Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergman, Johan - Bergstedt, Carl Fredrik - Bergström, David Kristian - Bergström, Gustaf - Bernström, John Peter Fredrik - 12. Bielke, Ture Gabriel - 13. Bielke, Nils Adam - Bilberg, Johan - 1. Bildt, Didrik Anders Gillis - 2. Bildt, Karl Nils Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utgifvit Antiken, en samling essayer med ämnen från
den klassiska forntiden. I den af B. jämte E. Svensén
(se II:575) utgifna Värdshistorien, berättad för
folket, har B. 1904–05 skildrat gamla tidens och
medeltidens historia, och sina reseintryck från
Rom och Hellas har han återgifvit i På klassisk
mark, 1896, och Pompeji, 1900. Dessutom har han
öfversatt Rousseaus uppfostringsskrift »Emile»
och till skolans bruk utgifvit Taciti »Germania»,
Tegnérs »Skoltal», m. m., hvarjämte han uppträdt
med två samlingar Dikter (1894 och 1899). Sedan 1903
redigerar han kalendern »Nornan» och är från 1901
t. f. lärare i antik kulturhistoria vid Stockholms
högskola.
Än mera bemärkt har B. gjort sig genom
den roll, han med öfvertygelsens värme spelat som
kämpe för absolut nykterhet i vårt land, och han
har äfven representerat nykterhetssällskapen vid
internationella utländska kongresser. Bland en mängd
skrifter å detta område må nämnas Är ett
rusdrycksförbud i vårt land önskvärdt och utförbart? 1895,
P. Wieselgren, den svenska nykterhetsrörelsens
fader, 1900, Den svenska nykterhetsrörelsens historia,
1893 och Nykterhetsrörelsens världshistoria, 1900
(öfversatt till flera språk.) Från 1903 utgifver
ock B., under medverkan af andra nykterhetsifrare
»Mimer, svensk tidskrift för studium af alkoholfrågan
och nykterhetssträfvandet».
B., som är en af
landets mest anlitade populära föreläsare, har äfven
visat sitt intresse för folkupplysningen genom de
i »Verdandis småskrifter» ingående broschyrerna
om Giordano Bruno, Slafveriet i antiken och Anders
Fryxell. Äfven politiskt, har B. uppträdt i liberal
riktning och har flera gånger som kandidat till Andra
kammaren för Norrköping samlat ett afsevärdt antal
röster, dock utan att ernå majoritet.
Gift 1891 med Kristina Johansson.
Bergstedt, Carl Fredrik, afled å sin egendom Skrukarp
i Östergötland d. 26 juni 1903.
Bergström, David Kristian, har alltjämt till nuvarande
tid (1906) varit ledamot af Andra kammaren, som
1903–05 insatte honom i konstitutionsutskottet,
af hvilket han var en särdeles verksam ledamot,
och vid urtima oktoberriksdagen 1905 i särskilda
utskottet för behandling af med unionens upplösning
sammanhängande spörsmål. I aug. s. å. afgick han
från sin post i »Dagen» och deltog med stor energi
i 1905 års valkampanj, med föredrag å åtskilliga
ställen i landsorten. D. 7 nov. s. å. inkallades
han som konsultativt statsråd i den Staaffska
ministären, med hvilken han afgick d. 29 maj
1906. Han har senare under samma år inkallats
som ledamot i Vaxholmsundersökningskommissionen
och kommittén för arméns byggnader.
Hans 1902 afgifna motion om ett mera praktiskt och mindre
tidsödande sätt att ordna de akademiska studierna
väckte genom sin rikedom på sakuppgifter mycket
uppseende och föranledde s. å. tillsättandet af den
s. k. universitetsexamenskommittén, af hvilken B. blef
medlem, och på grund af hvars initiativ flera viktiga
reformer i examensväg redan blifvit vidtagna. 1904
inkallades B. äfven i kommittén för revision af lagen
mot yrkesfara.
Bergström, Gustaf, skådespelare, afled i Stockholm
d. 9 nov. 1904.
* Bernström, John Peter Fredrik, industriidkare. Född
i Hälsingborg d. 26 jan. 1848. Föräldrar:
landtbrukaren Peter Fredrik Bernström och
Hanna Andersson.
Efter studier vid läroverken
i Hälsingborg och Kristianstad blef B. 1867 elev
vid Karlbergs krigsskola men inträdde redan
1868 vid mekanisk verkstad. 1870–72 vistades han å
studieresor i England och var 1872–73 anställd
som inspektör för skeppsbyggerier i Newcastle,
där han förvärfvade god inblick i den mekaniska
verkstadsindustriens bedrifvande. 1873–76 var
han ingenjör och kontorschef hos firman Graham
Brothers i Stockholm, hvarefter han 1876 grundade
egen maskinagentur, som han innehade till 1887,
då han inträdde som verkställande direktör i det
bolag, Separator, som bildats för exploatering af
G. de Lavals mjölkseparator. På denna plats har ock
B. visat sig som rätte mannen, den där genom klok
förvaltning, framsynt blick och järnhård energi
bragt sitt företag till en lysande ställning. Van
att härska, har han haft svårt att finna sig till
rätta med det intrång i arbetsgifvarnas uteslutande
bestämmanderätt, fackföreningarna åvägabringat,
och har, för att med kraft möta dessas anspråk,
varit ytterst verksam för sammanslutning af de svenska
arbetsgifvarna. Om gagnet eller lämpligheten af en del
af dessa på främst B:s initiativ vidtagna åtgärder,
såsom den stora lockouten 1905, äro meningarna i hög
grad delade. Länge känd som en utprägladt konservativ
och protektionistisk man, invaldes B. i sept. 1905 af
Stockholms läns landsting i Första kammaren, som 1906
insatte honom som suppleant i bevillningsutskottet.
1898 led. af Landtbruksakademien, har B. sedan 1902
säte i järnvägsrådet.
Gift 1874 med Henrietta Kristina Sundström.
12. Bielke, Ture Gabriel, blef en af de förste
serafimerriddarne 1748.
13. Bielke, Nils Adam, blef 1769
serafimerriddare.
Bilberg, Johan. Sonsonen Fredrik Otto,
född 3 aug. 1722, major vid amiralitetet och
död 29 okt. 1806, var under frihetstiden en
framskjuten Mössa. Under Gustaf III var han en af
riddarhusoppositionens mest verksamma medlemmar och
väckte bl. a. 1786 uppseende genom sitt yrkande,
att tryckfriheten skulle återställas till de gränser,
som utstakats genom 1774 års förordning. Vid 1789 års
riksdag var han en af dem, som konungen fann lämpligt
att häkta för en tid för att kunna genomdrifva
säkerhetsakten.
1. Bildt, Didrik Anders Gillis, blef 1873
serafimerriddare.
2. Bildt, Karl Nils Daniel, förflyttades 1902 till
envoyé i London men återvände 1905 till sin gamla
post i Rom. B., som var ordf. i 1902 års unionella
konsulatkommitté, blef 1899 fil. hedersdoktor i
Uppsala, 1900 hedersled, af Vitterh.-akad. samt
1901 en af de 18 i Svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
