Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Warenne - Varennes-en-Argonne - Varen Sardne - Varese - Varf (skeppsbyggeri) - Varf (socknar) - Varfeber - Varfsamiral - Varfschef - Varfsdepartement - Varsflugor - Varsförråd - Varsholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till honom var gift med skotske konungen John de
Baliol, och sonsonen John de W., f. 1286, d. 1347,
anlitades flitigt af Edvard III under dennes krig och
förhandlingar med skottarna. Han hade endast oäkta
barn, och släktens stora gods återföllo därför till
större delen till kronan.
V. S—g.
Varennes-en-Argonne [-rä’nn ã argå’nn], stad i
franska dep. Meuse, vid Aisnes biflod Aire. 1,200
inv. (1901). Där blefvo 22 juni 1791 konung Ludvig XVI
och hans familj på sin flykt genom Drouet (se denne)
anhållna och återförda till Paris.
A. N—d.
Varen Sardne, veckotidning. Se Lappar, sp. 1207.
Varese, stad i italienska prov. Como, belägen mellan
sjöarna Lago maggiore och Lago di Como, ej långt
ö. om den 16 kvkm. stora Lago di Varese. 7,700
inv. (1901). För sina vackra omgifningars
skull och sin rena luft besökes staden om
sommaren och hösten af milaneser, som där och i
grannskapet ha sina villor. Arkeologiskt museum
med fornfynd från pålbyggnader på en ö i Lago di
V. Silkesodling och sidenindustri; pappersbruk
och orgelbyggeri. Omkr. 10 km. i n. v. ligger den
berömda vallfartsorten Madonna del Monte (890
m. ö. h.), hvilken besökes lika mycket för sin
härliga utsikt som för sin undergörande Mariabild.
A. N—d.
Varf (holl. werf, ty. werft, da. værft, skpsb.,
plats för byggnad, reparation och utrustning af
fartyg. Ett fartygs byggnad utföres på stapelbädd (se
Bädd 2 a) eller i docka (se d. o. 5), vanligen det
förra. Byggnadsplatsen öfverbygges stundom med ett
skjul till skydd vid ogynnsam väderlek. Reparation
och underhåll af fartygs undervattenskropp utföres
som regel i docka eller på slip (se d. o. 2), men kan
äfven i vissa fall ske efter fartygets kölhalning
(se Kölhala). — På ett större varf finnas,
förutom kontors- och expeditionslokaler samt
ritkontor, skjul och byggnader till förvaring
af för varfsdriften behöfliga materialier af
allehanda slag och af fartygsinventarier m. m.,
erforderliga dockor, slipar och stapelbäddar, mallbod
(se d. o.), timmermans-, snickeri-, plåtslagar-,
kopparslagar-, ångpanne-, maskin- och målarverkstäder,
riggarverkstad (omfattande tackelkammare och
segelsömmarverkstad), gjuteri och smedja. För
fartygs förläggning finnes erforderligt kajutrymme
med kranar (se d. o. 2) för större tyngders
ombord- och ilandtagande, hvaribland en mastkran. Stundom
har varfvet särskild kölhalningsbro med vindspel. För
underlättande af transporter inom och till varfvet bör
detta ega spårnät i förbindelse med järnvägsnätet.
Örlogsvarf, hvilka äro viktiga mobiliseringscentra
med hufvudsaklig uppgift att besörja utrustning,
reparation och underhåll af fartyg, ega vanligen
stora förråd (jfr d. o. 2) af härför erforderliga
artiklar.
