Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keyser, Carl Johan - Khevenhüller, Paul - Kiellman-Göranson, Julius Axel - Kierman, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kemiska analysen</i> 1879; samt En samling
qvantitativa, praktiska prof å allmänt förekommande
ämnen 1881. K. tog 1888 afsked
från lektorsbefattningen och afled i Norrköping
d. 7 april 1895.
Gift 1872 med Johanna-Sofia
Enström.
Khevenhüller, Paul, ämbetsman. Född på
slottet Wehrnberg i Kärnthen
d. 23 april 1593. Föräldrar:
ärkehertig Karls råd och kammarherre
Sigismund Khevenhüller
o. Regina Paulsdotter von
Thonhusen.
På grund af sin
börd och personliga egenskaper
hade K. tidigt blifvit upptagen
till kejsar Ferdinand II:s råd och förordnad till
burggrefve i Klagenfurth. Men hastigt vände
sig bladet; K. föll i onåd och måste 1629 lämna
landet. Orsaken var dels hans protestantiska
tro, dels hans oförbehållsamt yttrade ömhet om
sina ungerska fri- och rättigheter. Så fort han
sålt sina egendomar, nedsatte han sig i Nürnberg,
där han med hänförelse slöt sig till protestantiska
trosbekännelsens banérförare konung
Gustaf Adolf, trädde i dennes tjänst och var
1632 öfverste för ett kavalleriregemente. För
en större penningförsträckning, hvarmed han bisprang
konungen under dennes vistelse i Franken,
erhöll han förskrifning på Julita, Äs, Fogelsta
och Forsby gårdar i Södermanland och bosatte
sig på förstnämnda gods, när han 1636 inflyttade
till Sverige. Efter att 1645 blifvit naturaliserad
svensk adelsman, upphöjdes han 1647 i friherrligt
stånd samt blef hofmarskalk hos änkedrottning
Maria Eleonora och ståthållare på Wollin 1648.
På den militära banan uppsteg han till generalmajor,
blef 1653 riksråd och tillika generalguvernör
öfver änkedrottningens lifgeding. Såsom
herre till Julita har han efterlämnat ett
minne af föga berömlig art. Bönderna, öfver
hvilka han egentligen ej ägde annan rätt än
att uppbära de skatteräntor, kronan åt honom
öfverlåtit, blefvo icke blott utarmade genom
träget arbete, utan äfven för den ringaste
ensak inkastade i herrgårdstornet och illa handterade.
Klagomål anfördes tidt och ofta i rådet,
men troligen utan någon rättelse från K:s sida;
emellertid framstår han i rådsprotokollen såsom
en af de värsta bondplågare på sin tid. Död
helt plötsligt af slag på slottet i Stockholm, där
han bevistat kronprinsen Karls döpelseakt, d. 9
dec. 1655.
Gift 1616 med Regina Katarina
von Windisch-Grätz.
Kiellman-Göranson, Julius Axel, präst, novellförfattare.
Född d. 22 nov. 1811
på Gripsholms slott i Södermanland,
där fadern, Lars Axel
Göransson, var kamrer. Denne
var af fransk härkomst och hette
ursprungligen Lille, (af samma
släkt som doktor Axel Lille) men
antog namnet Göranson efter sin
fosterfader; prosten Anders Göransson i Rättvik.
Sonen satte i sin ordning 1837 framför detta namn
Kiellman efter sin fosterfader, kammarrättsrådet
Olof K.
Student i Uppsala 1830, prästvigdes
K.-G. 1837 och började tjänstgöra såsom
adjunkt i hufvudstaden. Efter att från 1840 ha
varit förste lärare vid Sjömannasällskapets skola,
utnämndes han 1843 till komminister i Åkers
och Dalby församlingar af ärkestiftet och tillbragte
där femton år under utöfningen af sina
ämbetsplikter och en flitig författareverksamhet.
1858 sökte och erhöll han komministersbeställningen
vid Jakobs och Johannes församlingar
i Stockholm, men återvände inom kort,
1862, såsom utnämnd kyrkoherde till sin förra
församling i Uppland. Redan innan han ditflyttade,
voro hans krafter brutna genom en
häftig slagattack, hvilken i sina följder ändade
hans lif i Uppsala d. 10 febr. 1869.
På vitterhetens fält, där K. uteslutande gjorde sig
känd för den stora allmänheten, uppträdde han
först med lyriska dikter i den af Aug. Blanche
redigerade tidningen »Freja» äfvensom i G. H.
Mellins kalender »Vinterblommor» 1837 och följande
åren. I Smärre Dikter 1839, Snöklockor
för Toiletten 1841–44, Kung Carl Johans
Drapa 1844, ägnade han sig ännu alltjämt åt
poesien, till hvilken han också någon gång framdeles
återvände, såsom i Valther och Amaranth
1855; Sånger i Gethsemane 1866, o. s. v.
Men annars lämnade han vid mediet af 1840-talet
den versifierade dikten, för att beträda en
ny bana, romanens och novellens. Utrymmet
tillåter att endast uppräkna en del af de många
arbeten, med hvilka han än under eget namn,
än under pseudonymerna Nepomuk och Norna
Gäst, i tvenne årtionden försåg den romanläsande
allmänheten: Kärlekens seger 1846; Abednego,
2 del. 1846–47; Den blifvande konungen
1847, 2:dra uppl. 1878; Trollets son, 2 del.
1848; Västerlånggatans ängel, 1850, 2:dra uppl.
1878, öfvers. på danska och tyska; Kryddkramhandlarne
1851; Svenska lynnen och småäfventyr,
7 del. 1853–63; Svart på hvitt, 1862;
Läs 1864, m. fl. Samtidigt författade han en
mängd uppsatser, skisser och små berättelser i
planschverk och julkalendrar; skref topografier,
andaktsböcker, verkställde en och annan öfversättning,
lämnade bidrag af lättare innehåll till
de dagliga tidningarna, o. s. v. Det följer af
sig själft, att ett så mångartadt och omfattande
skriftställeri ej alltid lät förena sig med inre
gedigenhet, ej en gång alltid med nödig formbildning.
För att blifva en författare af konstnärlig
rang fattades honom tänkarens klara
världsåskådning, människokännarens skarpblick
och den äkta skaldegnistan. Men för alla, som
älskade en lätt lektyr och saknade kritisk blick,
var hvarje nytt alster af K:s produktiva penna
en välkommen företeelse, och mången med större
namn och större anspråk än han har icke haft
att glädja sig åt så många tacksamma läsare,
som denne i ordets egentliga mening »populäre»
författare. Af K.–G:s noveller utkom en 2:dra
uppl. 1883.
Gift 1846 med Augusta Charlotta
Ekermann.
Kierman, Gustaf, affärsman, politiker. Född
i Askersund 1702. Föräldrar: handlanden och
rådmannen därstädes Anders Svensson Kierman
och Elisabet Sundberg.
K. ägnade sig åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
