- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:356

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredenheim, Carl Fredrik - Fredenstjerna, Adam - Fredholm, Johan Henrik Gotthard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

namnet Fredenheim, och Johanna
Magdalena Hassel
.

Med grundliga humanistiska studier
ägnade sig F. åt den civila
ämbetsmannabanan och ingick
som e. o. kanslist i kanslikollegii
expedition 1765. Hastigt genomgick
han därefter alla tjänstegraderna,
blef kanslersekreterare vid Åbo akademi
1772, förste expeditionssekreterare i utrikesexpeditionen
1775 och året därefter, således blott
tjuguåtta år gammal, tillförordnad statssekreterare.
Hans smak och insikter som konstkännare hade
under tiden fört honom i beröring med Gustaf
III, som skickade honom på vidsträckta resor i utlandet,
för att samla konstsaker. Det var under
dessa resor, F. 1788–89 verkställde sina gräfningar
på Forum Romanum, hvilka sedan vid
hans inväljande i Vitt.-, Hist.- och Ant.-akademien
utgjorde ämnet för hans inträdestal. Utnämnd
till kansliråd 1792, erhöll han i uppdrag att
hafva öfverinseendet öfver konungens konstsamlingar,
blef sedermera 1795 öfverintendent och
ordförande i Målare- och bildhuggare-akademien.
Död d. 6 mars 1803.

F:s verksamhet var
särdeles nyttig, i synnerhet genom den befattning
han tog med de samlingar, som 1794 blefvo »konungens
museum» och sålunda definitivt statens
egendom. Hans dagbok och brefväxling i k.
biblioteket äro en viktig källa för kunskapen
om konsten och konstsamlingarna på hans tid.
Utom det nämnda inträdestalet har han utgifvit
en följd af afbildningar af museets antika statyer:
Ex Museo Regis Sueciæ antiquarum e marmore
Statuar. Apollinis Musagetæ, Minervæ paciferæ

etc. 1794.

Gift 1779 med Kristina
Elisabet Hebbe
, dotter af kommerserådet S. B.
Hebbe, hvilken gjorde Östanå till fideikommiss
för denna sin dotters efterkommande. Godset
innehafves f. n. af F:s sondotters son, statsministern
E. G. Boström.

F:s brefväxling med
sin fader utgafs 1901 af H Schück.


Fredenstjerna, Adam, ämbetsman, politiker.
Född d. 25 dec. 1685 i Viborg.
Föräldrar: fältskären i Viborg
Adam Schütz och Anna Svensdotter
Moderus
.

Efter slutade
studier vid Åbo universitet
ingick F. 1706 som auskultant
i Svea hofrätt och tillika som
e. o. kanslist i kansli- och
kammarkollegium. Utmärkt för sitt nit och sina
goda kunskaper, erhöll han flera uppdrag, bland
annat som fiskal i riksbanken, där han till afgörande
befordrade en mängd hvilande mål.

1721 befordrades han till assessor i Åbo hofrätt.
Såsom ett bevis på det anseende han åtnjöt, må
nämnas, att han redan i denna befattning 1726
undfick adligt diplom, då han förbytte sitt ofrälse
namn till Fredenstjerna. Därifrån steg han till
hofrättsråd 1736, justitiekansler 1755 och 1758
till president i Åbo hofrätt, hvilket ämbete han
likväl sällan utöfvade, dels för sin ålder
– han var nämligen vid utnämningen redan sjuttiotre
år – dels för sin ständiga vistelse vid
riksdagarna.

Redan tidigt hade F. kommit
att indragas i det politiska lifvet. Enligt egen
uppgift skall han 1716 varit Per Ribbing och
Gyllencreutz behjälplig vid uppgörandet af utkast
till en ny regeringsform, och hvilket skall hafva
legat till grund för frihetstidens statsform, om
hvilken F. ännu 1766 med entusiasm uttalade,
»att den ej af änglar kunnat göras bättre». Han
gjorde sig under 1740-talet känd som en af
Mössornas slugaste partigängare och antastades
vid 1746–47 års riksdag som anhängare af
principalatsläran. I sin partiifver drog han ej
i betänkande att söka med rysk hjälp åstadkomma
en inre omhvälfning och föreslog 1749

kejsarinnan Elisabet att genom rysk och dansk
intervention störta Hattarna från makten. Det
lider ej heller tvifvel, att F. för sina tjänster
erhöll ersättning i klingande valuta från Ryssland.

Han fortfor att äfven vid de följande
riksdagarna vara verksam för Mössornas intressen,
och blef, sedan dessa hans partivänner kommit
till makten, vid 83 års ålder förflyttad till president
i Svea hofrätt 1768. Trots sin ofrälse börd
gaf han vid flera tillfällen tillkänna ett stötande
aristokratiskt öfvermod, såsom bl. a. framgår af
bondeståndets anhållan vid 1760–62 års riksdag,
att han skulle ställas under fiskaliskt åtal för
att han kallat bondeståndet »tjänstekvinnornas
söner».

F., som afled i Stockholm d. 4 maj
1772, var sedan 1721 gift med Engel Maria
Küper
.


Fredholm, Henrik Gotthard, civilingenjör,
riksdagsman. Född i Stockholm
d. 8 juli 1838. Föräldrar: stadsfiskalen,
tit. advokatfiskalen Johan
Gotthard Fredholm
och
Johanna Charlotta Holm.

Efter i Uppsala 1857 aflagd studentexamen
genomgick F. 1857–60
tekniska högskolan och
1862–63 byggnadsskolan vid de fria konsternas
akademi, aflade 1864 landtmäteriexamen och genomgick
1865–67 Ultuna landtbruksinstitut.
Han tjänstgjorde därpå 1868–70 som Landtbruksakademiens
stipendiat, var byggmästare och järnvägsingenjör
1871–72 och idkade industriell verksamhet
i Stockholm 1873–76. Såsom Letterstedtsk
stipendiat företog F. 1877–79 en vidsträckt
utländsk resa för studium af landtbrukmaskiner,
var sekreterare i tullkommittén 1880–82 och i
kommittén för landtbruksläroverkens omorganisation
1882–84. Från denna tid har han såsom
konsulterande ingenjör varit bosatt i Stockholm.

F., hvilken sedan länge gjort sig känd för
sitt lifliga intresse för allmänna angelägenheter,
insattes 1884 af det liberala partiet i hufvudstaden
som representant i Andra kammaren, ett
förtroende, som sedermera alltjämt förnyats,
fastän hans val för perioden 1888–90 af kända
anledningar upphäfdes. Han gjorde sig här snart
bemärkt för sina grundliga och mångsidiga insikter
å såväl närings- och tullagstiftningens,
som skatteväsendets och de sociala frågornas
fält. Kammaren skyndade ock att taga fasta på
hans arbetsduglighet genom att redan vid majriksdagen
1887 insätta honom i bevillningsutskottet,
där han allt fortfarande haft plats under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0356.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free