Bland svenska skeppsvarf märkas Götaverken,
Lindholmens verkstad, Eriksbergs verkstad, Lundby
mek. verkstad och Thorskogs mek. verkstad, alla
belägna i eller i närheten af Göteborg; Hälsingborgs
varf; Öresundsvarfvet i Landskrona; Kockums
mek. verkstad i Malmö; Limhamns skeppsvarf; Ystads
skeppsvarf; Sölvesborgs varf; Karlshamns skeppsvarf;
Örlogsvarfvet i Karlskrona; Kalmar varf; Oskarshamns
mek. verkstad; Västerviks varf; Östersjövarfvet i
Norrköping; Norrköpings varf; Motala verkstad;
Örlogsvarfvet, Finnboda varf, Bergsunds
mek. verkstad, Ekensbergs varf och Södra varfvet,
alla i Stockholm; Vaxholms varf; Furusunds varf;
Öregrunds varf; Brodins varf i Gäfle; Mohögs
verkstad i Sundsvall. Om förekomsten af dockor
vid dessa varf år 1906 se Docka 5. Nya dockor ha
sedermera tillkommit vid Götaverken, Eriksbergs
verkstad, Öresundsvarfvet och i Malmö. Slipar
finnas vid flertalet af ofvannämnda varf. Jfr fig. i
art. Finnboda, Karlskrona och Lindholmen 4.
C. K. S.
Varf, socknar. Se Hvarf.
Varfeber, med. Se Septik-emi.
Varfsamiral. Se Varfschef.
Varfschef. Vid hvardera af flottans stationer,
Karlskrona och Stockholm, står varfvet under befäl
af en regementsofficer, varfschefen. I Karlskrona
var denna befattning förr anförtrodd åt en amiral,
som därför kallades varfsamiral. Varfschefen, som
utöfvar styrelsen vid varfvet, ordnar och leder dess
arbeten och ekonomi, lyder under konungen samt i
ekonomiskt hänseende jämväl under Marinförvaltningen
och i militäriskt hänseende under stationsbefälhafvaren
(se d. o.). Jfr Varfsdepartement.
L. H. (H. W—l.)
Varfsdepartement, sjöv., afdelning af flottans
varf. Verksamheten å varfvet är fördelad på
nedanstående sex departement, hvartdera under
sin chef: Artilleridepartementet, som har vård
om fartygens artilleribestyckning, med dess
inventarier och utredning samt personalens beväpning;
torpeddepartementet, som har vård om fartygens
torpedbestyckning med dess inventarier och utredning,
ekipagedepartementet (se d. o.); mindepartementet,
som har inseende öfver minmaterielen samt
minuppbörden tillhörande inventarier och utredning
äfvensom arbeten för örlogsstationens telegraf- och
telefonledningar; ingenjördepartementet, som
utöfvar inseende öfver fartygens skrof, maskiner,
ankaren, kättingar och rundhult, inventarier
och utredning, tillhörande fartygens maskin-,
elektriska och timmermansuppbörder, vidare kranar
och dockportar, verkstadsmaskiner, dykerimateriel,
rörliga materielen till stationens järn- och spårvägar
m. m.; byggnadsdepartementet, omfattande stationens
hamnområden, dockor, slipar och bäddar, tomter,
gator och byggnader med rörledningsnät, stationens
järn- och spårvägsnät, varfvets justerkammare m. m.
H. W—l.
Varfsflugor, Lymexylonidæ, zool. Den i Sverige
vanligaste arten af detta släkte är Lymexylon
(Hylocætus) dermestoides L., kallad bredhalsade
varfsflugan, i motsättning till skeppsvarfsflugan,
L. navale (se d. o.), hvars halssköld är längre än
sin bredd. Bredhalsade varfsflugan finnes öfverallt i
Sverige och angriper företrädesvis björken, framför
allt träd, som anfallits af björktickan. Larvernas
gångar äro enkla, ogrenade (till skillnad från
vedborrarnas) och gå dels rätt in i veden,
dels på gränsen mellan splinten och barken djupt
inskurna i den förra. Till följd häraf äro larverna
svåra skadegörare på hvarjehanda föremål af trä.
I. T—dh.
Varfsförråd, Flottans. Se Förråd 2.
Varfsholmen. Se Knorrholmen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
