Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 861-862 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vattenkraftverk (Vattenkraftanläggning) - Vattenkrans, skogsv. - Vattenkrasse, bot. Se Nasturtium, sp. 491 - Vattenkretsare, Hvirfvelbill, Hvirfveldykare, Gyrinidæ, zool. - Vattenkräfta, med. Se Munsjukdomar - Vattenkult. Se Källkult - Vattenkultur, bot. - Vattenkur, metodiskt bruk af kallt vatten till sjukdomars botande och hälsans stärkande. Se vidare Kallvattenkur - Vattenkvalster, zool. Se Hydrachnidæ - Vattenkvarn. Se Kvarn - Vattenkylare. Se Kylapparater, sp. 448, och Lysgas, sp. 98 - Vattenlagen, jur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Trollhätte kraftverk med fig. 1—3, fig. 14—16 till
art. Turbin och fig. 3 i art. Uddeholmsverken. Under
den senaste 10-årsperioden ha i Sverige utförts
vattenkraftverk af sammanlagdt omkr. 500,000
turbinhkr, och de utbyggda vattenkraftverken
representerade vid 1920 års början en effekt af
sammanlagdt omkr. 1,150,000 turbinhkr.

Bland större norska kraftverk kunna nämnas
Rjukanfos (i art. Rjukan lämnas en totalvy af
tubledningarna och kraftstationen) samt Tyssedal
(se Tyssefaldene) vid Hardangerfjorden
(fig. 16 utvisar kraftstationen och tubledningarna).
S. L—k.

Vattenkrans, skogsv., ett i stybbeslagret upptaget
vattenfylldt dike, som anbringats omkring och ofvan
en eldhärd i en dämd eller släckt kolmila. Vattnet
tränger småningom ned till eldhärden och tvingar
den att draga ihop sig, tills den alldeles
försvinner. Vattenkransen måste alltid tas så vid,
att den omsluter eldhärden. I motsatt fall drifver
vattenkransen elden utåt milan, hvarvid denna kan
förstöras.
W. E—n.

Vattenkrasse, bot. Se Nasturtium, sp. 491.

Gyrinus natator. (3 ggr nat. storl.)

Vattenkretsare, Hvirfvelbill, Hvirfveldykare,
Gyrinidæ, zool., en till gruppen
Adephaga hörande familj af skalbaggar (se d. o.,
sp. 867), som fått sitt namn däraf, att de simma
i själfva vattenytan, med öfversidan öfver och
undersidan under densamma, samt att de aldrig
simma rakt fram, utan kretsa omkring i oregelbundet
buktande kroklinjer. De visa mycket långt gående
tillpassning till vattenlifvet genom den framåt
och bakåt afsmalnande, båtformiga kroppen, hvars
undersida är kölformig, så att djuret likt ett
hydroplan lätt glider på vattenytan. De två bakre
benparen äro fenlikt tillplattade och kunna röras
endast i horisontell riktning. De främre åter äro
långa, med smala leder, och användas som griparmar. En
annan tillpassning till vattenlifvet är den ovanliga
byggnaden af ögonen, som på hvardera sidan äro delade
i två från hvarandra skilda delar, en öfre och en
undre. Den öfre delen fungerar som luftöga, den nedre
som vattenöga, så att djuren följaktligen på samma
gång kunna se, hvad som tilldrar sig i vattnet under
dem och på vattenytan rundt omkring dem. De dyka
äfven ned under vattenytan och medföra då under
täckvingarna ett luftförråd. Såväl skalbaggarna
som de långsträckta, med trådformiga trakégälar
utrustade larverna äro rofdjur. Skalbaggarna äro
3—6,5 mm. långa, svartblå eller metallglänsande. I
vårt land finnas två släkten: Gyrinus med 6 arter
och Orechtochilus med 1 art.
I. T—dh.

Vattenkräfta, med. Se Munsjukdomar.

Vattenkult. Se Källkult.

Vattenkultur, bot., odling af växter i
en till sin sammansättning noga bestämd närlösning (se
d. o.) i st. f. i jord. Afsikten härmed är att utröna,
hvilka ämnen som äro nödvändiga för växtens normala
utveckling, huru olika blandningar och koncentrationer
af näringsämnen verka, hvilket inflytande på växtens
utveckling giftiga ämnen ha m. m. Endast
om lösningen innehåller kalium, kalcium, magnesium,
järn, kväfve, svafvel och fosfor, s. k. fullständig
närlösning, kan en häri odlad grön växt komma till
full utveckling. Saknas något af dessa ämnen, af
stannar utvecklingen förr eller senare. Till
vattenkulturer användas större eller mindre
glaskärl, som fyllas med närlösning och täckas med
en genomborrad kork eller skifva, i hvilken växten
(vanligen en groddplanta) sättes, så att dess
rötter nå ned i lösningen. Glaskärlet omges med ett
fodral för att utestänga ljuset. Allmänt använda
närlösningar äro Knops, som består af 1 l. vatten,
1 gr. kalciumnitrat, 0,25 gr. magnesiumsulfat,
0,25 gr. surt kaliumfosfat, 0,12 gr. klorkalium
och en ringa mängd järnsalt, och Sachs’ lösning,
som i 1 l. vatten innehåller 1 gr. kaliumnitrat,
0,5 gr. kalciumsulfat, 0,4 gr. magnesiumsulfat, 0,5
gr. kalciumfosfat och spår af järnklorid. I en dylik
lösning kan man exempelvis utan svårighet uppdraga
en majsplanta till blomning och fruktmognad, ja man
har t. o. m. kunnat uppdraga ända till 4 m. höga, väl
utvecklade träd. En populär form af vattenkultur är
drifning af hyacinter på glas; i detta fall innehåller
emellertid växten själf största delen af den till
utvecklingen nödvändiga näringen. Betydelsen af de
olika näringsämnena för växtens normala utveckling
åskådliggöres i fig.
G. L—m.

Majs i vattenkultur efter 2 1/2 månaders förlopp, 1 destilleradt vatten, 2—7 alla nödvändiga näringsämnen, undantagandes (2) kalium, (3) kalk, (4) kväfve, (5) fosfor, (6) magnesium, (7) järn; 8 fullständig närlösning. (Efter Paul Wagner.)

Vattenkur, metodiskt bruk af kallt vatten till
sjukdomars botande och hälsans stärkande. Se vidare
Kallvattenkur.

Vattenkvalster, zool. Se Hydrachnidæ.

Vattenkvarn. Se Kvarn.

Vattenkylare. Se Kylapparater, sp. 448,
och Lysgas, sp. 98.

Vattenlagen, jur., innehåller en allmän reglering
af den svenska vattenrätten. Före tillkomsten af
Vattenlagen voro de vattenrättsliga bestämmelserna
upptagna i skilda författningar. Hufvudstadgandena
ang. den lukrativa vattenrätten, d. v. s. de
bestämmelser, som afsågo ett tillgodogörande af
vattnets nyttiga egenskaper, voro upptagna i olika
författningar af 30 dec. 1880, näml. i k. förordn. om
jordegares rätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>