Förra 
Nästa 
Index Innehållsförteckning
Det har först på de senaste åren blivit utrett, att släktet Euphrasia i mellersta och norra Europa innefattar talrika (i Skandinavien ungefär ett dussin) arter, som stå mycket nära varandra, emedan de blott skilja sig genom olika förgrening och hårighet samt blomkronans storlek, vartill kommer, åtminstone i s. Sverige, olika blomningstid, i det vissa arter till sin utveckling äro försommar-(juni-)växter, andra höstväxter (se vidare nr 119!). Alla växa på ängsbackar, i skogsbryn, på vägkanter, hedar och dylika torra ställen. Tavl. 118 A visar en av våra storblommigaste och sällsyntaste arter (blomkronan 10-12 mm lång); stjälken är grenad nedom mitten och har körtelhårig blomställning. Tavl. 118 B visar blomman av en annan art, vars blomrkona blott är ungefär 5 mm lång; körtelhår saknas, men vanligen äro blad och blomfoder något gråludna. - Namnet »ögontröst» förskriver sig från dessa örters forna användning vid ögonsjukdomar.
Euphrasierna parasitera på andra växter på det sättet, att deras hårfina rotgrenar (sa tavl. 118 A) fästa sig med sugvårtor vid närstående växters (t. ex. gräsens) rötter. Då emellertid en Euphrasia såsom klorofullhaltig även kan själv bereda sitt byggnadsmaterial (detta kan ej en Lathræa eller en Cuscuta), kallar man den en halvparasit. Detta gäller även om de fem närmast följande släktena, som alla hava svagt rotsystem och fina rötter med sugvårtor. Dessa släkten bilda tillsamman en naturlig grupp eller underfamilj, utmärkt av 5-flikig, 2-läppig krona, men blomfodret 4-flikigt som hos Veronica; de flesta hava motsatta blad.
Tavl. 118. A. Euphrasia rostkoviana Hayne, fig. 1 hela örten, blommande. - B. E curta Fr., fig. 2 blomma (6/1), 3 ståndarknapp (15/1), 4 blomfoder och öppnat fröhus.
Förra Nästa Index Innehållsförteckning
