Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
ersattes genom ledning från del inre del genom
strålningen förlorade värmet och desto mindre afkyld
blir ytan.
Hvilken temperatur den fasta eller flytande jordytan
vid ett visst tillfälle har, beror på, huru de in-
och utstrålande värmemängderna förhålla sig till
hvarandra: upptar ytan mera värme än hon ger ifrån
sig, stiger temperaturen; öfverväger utstrålningen
öfver instrålningen, sjunker temperaturen.
Om man undersöker de omständigheter, som göra, alt
fastmarken vid öfvervägande insolation, d. v. s. om
dagarna och under sommar-halfåret, blir mera uppvärmd
än hafven, finner man, att just samma omständigheter
orsaka en större afkylning af fasta marken än af
vattnen under de tider, då utstrålningen öfverväger
öfver instrålningen, nämligen under nätterna och
under vinlerhalfåret. Följden af dessa förhållanden
blir då den, att markens yttemperatur är utsatt
för vida större växlingar än hafsytans såväl under
dygnets som under årets lopp. Exempel på växlingar
under dygnets lopp ha i ett par fall redan anförts:
om de årliga växlingarnes olikhet för land och haf
får man en föreställning genom följande exempel.
Den nakna, d. v. s. icke beväxta markytans temperatur
varierar i medeltal under årets lopp
i Petersburg ((><) n. br.) frän - 10°,o till
+ 19,4 i Tiflis 42 ) +
0,4 » + IM ,8
i Lahore 31 ,5 ) » +10,5
» +40,3
eller på alla tre breddgraderna med ungefär 30, under
det att i Atlantiska oceanen soinmartemperaturen hos
ylvatlnet öfverstiger vi n t er t e m per al ur e n
på 60 nordlig bredd med f),8
> 45 » . » 7 ,3
3ö » » »7 ,3.
l ekvalorslrakterna bli de årliga växlingarne
naturligtvis såväl i markens som hafvens yla vida
mindre och bero för öfrigt på andra omständigheter
än på insolalion och utstrålning, eftersom här alla
dagar året om äro lika långa, nämligen 12 timmar.
Sättet för luftens uppuärmn/ng och afkylning.
Sedan vi nu sett, huru jordens fasta och flytande yta
uppvärmes och afkyles under dygnets och årets lopp,
kunna vi förstå, huru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
