Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Malvaceerna äro snarlika geranierna (nr 215) till bladform, hylle och blomfärg, men skilja sig dels genom ytterfoder (hos Malva 3-bladigt), dels genom talrika ståndare, som äro monadelfiskt förenade med strängarna till en ihålig pelare, och denna är vis sin bas även förenad med kronbladen, så att blomkronan på visst sätt är sambladig (se även tavl. 235, fig. 2). Släktet Malva igenkännes vidare på sin kretsrunda, nedplattade frukt, fig. A, 2 och B, 5, till formen lik en liten kaka eller ost (därav namnet "kattost"); den klyver sig i ett stort antal lradiärt ställda delfrukter, en för varje fruktblad, fig. A, 3 och B, 6.
Både dessa arter äro låga, nedliggande örter, som hos oss träffas i närheten av människoboningar, oftast på vägkanter, gator och avstjälpningsplatser, mera sällan på gräsplaner; deras artskillnad med avseende på blomman, klyvfrukter och delfrukterna ses på tavl. 234. De äro utbredda över s. och mell. Sverige, s.-ö. Norges lågland och sydligaste Finland. De blomma i slutet av sommaren. -- Malvaceerna innehålla växtslem i sitt örtstånd, och såväl blad som rot voro förr mycket i bruk som ett lenande och uppmjukande medel mot katarrer i luftvägarna m. m., och särskilt bladen ("Folium Malvæ") hörde till drogerna på apoteken.
Tavl. 234. A. Malva neglecta, fig. 1 grentopp med blommor och frukter, naturlig storlek, 2 blomfoder och klyvfrukt (3/1), 3 en delfrukt (6/1). -- B. Malva pusilla, 4 grentopp med blommor och frukter, naturlig storlek, 5 blomfoder och klyvfrukt (3/1), 6 en delfrukt (6/1).
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
