Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Almsläktet har i Skandinavien 3 arter, alla träd, av vilka dock de två småväxta lundalmen och versalmen äro inskränkta till Gottland och Öland. Den vnliga almen eller skogsalmen finnes över en stor del av fastlandet, i Norge upp i Nordlanden, i Sverige till Ångermanland och sydligaste Lappland eller ungefär så långt som hasseln går, och även i s. Finland. Den växer på skogsängar, lövskogsklädda bergväggar m. m. och är ej allmän. Ju längre mot norr, desto sällsyntare är den och till slut anträffas den blott enstaka som en svag kvarleva från en blidare period, uthärdande nutidens klimat på den branta sydsidan av några norrländska berg. I vilt tillstånd har den mycket anspråkslösare dimensioner, än det planterade trädet. I våra parker och alléer blir almen sannolikt högst av alla träd, ända till över 30 m, ehuru ej så väldig i bredd och massa, som t. ex. lönnen och linden. Den ger mycken skugga därigenom att grenarna och deras kvistar utbreda sig i vågräta plan och även de tvåsidigt ordnade bladen äro ställda vågrätt i tät bladmosaik (jfr nr 249). Stammen lämnar ett mycket starkt, vackert ådrigt möbelvirke.
Almen blommar utomordentligt rikt på bar kvist, fig. 1, redan i april och maj och är vindblommig liksom huvudmassan av de nordiska skogarnas trädvegetation, hängeträden, som följa närmast i systemet. I olikhet med dessa har almen tvåkönad blomma, fig. 2. Almfrukten är en virvelfrukt (sid. 57) med mycket bred kanthinna, fig. 4.
Tavl. 366. Fig. 1 kvist i blomning, 2 blomma (7/1), 3 kvist med blad och fruktanlag, 4 frukt.
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
