Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Jönsson, Ola - Kagg, Lars - Kahl, Achatius Johan - Kallenberg, Anders Hansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som finge underkasta sig längre utbildning vid
specialvapnen. Förslaget föll i Andra kammaren
med 109 röster mot 72 och väckte i hemorten
en mot J. fientlig stämning, som vållade hans
uteblifna återval. Han fortfor dock att i hemorten
vara verksam för allmänna angelägenheter,
bl. a. som en inflytelserik ledamot af Malmöhus
läns landsting 1864–83. 1880 blef han
kassör vid Västkustbanan, i hvars tillkomst han
hade ej ringa del, nu flyttande till Helsingborg,
för hvars utveckling han som stadsfullmäktig
ådagalade stort intresse. Sedan 1889 är han bosatt
i Stockholm.
J. var jämväl ledamot af
1878 års kyrkomöte, äfven där höjande sin stämma
för den religiösa toleransens grundsatser.
Gift 1859 med Anna Maria Sjödahl.
Kagg, Lars, fältherre, Riksmarsk. Född på
Kjellstorp i Västergötland d. 1
maj 1595. Föräldrar: Carl IX:s
kammarherre Nils Kagg och
Britta Hård.
Vid fjorton års
ålder infördes K. i drottning
Christinas, Carl IX:s gemåls, hof
och antogs 1611 till kammarpage
hos kronprinsen Gustaf Adolf,
med hvilken han härigenom kom i förtroligt
umgänge. Samma år följde han denne i danska
kriget och deltog äfven sedermera i ryska
kriget, öfverallt med utmärkelse. På grund
häraf försåg honom konung Gustaf Adolf med
medel, som satte honom i stånd att 1616–19
uppehålla sig vid den namnkunnige Morits’ af
Oranien här och utbilda sig i krigskonsten. Efter
att därpå ett år ha varit anställd i böhmisk
tjänst, återkom han till Stockholm 1620 och anställdes
s. å. såsom fänrik vid Östgöta infanteri.
Med detta regemente deltog han från 1621 i
Gustaf Adolfs alla fälttåg mot Polen, vann därunder
snabb befordran och blef 1628 regementets
öfverste. Vid Gustaf Adolfs ingripande i
trettioåriga kriget följde han de svenska fanorna
och vann på Tysklands jord nya segrar och utmärkelser.
Strax efter slaget vid Lützen 1632
utnämnd till öfverste för lifgardet, lämnade han
ett kraftigt stöd åt hertig Bernhards armé i
Bayern, där han 1633 eröfrade Kehlheim, deltog
i eröfringen af Regensburg samt följande år synnerligen
utmärkte sig vid försvaret af sistnämnda
stad. Härunder tre gånger svårt sårad, fick han
tillåtelse att resa hem för att sköta sin hälsa.
Men redan 1635, sedan han blifvit utnämnd till
generalmajor, skyndade han tillbaka till Tyskland,
där hans vistelse dock denna gång blef
tämligen kort. Återkommen till Sverige utnämndes
han 1636 till krigsråd samt 1641 till
riksråd. Generallöjtnant 1643, sedan han s. å.
vid sidan af fältmarskalk Gustaf Horn deltagit
i de skånska krigsrörelserna mot danskarna, blef
han 1648 fältmarskalk. Hans försvagade hälsa
hindrade honom väl att deltaga i Carl X Gustafs
polska fälttåg. Däremot var han icke overksam
vid dennes andra angrepp mot Danmark. Han
gjorde nämligen 1659 en diversion till Norge
och företog 1660 ett anfall mot Fredrikshald,
men tvangs att tåga tillbaka öfver gränsen. Vid
Carl Gustafs död sistnämnda år insattes han
bland förmyndarne för den unge konungen och
utnämndes till riksmarsk, men dog ej långt därefter
i Stockholm d. 19 nov. 1661. Jämte sin
yngre broder Nils (f. 1598, d. såsom guvernör i
Halland 1653) upphöjdes K. 1651 i friherrligt
stånd, då Toklemajärvi pogost i Kexholms norra
län gafs dem till friherreskap. I grefligt stånd
upphöjdes Lars 1653 med Mariestad (förbättradt
1660 med Sölvesborg) till grefskap. Den grefliga
grenen af Kaggska ätten utgick dock med honom.
Det gods å Lillön vid Björkfjärden, som han
genom köp förvärfvade och präktigt bebyggde,
bibehåller ännu efter honom namnet Kaggeholm.
K. gifte sig 1628 med Agneta Ribbing.
Kahl, Achatius Johan, teolog, författare. Född
d. 17 okt. 1794 på ön Hven, där fadern, Mauritz
Kahl, gift med Helena Katarina Sjöberg, var
prost och kyrkoherde.
Student i Lund 1806, blef
han 1814, alltså vid endast tjugu års ålder filos.
magister därstädes samt följande år docent i romersk
vältalighet. Förordnad 1821 till adjunkt i
österländska språk, förestod han 1821–24 och
1828–29 professuren i sistnämnda ämne. Höstterminen
1826 hade han förestått professuren i
romersk vältalighet och poesi. Sedan han 1825
låtit prästviga sig, utnämndes han 1827 till förste
stadskomminister i Lund samt kyrkoherde i Stora
Råby och Bjellerup. Disputerade 1830 för förslagsrum
till domprostämbetet i Lund, blef teol.
doktor 1844 och var vid sin död, som inträffade
i Lund d. 24 januari 1888, ledamot af
flera in- och utländska lärda samfund. Af
hans många i tryck utkomna skrifter må särskildt
nämnas: Tegnér och hans samtida i
Lund 1851, 2:a upplagan 1868, samt Tegnérstatyen
i Lund. Jemte några minnen från
Tegnérska tiden 1853. Dessa skrifter intaga
ett mycket framstående rum genom stilens elegans
och den lefvande skildringen af de tecknade
personligheterna, med många af hvilka han
såsom flitig medlem af det bekanta sällskapet
Herberget kommit i nära beröring. I romersk-grekisk
och österländsk filologi författade K. åtskilliga
akademiska afhandlingar, som dock ej
tillvunno sig samma uppmärksamhet som de förenämnda
arbetena eller som hans skrifter rörande
Svedenborgianismen eller Nya kyrkan. Af dessa
torde de märkligaste vara: Em. Svedenborgii
itinerarium, sect. II. (1844; öfv. af S:s svenska
original), Bröderna i Ohio, eller den nya protestantiska
kyrkan i nordamerikanska fristaterna
1853, Nya kyrkan och dess inflytande
på theologiens studium i Sverige 1847–64,
Eman. Svedenborgii diarii spiritualis partis
VII, sect. III (1859; innehållande underrättelser
om de i Svedenborgs dagbok omnämnda personer
samt Svedenborgska ättens genealogi).
Gift 1828 med Maria Elisa Fries.
Kallenberg, Anders Hansson,
landskaps- och djurmålare, född
i Skåne d. 23 okt. 1834.
Först tämligen sent fick K. tillfälle att
i Stockholm idka studier i landskapsmåleri.
Offentligt uppträdde
han första gången vid skandinaviska
utställningen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
