Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. III. Luftens, markens och hafsvattnets temperaturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
meter öfver marken, och i varmare klimat är det
ingalunda ovanligt, att temperaturen i sanden solheta
dagar uppgår till 70-80 grader.
Hafsvattnels yttemperatur stiger däremot enligt
gjorda mätningar högst obetydligt om middagen. I
Atlantiska hafvet vid%och något norr om ekvatorn är yt
vattnets middagstemperalur endast 0,36 grader högre
än dagsmediel. Pä 30 graders nordlig bredd i samma
haf är medeltemperaturen i ytan under sommarhalfårel
under den varmaste delen af dygnet endast en half
grad högre än under natten.
Här böra ock påpekas ännu ett par omständigheter,
som bidraga till denna högst betydliga olikhet i fasta
markens och hafsytans uppvärmning, nämligen dels att
luften öfver hafven i regel innehåller mera vattenånga
och moln än öfver fastlandet, hvarför strålningens
intensitet blir mindre öfver hafven, dels att en
blank vattenyta re-lleklerar en större och sålunda
upptager en mindre procent af det infallande värmet
än fasta marken gör.
De omständigheter, som göra, att hafven vid insolation
bli jämförelsevis litet uppvärmda, äro alltså i
korthet: större fuktighet och molnmängd, större
reflexion, större afdunstning, nedträngande till
större djup, större specifikt värme.
Utstrålning.
Oupphörligt, såväl dag som natt, strålar värme
ut från jorden mot den kalla världsrymden. Denna
värmeförlust märker man lättast om natten, när det
utstrålade värmet ej ersattes genom någon instrålning
från solen, och när inga moln hindra utstrålningen,
kan temperaturen hos föremålen sjunka mycket långt
under den i närheten varande luftens temperatur. Så
har man under klara nättar sett is bilda sig i kärl
på marken, ehuru en termometer, upphängd någon meter
ofvanför, visat ända till 8 grader öfver noll, och man
har observerat, att snö, som låg i skuggan af ett hus,
ej smälte en myckel klar dag, ehuru lufttemperaturen
var -f- 10, detta uteslutande beroende på den starka
utstrålningen från snön.
Olika föremål ha som bekant olika strålningsförmåga:
blanka ytor utstråla mindre än skroiliga och
ojämna. Huru långt föremålens temperatur sjunker,
när utstrålningen öfverväger öfver instrålningen,
beror utom af deras strålningsförmåga och specifika
värme pä deras värmeledningsförmåga: ju större denna
är, desto hastigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
