Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 665-666 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varfskran - Warfvinge, Frans Vilhelm - Varfågeln - Varg (zoologi) - Varg (metallurgi) - Warg, Kristina (Kajsa Warg) - Vargas, Luis de - Vargas, Don Bernada de - Vargas Tejada, Luis - Vargbönor - Vargen (astronomi) - Vargen (Ulfven, zoologi)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Varfskran. Se Kran, sp. 1208.


Warfvinge, Frans Vilhelm, läkare,
f. 28 juli 1834 i Leksbergs
församling, Skaraborgs län, d. 10 febr. 1908 i
Stockholm, blef student i Uppsala 1852, med. kandidat
1860 och med. licentiat 1864 samt promoverades
till med. doktor 1877 på grund af en disputation Om
exanthematisk tyfus hos barn. Han var 1867—75 läkare
vid provisoriska sjukhuset vid Hornsgatan i Stockholm
och 1876—78 vid sjukhuset vid Wollmar Yxkullsgatan
där. Efter att 1878 som en af styrelseledamöterna ha
deltagit i organisationen af Sabbatsbergs sjukhus
(se d. o.) var han 1879—1904 dettas direktör och
öfverläkare vid dess medicinska afdelning samt
ådagalade i dessa ämbeten en mycket stor duglighet och
bidrog kraftigt till utvecklingen af denna betydande
sjukvårdsanstalt. Sedan 1881 anordnade W. vid
Sabbatsbergs sjukhus en fortgående sjuksköterskeskola,
där till en början endast en halfårig kurs
genomgicks. Senare utsträcktes kursen till ettårig,
och antalet utexaminerade sjuksköterskor, för det
mesta ur den bildade klassen, steg slutligen till mer
än 70 om året. Därjämte inlade W. som led. i styrelsen
för Sophiahemmet (sedan 1884) och i Röda korsets
verkställande utskott (sedan 1891) stora förtjänster
i afseende på utbildningen af sjuksköterskor. Han var
därjämte led. i sanatoriebyggnadskommittén (1899)
och i öfverstyrelsen för Oskar II:s jubileumsfond
(1901). Utom ett stort antal meddelanden i "Hygiea"
och "Svenska läkaresällskapets förhandlingar"
utgaf han Årsberättelse från Sabbatsbergs sjukhus
fr. o. m. 1879 (innehållande också de från sjukhuset
utgångna vetenskapliga meddelandena), Handbok i
sjukvård och helsovård (2 bd, med C. Wallis m. fl.,
1889), Om typhus exanthematicus, afhandling grundad
på egen erfarenhet jämförd med andras (belönt
med Regnellska priset; i "Sv. läk. sällsk:s nya
handl.", ser. II, del VIII, 1, 1880), Influensan i
Sverige 1889—1890 (med Kl. Linroth och C. Wallis,
ibid., ser. III, del 1, 1890), Om olikheterna
mellan exantematisk tyfus och tyfoidfeber (i
"Nord. med. arkiv", VII), Om behandling af leukemi,
pseudoleukemi och perniciös progressiv anemi med
arsenik (ibid., XV), Om antiseptisk behandling
af infektionssjukdomar (ibid., XV), Om kalla bad
såsom temperaturnedsättande medel i febersjukdomar
(i "Hygiea", 1878), Om antipyres (ibid., 1886)
och Sabbatsbergs sjukhus 1879—1903. W. var sedan
1889 led. af Vet. soc. i Uppsala och sedan 1901 af
Vet. akad. Se nekrolog af E. G. Johnson i "Hygiea"
(1908).
R. T—dt.

Varfågeln, zool. Se Törnskatsläktet, sp. 801.

Varg, zool. Se Vargen.

