Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kianto ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omfatta 10 dlr med 200—300 taflor). K. har
behandlat de fossila växterna äfven ur morfologisk och
anatomisk synpunkt. Tills. med D. T.
Gwynne-Vaughan har han publicerat en monografi öfver
de fossila osmundacéerna. Hans namn är äfven
förbundet med upptäckten af pteridospermerna.
Sålunda beskref han 1904 det första fallet af direkt
samband mellan frön och ormbunkliknande blad
(Neuropteris heterophylla), och 1905 upptäckte han
hanorganen hos den första kända pteridospermen,
Lyginopteris oldhamia. Det förnämsta af K:s
arbeten är hans (tills. med W. H. Lang publicerade)
beskrifning af kiselvandlade devoniska växter från
Skottland, tillhörande den af K. uppställda nya
klassen Psilophytales (se d. o. Suppl.). Den
mönstergilla beskrifningen och tolkningen af denna den
äldsta och mest primitiva gruppen af kärlväxter (On
old red sandstone plants showing structure from
the Rhynie chert bed, Aberdeenshire)
betecknar ett af de största framsteg, som någonsin
gjorts beträffande kännedomen om växtvärldens
historia.
T. G. H—e.
*Kiel hade 205,330 inv. 1919. Där uppfördes
1906—11 ett nytt rådhus (af H. Billing), och en
svensk kyrka invigdes 17 aug. 1920 af ärkebiskop
N. Söderblom, samtidigt som ett ålderdomshem
öppnades för män och kvinnor af svensk
nationalitet. I enlighet med fredsfördraget i Versailles 1919
blefvo befästningarna raserade i juni 1921. Det
förra kejserliga varfvet tillhör nu det af Tyska riket
egda "Aktiengesellschaft Deutsche werke" och är
ombildadt för fredsproduktion. I st. f. den förra
segelregattan (Kieler woche) hålles sedan 1920
årligen en Kieler herbstwoche für kunst und
wissenschaft med utställningar, föredrag m. m. af
berömda tyska och utländska lärde och konstnärer. I
början af nov. 1918 utbröt i K. ett svårt
matrosmyteri, som blef utgångspunkt för den tyska
revolutionen s. å.
E. A—t.
Kielbukten [kil-]. Se Östersjön, sp. 263.
*Kielce. 1. K. är nu ett polskt vojevodskap.
25,736 kvkm. 2,534,214 inv., 98 på 1 kvkm.
(1921). — 2. K., hufvudstad i vojevodskapet K.,
hade 41,357 inv. 1921. — K. hölls under
Världskriget besatt af österrikarna 15 aug.—4 nov. 1914 och
af ryssarna 5 nov. 1914—12 maj 1915, då staden
intogs af tyskarna. Jfr Världskriget, sp.
177.
1. 2. E. A—t. H. J—dt.
*Kielland. — 2. Kitty K. dog 11 okt. 1914 i
Kristiania.
Kielmansegg [kil-], Erich, grefve, österrikisk
ämbetsman och politiker, f. 13 febr. 1847, d. i
febr. 1923, tillhörde en hannoversk protestantisk
adelssläkt, som efter Hannovers införlifning med
Preussen öfverflyttade till Österrike. Efter att
sedan 1870 ha varit anställd inom statsförvaltningen
blef K. nov. 1889 ståthållare i Nedre Österrike,
hvilken post han bibehöll till juni 1911 med
afbrott för tiden juni—sept. 1895, då han var
provisorisk ministerpresident och inrikesminister i en
öfvergångsministär af ämbetsmän, som sedan gaf
rum för ministären Badeni. Som ståthållare råkade
K. på 1890-talet flera gånger i häftig konflikt med
det mäktiga, af Lueger ledda kristlig-sociala
partiet i Nedre Österrikes landtdag och Wiens
kommunalråd. Han var energiskt och framgångsrikt verksam
för förbättring af Wiens samfärdselsväsen.
