Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vanilla, Vanilj - Vanillin - Vanillinsocker - Vanillon - Vanitas - Wanjamvesi - Wanjoro - Vankant - Vankantsågning - Vankifva - Vanlande - Vanliga apan - Vanliga barteln - Vanliga blåmusslan - Vanliga fikonträdet - Vanliga grodan - Vanliga guldmakrillen - Vanliga gulsparfven - Vanliga kalkonen - Vanliga klofiblan - Vanliga korsspindeln - Vanliga krabban - Vanliga leguanen - Vanliga löfgrodan - Vanliga paddan - Vanliga piggsvinet - Vanliga sjusofvaren - Vanliga smultron - Vanliga snödroppen - Vanlig brefpostförsändelse - Vanlig gångkvarts - Vanlig kanel - Vanlig korund - Vanlig mina - Vanlig salpeter - Vanlig spält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i kokande vatten, innan torkningsförfarandet
börjas. Därigenom utvecklas deras egendomliga,
högt värderade arom, hvilken är ganska ringa hos
vild vanilj, mexikanernas vainilla cimarrona,
hvars frukter äro torra och värderas mindre. För
att frukten skall kunna utvecklas, måste blommorna
befruktas, hvilket i Mexico sker genom insekter,
men i planteringarna i andra länder genom därtill
undervisade arbetare. Aromen, eller det luktande
och smakande ämnet, vanillin, bildas antagligen af
ett slags balsampapiller, hvilka utgå från insidan
af kapselväggarnas vinklar och omge de många
små runda fröna med en mjuk, smörjig massa. Den
torkade frukten, den färdiga drogen, sorteras efter
beskaffenhet och sammanpackas i buntar (mazos) om
50 stycken, omges med stanniol och försändes i små
blecklådor. Sådan vanilj har något sammanplattad,
otydligt trekantig, långsträckt form (handelsbodarnas
"vaniljstänger" l. "vaniljskidor"), är längsfårad,
brun eller svartbrun, segt böjlig (bästa slag),
fettglänsande och liksom öfverströdd med hvita,
småningom förflyktigande små nålformiga kristaller
af vanillin. Vaniljen är en dyrbar drog och därför
utsatt för åtskilliga förfalskningar. Inuti buntarna
påträffas instuckna vaniljfrukter, som redan öppnat
sig och därigenom äro dåliga, tagna antingen af
odlad eller ock vild vanilj, hvars frukter äro
mera torra och långt mindre aromatiska. Frukterna
af V. Pompona (i tropiska Amerika), hvilka äro
platta och 2 cm. breda samt ha mindre behaglig
arom, gå i handel under namnet vanillon och äro
föga hållbara. — Den viktigaste beståndsdelen i
drogen är det nämnda vanillinet. Det kristalliserar
i prismatiska nålar, har stark vaniljlukt och en
något hettande smak, smälter vid + 81°, kokar vid +
285° och löses föga i kallt, mera i varmt vatten samt
lätt i sprit. Vanillin, som är en aromatisk aldehyd
(metyleter af protokateku-aldehyd), har träffats
i många ämnen, såsom benzoe, rått hvitbetssocker,
perubalsam, sparris o. s. v. Genom oxidation af de
i barrträdsved befintliga koniferylalkohol och
koniferin framställde Tiemann och Haartmann 1874
vanillin. Denna konstgjorda vanillin framställes
nu fabriksmässigt, hufvudsakligen af eugenol,
och begagnas i hushållen ("vanillinsocker") och
konditorierna, men dess arom är underlägsen den
äkta vaniljens. Utom till kryddande af konditori-
och matvaror används vanilj mest till aromatisering
af choklad och kakao, ofta i form af spritextrakt
(vaniljtinktur). — Vanilj är ett svagt stimulans,
som ansetts ha äfven afrodisiska egenskaper,
men numera föga används i medicinen för annat
ändamål än till att förbättra smaken. Vanilj,
som infördes första gången 1510 till Europa
af spanjorerna, exporteras i synnerhet från
Bourbon och Réunion (öfver 100.000 kg. årligen).
O. T. S. (G. L—m.)
Vanillin. Se Vanilla.
Vanillinsocker. Se Vanilla.
Vanillon [-niljå’n]. Se Vanilla.
Vanitas, lat., tomhet, fåfänglighet. I bildande
konsten har någon gång med ordet betecknats
stillebenbilder med en dödskalle, ett utbrunnet ljus,
ett timglas e. d., häntydande på förgänglighet. —
Vanitas vanitatum (....et omnia vanitas), fåfängligheters fåfänglighet (.... allt är fåfänglighet). Pred. 1:2.
Wanjamvesi. Se Unjamvesi.
Wanjoro, folkslag. Se Njoro.
Vankant. Se Trä, sp. 126.
Vankantsågning, träv., ett försågningssätt, som afser
uttagning af större virkesmassa, hufvudsakligen i
större bredder genom användning af sågning
i två omgångar, hvarvid i senare omgången tunna
blad användas. I första genomskärningen uttas virket
i form af plankor eller battens. Detta virke kantas
endera alls icke eller ock helt obetydligt. Det
upplägges för torkning, hvarefter det åter intas till
sågen, där det genomskäres med användning af tunna
blad. Kantningen sker nu, och genom särskild kantning
af hvarje bräda erhållas större bredder, än om blocket
omedelbart nedkantats som sådant. Vankantsågning
förekommer allmännast i förening med hyfling.
W. E—n.
 |
| Schematisk bild af vankantsågning. Virket deladt i tre delar, som kantats hvar för sig. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
