Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 36. Supplement. Globe - Kövess / 553-554 (1924) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hälsingborg-Hässleholms järnväg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fältet är silfver, städet och tången svarta, hamrarna
svarta med hammarskaften röda.
E. A-t.

*Härjedalens domsaga omfattar nu 16,366 kvkm. 23,151
inv. (1923).

Härjedalens kontrakt i Härnösands stift är nu namnet
på det förutvarande Jämtlands södra kontrakt och
omfattar de sex pastoraten Berg och Åsarne; Rätan och
Klöfsjö; Sveg, Älfros och Linsäll; Hede, Vemdalen,
Tännäs, Storsjö, Ljusnedal och Hede lappförsamling;
Lillhärdal; Ytterhogdal och Öfverhogdal. 1,636,630
har. 22,558 inv. (1921).

*Härjevad omfattar 1,010 har. 297 inv. (1923).

Härlanda, centralcellfängelse. Se Stora Härlanda.

Hærmænd [härmän]. Se bd X, sp. 982.

*Härnevi omfattar nu 1,387 har med 418 inv. (1923)
och är annex till Torstuna, Uppsala stift, Fjärdhundra
södra kontrakt.

Härnögyttjan, geol. Se Interglaciala bildningar. Suppl.

*Härnön. Öns areal är 38,85 kvkm.

Härnö revir, af Härnösands distrikt och
Västernorrlands län, omfattar Häggdångers, Säbrå,
Stigsjö, Hemsö, Högsjö, Gudmundrå, Ytterlännäs’,
Dals Torsåkers, Bjärtrå, Skogs, Norra Graninge,
Viksjö, Ljustorps, Hässjö, Tynderö, Indals
och Holms socknar samt Indalslidens socken
med undantag af Boda kronopark. Reviret, som
är indeladt i 5 bevakningstrakter, omfattar
18,727 har (1920) allmänna skogar, hvaraf
4 kronoparker med en areal af 12,890 har.
S-r.

Härnösands vapen.

*Härnösand har efter inkorporering från Säbrå 1
jan. 1922 af den s. k. Bondsjöstaden en areal af
4,391 har, hvaraf 4,306 har land; 11,484 inv.
(1923). Sammanlagda fastighetsvärdet
uppgick 1922 till 29,724,590 kr., hvaraf
22,327,290 kr. bevillningspliktig och 7,397,300
kr. bevillningsfri fastighet. Den till bevillning
taxerade inkomsten var s. å. 17,532,120 kr. Industrien
omfattade 22 fabriker med 666 arb. och
ett salutillverkningsvärde af 20,533,743
kr. (1921). Handelsflottan var s. å. 12
fartyg om 770 nettoton och 97 mans bemanning. Antalet
ankomna och afgångna fartyg var tills. 348
om 86,361 nettoton. I H. finnas f. n., utom
sparbank, afdelningskontor af Riksbanken, Svenska
handelsbanken, Skandinaviska kredit-a.-b. och
Sundsvalls ensk. bank. Östkustbanan kommer att
afsevärdt förbättra stadens kommunikationer. Sedan
1897 har H. småskolelärarinneseminarium. Den tekniska
elementarskolan har omorganiserats till ett tekniskt
gymnasium och fackskola för träindustri. Den 1909
stiftade föreningen för norrländsk hembygdsforskning
har nu natur- och kulturhistoriska museiafdelningar,
hembygdsbibliotek samt ett friluftsmuseum å
Murberget med ett flertal gamla allmogebyggnader. I
stadsträdgården står en af Milles utförd staty öfver
F. M. Franzén med granitsockelgruppen "Selma och Fanny". –
Vid val till
riksdagens Första kammare väljer H. tillsammans med
Västernorrlands och Jämtlands län, vid val till den
Andra tills. med Västernorrlands län. Församlingens
prebendenatur har upphört. Sjätte arméfördelningens
stab har flyttats till Östersund och Västernorrlands
regementsexpedition till Sollefteå. I H. ha
uppförts kaserner, ännu ej färdigbyggda, för
trupper, tillhörande Hemsö fästning. – Numera
fastställda ändringar i stadsvapnet framgå af fig. å
sp. 553. Bäfverns färg är blå liksom underdelens af
fältet (vatten med vågor). Se G. Bucht, "H. i forna
dagar" (1923).
O. Sjn.

Härnösands-posten, daglig morgontidning (sedan
1894) i Härnösand, började utges 1842, bytte
namn flera gånger, men återupptog 1855 sitt
ursprungliga namn Härnösands-posten (då stafvadt
Hernösands-posten). Bland tidigare hufvudredaktörer
märkas filos. doktor E. N. Söderberg (1898–99) och
riksdagsman J. Nydal (1910–13). Nuv. hufvudredaktör
(sedan 1921) är Arne Ekermann (f. 1879),
redaktionssekreterare (sedan 1923) är Erik Malmström
(f. 1899). Tryckeriet anlades 1800 af biskop
K. G. Nordin; det sysselsätter 1 dubbelpress,
2 snällpressar och 3 sättmaskiner. Egare är
Härnösandspostens tryckeri-a.-b. Dess politiska
hållning är moderat.

*Härnösands stift omfattar nu endast
Västernorrlands och Jämtlands län eller landskapen
Medelpad, Jämtland, Härjedalen, största
delen af Ångermanland och en socken i Hälsingland,
tills. 77,266,41 kvkm. med 406,124 inv. (1923). H. är
nu deladt i 12 kontrakt med 86 pastorat, 128
landsförsamlingar, hvaraf 4 lappförsamlingar,
4 stadsförsamlingar, 1 gemensam lands- och
stadsförsamling samt 2 garnisonsförsamlingar.
E. A-t.

*Härordning. Världskriget kom att utöfva ett
högst betydligt inflytande i första rummet på
de däri deltagande staternas härordningar, men
äfven på de flesta andras. Vid krigets början
låg allmän värnplikt till grund för alla länders
härordningar utom Englands och Nord-Amerikas förenta
staters. Omöjligheten att genom värfning eller
på frivillighetens väg anskaffa tillräckligt med
krigsfolk föranledde äfven dessa stater att under
krigets fortgång öfvergå till allmän värnplikt
som rekryteringsgrund, England från 25 maj 1916
och Förenta staterna från 29 april 1917. Efter
Världskrigets slut ha dock båda staterna afskaffat
allmänna värnplikten och återgått till värfningen.
På grund af bestämmelserna i frederna uti Versailles,
S:t Germain, Trianon och Neuilly-sur-Seine
ha Tyskland, Österrike, Ungern och Bulgarien
nödgats afskaffa allmänna värnplikten och i stället
antaga värfning som grund för rekryteringen.
Tjänstgöringstiden för de värnpliktige har inom
nästan alla arméer afkortats, mindre beroende
på insikten om, att en kortare utbildningstid vore
tillräcklig, än af statsfinansiella och psykiska skäl,
de senare härledande sig från en ganska förklarlig
reaktion efter krigsårens våldsamma påfrestningar.
Sålunda har första tjänstgöringen för infanteriet i
allmänhet minskats till 1 1/2–1 år eller något kortare
tid. För specialvapenslagen är utbildningstiden i
regel längre. Där denna för infanteriet afsevärdt
minskats under 1 år – såsom i Nederländerna, där
första utbildningen för infanteriet varar 5 1/2
månad – har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>