidareförmedla inhämtad information. Exempelvis har Projekt Runeberg, ett ideellt initiativ inom studentdatorföreningen Lysator vid Linköpings universitet, uttryckt intresse för att återge innehållet i Rixlex och därvid låta envar intresserad kostnadsfritt ta del av materialet via datorkommunikation
Med hänvisning till det anförda hemställs
Stockholm den 23 januari 1995
Per Bill (m)
