Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingborg-Hässleholms järnväg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man varit angelägen om att skaffa sig en stark kärna
(kader) af antingen värnpliktiga, som kvarhållas
i tjänst en längre tid, eller värfvade. Detta dels
för att säkerställa underbefälets rekrytering och
kadrernas utbildning, dels för att i fredstid alltid
kunna förfoga öfver trupper, så att vid krigsutbrott
fienden icke genom öfverraskande infall i landet
– exempelvis genom flygtransport – skall kunna
åstadkomma afbräck i mobiliseringen, dels ock för
att kunna stilla upplopp eller uppror. Af de nybildade
staterna ha de mest betydande (Finland, de 3 baltiska
staterna, Polen, Tjecho-Slovakien och Jugo-Slavien)
antagit härordningar grundade på kadersystemet med
2–1-årig tjänstgöringstid för infanteriet, eventuellt
längre för specialvapenslagen. Utbildningstiden inom
de rena milisarméerna (såsom Norges och Schweiz’)
har i stort sedt bibehållits oförändrad äfven efter
Världskriget. Svenska armén har genom den sedan
1919 fortgående högst betydliga afkortningen af
de värnpliktiges tjänstgöringstid i förening med
minskningen af de stamanställdes antal alltmera
öfvergått från en kader- till en milisarmé. Den
slutliga formen för den härordning, som skall
efterträda 1914 års, är ännu (mars 1924) icke bestämd.
Förhållandet mellan de särskilda vapenslagens styrka
har undergått den förändringen, att kavalleriets
minskats och artilleriets ökats, hvarjämte flygvapnet
tillkommit såsom ett särskildt vapenslag. –
Af de taktiska enheterna har vid infanteriet
kompaniets fältstyrka i allmänhet minskats och
dess sammansättning, på grund af tillkomsten af
nya stridsmedel (kulsprutegevär, handgranater
m. m.) ändrats, bataljonens sammansättning
vid flera, särskildt stormaktsarméer, ändrats
därhän, att densamma utgöres af 3 (i st. f. 4)
vanliga inf.-kompanier och 1 kulsprutekompani
och regementets äfvenledes, vid flera arméer,
ändrats så, att detta truppförband omfattar
utom 3 bataljoner äfven 1 kompani granatkastare
eller andra inf.-följevapen eller ock 1 tekniskt
kompani. Brigadförbandet har inom ett flertal arméer
afskaffats och i samband därmed infanterifördelningens
inf.-styrka minskats till 3 regementen. I stället har
artilleriets styrka ökats. Fördelningskavalleriets
styrka har på flera håll minskats, och större
vikt har lagts vid kavallerifördelningarna
(armékavalleriet). Vid artilleriet har numera i
regel batteriet 4 pjäser och divisionen 3 batterier
(vid ridande artilleriet 2). Endast vid tyngsta
artilleriet och luftvärnsartilleriet är batteriets
pjäsantal mindre. Vid ingenjörtrupperna äro
kompaniet och bataljonen inga taktiska enheter,
men väl administrativa sådana. Utom de egentliga
ingenjörtrupperna finnas "själfständiga tekniska
trupper", såsom telegraftrupper, järnvägs-,
belysnings-, ballong- och automobiltrupper, hvilka
truppslag än räknas till ingenjörtrupperna, än
bilda särskilda "förbindelsetrupper". Slutligen har
Världskriget skapat ett nytt truppslag, tanktrupper,
med uppgift att handha det nya tankvapnet.
H. J-dt.
Härskarfördraget, statsr. Se Samhällsfördrag.
Härskning, fetts förändring, hvarigenom det får dålig
lukt och smak. Denna förändring består i två olika
förlopp. Dels blir fettet talgigt, genom att dess
halt af flytande olein oxideras och därvid blir fast,
dels sönderdelas fetten i glycerin och fria
fettsyror, af hvilka senare oljesyran har
härsken lukt och smak och liksom glycerinen är
flytande. Talgigheten förorsakas af solljuset,
sönderdelningen af mikroorganismer, i smör framför
allt Bacterium fluorescens. Härskning förekommes
därför genom pastörisering af grädden, hvaraf
smörberedning sker, och det vatten, hvarmed smöret
tvättas, eller af själfva fettet, eller genom
desinfektionsmedel (salt, borsyra m. m.) samt
därigenom, att fettet skyddas för solljus.
H. J. Dft.
Häröfverste, krigsv. Se Öfverste.
*Häslunda omfattar nu 1,443 har.
555 inv. (1923). Patronatsrätten upphörde
fr. o. m. 1922.
*Hässelby. Se Hesselby (äfven i Suppl.).
*Hässleholm blef stad 1 jan. 1914 och hade
1923 fortfarande samma område (149,35 har) med
3,353 inv., hvaraf 62 pers. tillhörde Skånska
trängkårens församling. I judiciellt hänseende lyder
H. fortfarande under landsrätt (Västra Göinge domsaga
och tingslag), i ecklesiastikt är det jämte Norra
Sandby annex till Stoby, Lunds stift, Västra Göinge
kontrakt, och i administrativt tillhör det Hässleholms
fögderi. Tax.-värdet å fast
 |
| Fig. 1. Hässleholms vapen. |
|
| Fig. 2. Situationsplan af Hässleholm. 1. Kyrka. - 2. Kommunal mellanskola. - 3. Folkskola. - 4. Teknisk skola. - 5. Västra Göinge härads tingshus. - 6. Järnvägsstation. - 7. Postkontor. - 8. Telegrafstation. - 9. Elektricitetsverk. - 10. Brandstation. - 11. Stadshotell och poliskontor (samt bokhandel). - 12. Berns hotell. - 13. Mekanisk verkstad. - 14. Stortorget. - 15. Nytorget. - 16. Kungstorget. - 17. Stadspark. - 18. Folkets park. - 19. Idrottsplan. - 20. Skånska trängkårens kasernområde. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
