- Project Runeberg -  Oxygen och Aromasia /
3

(1878) Author: Claës Lundin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Aromasias trädgård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då ingen åkerjord fanns i norra Sverige, måste det
mellersta och södra vara så mycket mer betänkt på sin
hveteodling. Råg brukades ej mycket. Hafreodlingen
hade man långt förut öfvergifvit såsom skadlig för
jorden. Hästarne åto hvetebröd, konstgjordt nämligen,
och samma slags bröd utförde man också till England,
så vidt det icke åts upp på vägen dit, i Göteborg,
Skandinaviens store hufvudstad.

Sedan Aromasia länge blickat öster ut, och för
hennes »själs öga», såsom det hette i forna
dagar, den ena bilden efter den andra jagat förbi,
frammanad af hvad som kom i det »kroppsliga ögats»
synkrets, fäste hon blickarne ned åt gatan. Bredvid
och under hennes trädgård ilade luft-velocipeder i
långa rader, täflande med hvar andra i snabb fart,
men de olika riktningarne höllo sig alltid vid hvar
sin sida af husraderne, fastän i många hvarf ofvan
på hvar andra.

Det var det vanligaste fortskaffningsmedlet i det
tjugufjärde århundradet. Men man färdades naturligtvis
också på sjelfva gatan, så väl i vagn, dragen af
häst eller framdrifven af den kraft som utträngt
elektriciteten, som till fots. Det ansågs äfventyrligt
att åka efter häst, men just därför satte åtskillige
djärfve unge män en ära i att färdas på det sättet,
i synnerhet då det icke vore fråga om någon brådska.

Fotgängare höllo sig dels till de med ett slags hårdt
glas lagda gångbanorna i kanten af gatan, dels till
de oändliga gallerier som sträckte sig utanför hvarje
våning och till hvilka upphalningsmedel funnos på
vissa afstånd. Men riktigt fint och vittnande om god
ton var det icke att lustvandra på dessa gallerier,
hvarför de mest nytjades af affärsfolk eller när en
granne ville göra besök i ett närliggande hus. Det
var också ej blott opassande,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:21:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oxygen/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free