Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olje- och koldistrikten i Pennsylvania
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från koksugnarne. Det hela erbjöd en bedröflig anblick, och
jag beklagar på det högsta dem, som för sitt uppehälle äro
nödgade att i åratal, kanske hela sitt lif, vistas i dessa helvetets
förgårdar.
Mellan Punxsutawney och Anita låg en dubbel rad af
koksförbrännningsugnar, som insvepte hela omgifningen i en den
förskräckligaste rök; ingen, som icke själf varit där och sett
det, kan ens tillnärmelsevis föreställa sig huru olidligt det är.
Öfver koksförbränningsugnarne löpa järnvägsskenor och
ugn ligger invid ugn. För att fylla dem gå tåg med kollastade
järnvagnar, från hvilka kolet lätt och snabbt afstjälpes i ugnarne.
De brinna oafbrutet året om och släckas endast i och för reparation.
I Anita arbeta många svenskar vid grufvorna och underligt
nog träffade jag flere, som trifdes bra där, trots den obehagliga
och tröstlösa omgifningen. En del hade skaffat sig egna
hus och var detta kanhända orsaken till att de icke kunde, om
de också ville, lämna orten. Andra åter, som jag talade med,
önskade sig bort, långt bort därifrån, men deras ekonomiska
ställning var sådan, att de voro tvungna att stanna, tills de
lyckats få medel att resa. Jag träffade sålunda bl. a. två unga
Falu-arbetare, som ej varit där mer än knappt ett år och som
jag kände något litet från Falun. De voro färdiga med Amerika,
och jag undrar ej därpå, ty de hade kommit direkt från Falun
med sina åtminstone på tre sidor vackra omgifningar till detta
helvete i miniatyr. Anita och det hastigt förbiskymtande landskapet
under järnvägsresan dit var allt hvad de sett af Amerika.
Vid grufvorna arbeta en mängd italienare, och mellan dem och
de öfriga grufarbetarne råder ingalunda det bästa förhållande.
Det är beklagligt, men föga att förvånas öfver, ty italienarne
arbeta nästan för hvad som hälst som bjudes dem; de lefva
mera som djur än som människor, och en sorglig anblick erbjödo
bostäderna i det italienska kvarteret; de liknade svinstior, och
deras invånare voro smutsiga och trasiga. I jämförelse härmed
var svenskarnes kvarter trefligt och angenämt med sina
renliga, välklädda arbetare. Det var nämligen en söndag, jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