Varg, metall., förr vid Nya Kopparberget benämning
på råkoppar, erhållen genom omsmältning af diverse
kopparrika biprodukter från kopparframställningen,
såsom nas (se d. o.), krats (slagg)
från garningen o. d. Denna råkoppar blef
starkt järnhaltig och måste därför, innan
den kunde garas, undergå en förberedande
omsmältning i garhärden (se Koppar 2).
P. P—n.

Warg, Kristina (mamsell "Kajsa Warg"),
kokboksförfattarinna, f. 22 mars 1703 i Örebro,
d. i febr. 1769 i Stockholm, var dotter till
landskamreraren A. Warg i Örebro. Hennes Hjelpreda
i hushållningen för unga fruentimber (1755, 14:e
uppl. 1822, ånyo utg. 1916; alla uppl. under hennes
lifstid utgifna under signaturen C. W., tysk öfv.
1772), hölls länge som ofelbar auktoritet på sitt
område. Därifrån är hämtadt uttrycket: "Man tager",
sa Kajsa Warg, "om man så hafva kan". Jfr uppsats af
K. F. Werner i "Samlaren", 1880.

Vargas, Luis de, spansk målare, f. 1502 i Sevilla,
d. 1568, hade en längre tid studerat i Italien och var
vid midten af 1500-talet en af de främste målsmännen i
Sevilla för italiensk stil. Hans första säkert kända
verk efter hemkomsten från Italien äro Jesu födelse
med de tillbedjande herdarna och Gud Fader ofvanför
i skyn (1555, altarmålning i Sevillas katedral), en
vacker komposition i Rafaels anda, men dock med spansk
karaktär, i predellan Jesus frambäres i templet och
som sidobilder De fyra evangelisterna. I ett kapell
i samma kyrka finnes af honom Kristi stamtafla, som i
själfva verket framställer Patriarkerna bönfallande
Maria om förlossning. Bland patriarkerna märkas
Adam och Eva, den förträffliga förkortningen af
den sittande Adams ena ben föranledde samtiden att
kalla taflan "La gamba" (benet). En Pietà finns i
Sancta Maria la Blanca i Sevilla. Af Yttersta domen
i Misericordiaklostret i samma stad återstå endast
spillror, likaså af andra fresker, Korsbärandet
m. fl. V. var äfven en berömd porträttmålare.
C. R. N. (G—g N.)

Vargas, Don Bernada de. Se Skolridning, sp. 1111.

Vargas Tejada [-techa’da], Luis, kolumbiansk
skald, f. 1802 i Neiva, d. 1829, var i besittning af
omfattande bildning, och han skref såväl lyrik som
dramatik icke blott på spanska, utan äfven på fr.,
ty. och latin. Hans mest framstående arbete är en
sainete, Las convulsiones, och bland hans lyriska
verk nämnas som de bästa monologerna Catón och
Pausanias.
Ad. H—n.

Vargbönor, bot., detsamma som lupiner.

Vargen (lat. Lupus), astron., stjärnbild på södra
stjärnhimmelen, belägen mellan 14 och 16 timmars
rektascension samt mellan 27 och 55 graders
sydlig deklination. Dess tre ljusstarkaste stjärnor,
α, β och γ, äro af 3:e storleken.
B—d.

Vargen (Ulfven), Canis lupus, zool., tillhör
hundsläktet inom fam. Canidæ, rofdjurens ordn.
och däggdjurens klass. Vargen liknar ganska
mycket en stor, högbent, något mager hund. Till
skillnad från denne har vargen svansen städse
hängande och nästan rät. I förhållande till det tjocka
hufvudet är nosen utdragen och tämligen spetsig,
ögonöppningen har sned riktning; pupillen är rund.
Öronen äro små, alltid upprättstående. Hårfällen
utgöres af en tät och fin bottenfäll samt af gröfre
och längre hår. Färgen varierar ej obetydligt;
ofvan är den en blandning af hvitt, svart och grått,
under smutshvit. En svart varietet har man
betecknat som Canis lycaon; äfven hvitaktiga vargar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>