Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Stierneld, Samuel Gustaf - 3. Stierneld, Adolf Ludvig - 4. Stierneld, Gustaf Nils Algernon Adolf - Stiernhielm, Georg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men »glömde» att lägga in om sitt afsked och reste
ännu året före sin d. 4 febr. 1775 å Skattmansö i
Västmanland inträffade död upp till sitt regemente i
Jämtland.
Gift 1: 1726 med Maria Charlotta Cronfelt
och 2: 1754 med Kristina Brigitta Falker.
Stierneld, Adolf Ludvig,
politiker, historisk samlare. Född Stockholm d.
1 sept. 1755; den föreg. son.
Fadern, som då var chef för västmanlänningarne, lär
antecknat sitt regemente bland den nyföddes faddrar
och inskref honom sex månader gammal till
volontär i samma kår. Oaktadt
denna militärståtliga början hann sonen ej längre
än till ryttmästare vid lifregementet, hvartill
han utnämndes 1781. Inom hofvet anställdes
han såsom kammarherre hos drottning Sofia Magdalena
1778. Han kom dock snart på mindre vänlig
fot med Gustaf III och tillhörde vid 1786 och
1789 års riksdagar riddarhusoppositionens spetsar.
När konungen beredde sig att genomföra sina
envåldsplaner, fann han ock lämpligt att
försäkra sig om S:s person. Till följd af
sina förbindelser med ryske ministern hade
han åsamkat sig konungens synnerliga ovilja,
och när de öfriga arresterade frigåfvos,
sändes S. till Varbergs fästning, där han
kvarhölls till 1790. Genom sitt 1790 ingångna
giftermål med grefvinnan Kristina Charlotta
Gyldenstolpe, dotter till Gustaf III:s gunstling Nils
Gyldenstolpe (se I: 420), kom S. snart åter
på mera vänlig fot med hofvet och blef 1792
öfverkammarherre. Vid 1800 års riksdag sågs han ock,
i likhet med andra af 1789 års opposition, Brahe,
Claes Lewenhaupt, m. fl., i hofpartiets främsta led.
Under senare delen af sin lefnad gjorde han sig
känd såsom nitisk samlare af historiska urkunder
och kan anses såsom den egentlige stiftaren
till K. samfundet för utgifvande af handlingar
rörande Skandinaviens historia, i hvilket
sällskap han åtskilliga gånger var ordförande.
Likaledes kan han anses som den egentlige
grundaren af statens storartade porträttgallerier å
Gripsholm, där han såsom ståthållare länge verkade.
Sina egna betydliga samlingar gaf han till
det allmänna och införlifvade genom testamente
sina handskrifter, böcker och fornsaker med Uppsala
universitetsbibliotek, för den händelse Stierneldska
ätten skulle utdö på manssidan. Död å Gripsholm
d. 31 juli 1835.
Stierneld, Gustaf Nils Algernon Adolf,
utrikesstatsminister. Född i Stockholm d. 12
juli 1791; den föregåendes son.
Den lärdomsälskande fadern skänkte denne sin
ende son en synnerligen vårdad uppfostran. Sedan
han från sitt tolfte till sitt femtonde år varit
intagen i Karolinska kollegiet i
Braunschweig, besökte han såsom student universiteten
i Kiel och Edinburgh och sedermera Uppsala. Sålunda
förberedd inträdde han så som e. o. kanslist i
inrikescivilexpeditionen 1811 och utnämndes s. å. till
andre sekreterare i kabinettet för utrikes brefväxlingen.
Under fälttåget i Tyskland 1813 och 1814 tjänstgjorde han
i kronprinsens kansli och öfvervar i denna egenskap
konferensen i Trachenberg, underhandlingarna
i Frankfurt-am-Main samt fredskongressen i
Kiel. Förordnad 1814 till chargé d’affaires i Haag,
flyttades han 1818 såsom envoyé till storbritanniska
hofvet, där han förestod beskickningen till
1827, då han lämnade sin ministerpost åt grefve
Björnstjerna. Från 1827 till 1838 var han endast i
hofvets och ordenskansliets tjänst men inkallades
det sistnämnda året, på samma gång han utnämndes
till serafimerriddare, såsom minister för utrikes
ärendena i konungens statsråd. När på grund af
oppositionens häftiga anlopp vid 1840 års riksdag det
allvarligt bragtes på tal att rekonstruera ministären
i mera liberal riktning, ansågs S. som rätte mannen
att därför träda i spetsen, dels på grund af nära
släktskap med flera af riddarhusoppositionens ledande
män, dels ock på grund af de sant konstitutionella
tänkesätt, han insupit i England. Häraf blef
likväl intet, utan ställdes S. jämte flera af den
afgående ministären under åtal inför riksrätt på
grund af flera förmenta olagligheter. Han erhöll
då först 1840 tjänstfrihet från sitt ämbete och,
sedan riksrättens frikännande dom fallit, 1842
definitivt afsked. 1848–56 beklädde han åter vid
en för fäderneslandet betydelsefull tidpunkt den
viktiga utrikesministerposten. Död i Stockholm
d. 14 nov. 1868.
Gift 1: 1821 med Dorotea Anna
Josefina von Engeström, hvars död Tegnér besjungit
i den vackra sången »Grafven i Hières», dotter af
utrikesstatsministern Lars von Engeström (se 1:
302) och 2: 1828 med grefvinnan Jacquette Vilhelmina
Gyldenstolpe, syster till grefve A. G. Gyldenstolpe
(se I: 420).
Stiernhielm, Georg,
språkforskare, skald. Född i Svartskärs by af Vika
socken i Dalarne d. 7 aug. 1598. Foräldrar: bergsmannen
Olof Marqvardson och Karin Mattsdotter.
Från Västerås skola afgick S. 1619 till Uppsala universitet
och antog då namnet Lillia. Han hade förut kallat sig
Göran Olofsson eller Georgius Olavi. Han studerade
därefter i Tyskland, återkom 1624 till Uppsala
men gjorde följande året som informator för en
Gyllenhjelm en resa genom en stor del af Europa. Vid
sin återkomst till Sverige kallades han 1625 af
biskop Rudbeckius till ethic. lektor i Västerås,
men flyttades snart därifrån till det af Gustaf
II Adolf inrättade Collegium illustre i Stockholm,
där han som »läsemästare för riddarhuset» ådrog sig
stor uppmärksamhet, och vidare 1630 såsom assessor
till hofrätten i Dorpt. Året därefter upphöjdes han
i adligt stånd med namnet Stiernhielm och förlänades
med Stiernlunds och Vasula gods i Livland. Sedan
han 1639 blifvit förordnad till landtråd i Livland,
kallades han 1642 till Stockholm såsom ledamot af
lagberedningen, hvarjämte han såsom antikvarie
skulle hafva vård om rikets fornlämningar och
minnesmärken. S. utnämndes 1648 till vice president
i Dorpts hofrätt. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