V. S—g.
Kielmeyer [kilmajer], Karl Friedrich, tysk
zoolog, f. 22 okt. 1765 i Bebenhausen
(Württemberg), d. 24 sept. 1844 i Stuttgart, blef 1792
professor i zoologi, botanik och kemi vid Karlsschule
i Stuttgart och 1816 föreståndare för de
konstnärliga och vetenskapliga institutionerna där. Han
var en bland de förste, som samlade ett rikt
zoologiskt material "för att kunna bygga zoologien på
jämförande anatomi och fysiologi samt genomföra
en i möjligaste måtto fullständig jämförelse mellan
djuren med afseende på deras sammansättning och
på olikheten i deras organiska system och
funktioner". K. hör till de få tyske vetenskapsmän, som
utöfvat stort inflytande på sin samtid, utan att i
tryckta skrifter ha nedlagt frukterna af sitt
forskningsarbete. Ty medan hans publikationer äro få
och obetydliga, blef han genom sin akademiska
lärarverksamhet — de af hans föreläsningars
åhörare gjorda anteckningarna afskrefvos flitigt och
vunno stor spridning — en af grundläggarna af den
jämförande anatomien. G. Cuvier ansåg honom som
sin lärare, och A. v. Humboldt tillegnade honom
sina zoologiska undersökningar. Ehuru ej närmare
förtrogen med embryologien, anses dock K. vara den,
hvilken först fäst uppmärksamheten på den
företeelse, som senare benämnts den biogenetiska lagen
(se Descendensteori).
L—e.
Kien-li [ki-], stad i kinesiska prov. Hupe, strax n.
om Jang-tse-kiang. Omkr. 10,000 inv. I K.
upprättade Svenska missionsförbundet en station 1909.
Kien-lung [ki-], kejsare. Se Kina, sp. 62.
Kiepanjaure [ki’e-], Kiepomajärvi, en 13
kvkm. stor sjö, 631 m. ö. h., i Jukkasjärvi socken,
Norrbottens län, nära gränsen till Norge och
Karesuando, afrinner genom Lainio älf.
O. Sjn.
*Kiepert. — 2. Richard K. dog 4 aug. 1915
i Lichterfelde-West.
Kiepomajärvi [ki’e-]. Se Kiepanjaure. Suppl.
Kier, Christian Ludvig, dansk
rättshistoriker, f. 25 dec. 1839 på Herlufsholm, blef juris
kandidat 1863 och är från 1869 öfverrättssakförare
i Aarhus. Vid sidan af stor praktisk verksamhet i
kommunala och ekonomiska företag har han idkat
rättshistoriska studier, i synnerhet i langobardisk
rätt, och utgett bl. a. Edictus Rotari. Studier
vedrörende longobardernes nationalitet (1898) och
Dansk og langobardisk arveret (1901), där han
polemiserar mot J. Ficker. 1915 utkom Beowulf, et
bidrag til Nordens oldhistorie.
P. E—t.
*Kierkegaard. — 2. S. A. K. K:s Papirer, utg.
af P. A. Heiberg och V. Kuhr, ha fortskridit till
bd IX (1920). Af hans Samlede værker utkommer
sedan 1920 2:a uppl. Af de senaste årens
rikhaltiga litteratur om honom må nämnas P. A.
Heiberg och V. Kuhr, "K.-studier" (3 bd, 1912—18),
V. Ammundsen, "K:s ungdom" (1912), H.
Ellekilde i "Danske studier" (1916) samt T. Bohlin,
"S. K." (1918), "S. K:s etiska åskådning" (s. å.)
och "S. K. och nutida religiöst tänkande" (1919).
Till sv. ha öfversatts "Valda stycken" (1916),
"Förförarens dagbok" (1919), "Två skriftetal"
(s. å.) och "Fruktan och bävan" (1920).
P. E—t.
Kiernander, J. S. Se Kjernander. Suppl.
Kieron [ki’e-], fjäll vid Abisko, det västligaste
och lägsta i Abiskoalperna, skildt från Siellatjåkko
af den lilla fjällsjön Tjåmohasreppejaure.
O. Sjn.
*Kiesel, K., dog 17 juni 1921 i Berlin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
