Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenlagen, jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfver vattnet å hans grund, den
s. k. vattenrättsförordningen, samt i
k. förordn. ang. allmän farled och allmän
flottled. Hufvudstadgandena rörande den defensiva
vattenrätten, d. v. s. de bestämmelser, som hänförde
sig till vattnets skadliga verkningar och afsågo
dessas förebyggande, minskande eller aflägsnande,
innehöllos, särskildt i fråga om jords odling
och förbättring, i lagen 20 juni 1879 om dikning
och annan vattenafledning, den s. k. dikningslagen.
Sedan behofvet af en omarbetning af
vattenrättslagstiftningen under slutet af förra och
början af innevarande årh. visat sig alltmer trängande
och i en riksdagens skrifvelse 1904 hemställan gjorts
om omarbetning af vattenrättsförordningen och i
samband därmed stående författningar, tillsattes 1906
en kommitté med uppdrag i anslutning till riksdagens
skrifvelse, den s. k. vattenrättskommittén. Sedermera
uppdrogs s. å. åt en annan kommitté att
utarbeta förslag till ny lagstiftning om jords
torrläggning och därmed sammanhängande ämnen,
den s. k. dikningslagskommittén. Dessa kommittéer,
sedan de hvar för sig utarbetat hufvudgrunderna till
de lagförslag, som åt dem uppdragits, sammanträdde
för gemensamma öfverläggningar, och afgåfvo 1910
ett gemensamt betänkande med förslag till vattenlag
m. m. (tr. 1911), omfattande såväl lukrativa som
defensiva vattenrätten. Detta sammanförande af
bestämmelserna rörande de skilda vattenrättsliga
områdena hade ansetts lämpligt, då förhållandena
ej sällan voro sådana, att visst företag eller
åtgärd kunde vara af betydelse för såväl lukrativa
som defensiva vattenrättsliga intressen, och då det
synts fördelaktigt, att den formella behandlingen af
vattenmål kunde ordnas på ett i hufvudsak enhetligt
sätt för hela vattenrättsområdet. I förslaget
upptogos bestämmelser ej blott "om rätt till vatten"
och "om byggande i vatten", utan äfven "om dikning
och annat afledande af vatten för torrläggning af
mark" samt "om invallning" och "om vattenreglering",
äfvensom "om kloakledningar", "om allmän farled"
och "om allmän flottled". Stadgandena i förslagets
kap. 4 "om allmän flottled" inskränkte sig dock
till en hänvisning till de bestämmelser, som därom
gällde eller kunde bli stadgade. I kommitterades
uppdrag ingick nämligen icke att afge förslag äfven
ang. denna del af vattenrätten, men de kommitterade
ansågo lämpligt, att på angifvet sätt ett kapitel
i Vattenlagen reserverades, för att vid en senare
revision af flottningslagstiftningen bestämmelserna
i ämnet skulle kunna med lätthet upptagas på lämplig
plats i Vattenlagen och sammanbindas med de öfriga
vattenrättsliga bestämmelserna i denna.
Vid den vidare behandlingen af förslaget ansågs
lämpligt att utbryta vissa delar och göra
dessa särskildt till föremål för granskning och
öfverarbetning för att därigenom möjliggöra ett
snabbare afhjälpande af de mest trängande behofven
af ny lagstiftning. Sakkunniga tillkallades för
granskning af vissa delar af förslaget, berörande den
lukrativa vattenrätten. Resultatet af de sakkunniges
arbete framlades 1917 i ett betänkande med förslag
till vattenlag m. m. (tr. s. å.). Förslaget, delvis
omarbetadt, föranledde proposition till 1918 års
riksdag, och sedan denna med vissa ändringar
af riksdagen bifallits, utfärdades 28 juni
1918 en Vattenlag och en därmed sammanhängande Lag
om hvad iakttagas skall i afseende å införande af
Vattenlagen samt en Lag om förteckning å vattendrag,
där kungsådra finnes. Genom Vattenlagen reglerades
de vattenrättsliga förhållandena i fråga om
rätten till vatten i allmänhet och om byggande i
vatten, äfvensom ang. vattenreglering, särskildt
i ändamål af vattenkraftens tillgodogörande. Lagen
bibehåller emellertid det system, som angafs genom
1910 års förslag och som afsåg de vattenrättsliga
bestämmelsernas sammanförande i en lag. Afsikten var
att, beträffande de delar af vattenrätten, som ej
behandlades i Vattenlagen, en senare komplettering
skulle ske, och reserverades för dessa särskilda
kapitel i Vattenlagen. Denna komplettering har
sedermera skett. Redan 1911 tillkallades sakkunniga
att biträda vid utarbetande af förslag till ny
flottningslagstiftning. Dessa sakkunniga afgåfvo 1916
betänkande med förslag till ny flottningslagstifning
(tr. 1917). Enligt detta skulle en del af
flottningslagstiftningen, näml. den del, som angick
inrättande, utvidgande och förbättrande af allmän
flottled, ingå i den nya Vattenlagen. Det i denna för
allmän flottled reserverade kapitlet skulle utfyllas
och i samband därmed ändringar vidtagas i vissa andra
kapitel i lagen. Bestämmelserna ang. allmän flottleds
nyttjande och de flottandes inbördes förhållande
skulle däremot enl. förslaget upptagas i en särskild
lag. I hufvudsaklig anslutning till berörda förslag
framlades proposition till 1919 års riksdag och
utfärdades sedermera, sedan propositionen med vissa
ändringar bifallits af riksdagen, 19 juni 1919 Lag
med ändring i vissa delar af Vattenlagen, jämte, bland
andra författningar, berörande flottningsförhållanden,
Lag om flottning i allmän flottled och Lag, huru
afgöras skall, hvarest tidigare tillkommen allmän
flottled skall jämlikt Vattenlagen bibehållas.
Sedan därigenom 1918 års Vattenlag kompletterats
med afseende å de bestämmelser, som berörde
allmän flottled, återstod att i Vattenlagen med den
afgränsning denna på angifvet sätt erhållit, inarbeta
jämväl lagstiftningen ang. allmän farled, torrläggning
af jord samt kloakledningar. Förslag till bestämmelser
i sådant afseende afgafs af för ändamålet tillkallade
sakkunniga 1919 i ett af dem utarbetadt betänkande med
förslag till ny lagstiftning ang. torrläggning af jord
m. m. (tr. 1920). I nära anslutning till detta förslag
framlades proposition till 1920 års riksdag, och
har sedermera utfärdats Lag om ändring i vissa delar
af Vattenlagen den 11 juni 1920. Därigenom ha bland
andra ändringar i Vattenlagen upptagits bestämmelser i
kap. 5 om allmän farled, i kap. 7 om torrläggning af
mark genom dikning, vattenafledning eller invallning
och i kap. 8 om kloakledningar. Vattenlagen föreligger
därmed i fullständigt skick i nära anslutning till
den plan, som genom 1918 års Vattenlag angetts.
1918 års Vattenlag trädde i kraft 1 jan. 1919. Af
lagarna om ändring i vissa delar af Vattenlagen af
1919 och 1920 trädde den förra i kraft 1 jan. 1920,
och skall den senare träda i kraft 1 jan. 1921. Genom
nämnda lagar ha de förut gällande vattenrättsrättsliga
bestämmelserna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
