Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En storm på hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till svar, »det är förbjudet att gå öfver åt aktern, endast midtskepps
få passagerarne uppehålla sig å däck».
Jag rusade upp ur kojen; jag måste upp och se, huru det
såg ut, men kom mera på hufvudet än på benen ur kojen, till
följd af ångarens starka rullning. Rundt om i logementet gingo,
sutto och stodo passagerare, skräck och rädsla var målad på
allas anleten. Vid trappan, som förde upp till mellandäck, stod
en svensk-amerikan, en snickare Svensson, gammal Stockholmare
från 80-talet, som varit bosatt i Amerika i öfver 10 år och hade
varit hemma och helsat på. Han var blek af fasa. »Hur är
det?» frågade jag. »Jag tror aldrig det går väl», framstammade
han. »Fartyget kan omöjligen härda ut. Jag tål inte vara uppe
och se på sjön, så förfärligt ser det ut».
Jag skyndade upp, kastande en blick ut öfver det upprörda
hafvet. I första ögonblicket blef jag helt förfärad, tappade helt
och hållet kuraget och kände mig helt ängslig till mods. Först
efter några minuters uppehåll å däcket, efter att ha stålsatt nerverna
började jag känna mig så pass lugn, att jag kunde taga
det öfverväldigande, skräckinjagande och storslagna natursceneriet
i betraktande. Skräckinjagande! Hela horisonten var nu molnbetäckt,
det var ej längre vågor, som stora och majestätiska
kommo invältrande öfver »Cymric», nej, rundt omkring fräste
sjöarne och kastades i gråaktiga, skummande kaskader högt i
vädret, det var omöjligt att göra sig någon föreställning om
hvarifrån vinden kom, det var ett fullständigt kaos. Det stormade,
fräste och tjöt från alla håll och kanter, man kunde ej
se mer än ett par tre skeppslängder från ångaren och trots de
väldiga maskinernas kraftansträngningar, tycktes det väldiga
skrofvet ej komma ur fläcken. Officerarne gingo dystra omkring
och sågo mer än vanligt alvarliga ut, hela manskapet var enhvar
på sin post, redo att utföra gifna order och om det behöfdes,
upptaga en kamp mot elementernas raseri. »Bara maskinerna
hålla och intet kommer i olag eller propellerna springa», det var
det stående temat i samtalet, »ty kommer något i olag i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
