Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utrikesdepartementets antagningskommission - Utrikesdepartementets kalender, Kungl. - Utrikesexpeditionen - Utrikeskonselj - Utrikesminister - Utrikesnämnd - Utrikesstatsminister - Utrikulariacéer - Utriusque juris doctor - Utropstecken - Utrote - Utrustning - Utrustningskommissionen - Uträcka l. Räcka - Utsagopsykologien - Utsaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sept. 1919 ang. antagande och utbildning af attachéer
i Utrikesdepartementets tjänst.
Utrikesdepartementets kalender, Kungl., en af
Utrikesdepartementet sedan 1870 (1870–71 med titeln
"Förteckning öfver Kungl. Utrikes Departementet samt
därunder hörande svensk-norska ämbetsmän i utlandet")
i regel årligen utgifven publikation, hvars
innehåll, urspr. endast en tjänstemannaförteckning,
under tidens lopp blifvit allt rikare. Senaste
årgången (1919–20) ger bl. a. upplysningar om
ärendenas fördelning inom departementet och om dess
tjänstemän, om svenska beskickningar och konsulat
i utlandet och deras personal, om aflöningsstater
för departementet, beskickningar och konsulat,
om främmande makters beskickningar och konsulat i
Sverige. Den meddelar instruktioner, kungörelser och
förordningar ang. departement, beskickningar och
konsulat samt expeditionstaxa, vidare förteckning
öfver öfverenskommelser med främmande makter
fr. o. m. 1815, redogörelse för i kraft varande
handels- och sjöfartsfördrag. Man finner där
äfven kronologiska förteckningar öfver Sveriges
representanter hos främmande makter och främmande
makters beskickningar i Sverige alltifrån 1720
och en historik öfver utrikesärendenas behandling i
Sverige. Kalendern har redigerats 1906–09 af T. Höjer
och sedermera af grefve Sten Lewenhaupt, som i
årg. 1919–20 lämnat en historik öfver densamma.
Utrikesexpeditionen, den afdelning af kungl. kansliet,
som 1714–1809 handlade utrikesärenden. 1714–18
funnos två utrikesexpeditioner. Se vidare
Utrikesdepartementet.
Utrikeskonselj, stundom brukadt namn på ministeriell
konselj (se därom Ministeriella mål).
Utrikesminister. Se Utrikesdepartementet.
Utrikesnämnd. Se Utskott, sp. 152.
Utrikesstatsminister. Se Utrikesdepartementet.
Utrikulariacéer, bot. Se Utriculariaceæ.
Utriusque juris doctor. Se Juris utriusque doktor.
Utropstecken (lat. signum exclamationis), gramm.,
ett skiljetecken, som uppkommit af en punkt med
ett komma öfver (!) och nyttjas för att ange den
retoriska tonförstärkning, som härrör af en mera
upprörd stämning hos den talande (glädje, förtjusning,
smärta, förtviflan, öfverraskning, afsky, ovilja,
önskan, befallning, tilltal i vokativ). Utropstecken
sättes sålunda efter utrop (efter enstaka stående
interjektioner och imperativ eller i slutet af en
period), efter önskesatser och uttrycksfullare
tilltal. I satiriskt syfte nyttjas icke sällan
utropstecken inom parentes, t. o. m. fördubbladt, för
att framhålla det besynnerliga, oriktiga eller löjliga
i ett uttryck, ungefär på samma sätt som det latinska
ordet sic ("så") begagnas; vid urkundsutgifning
begagnar man det på samma sätt för att påpeka, att
originaltexten verkligen har ett ord eller uttryck,
som förefaller oriktigt. Under 1500-talet infördes
utropstecknet i editioner af latinska författare.
Utrote, kam. Se Hjälprote.
Utrustning, krigsv., kallas truppers, fartygs
o. s. v. förseende med alla de persedlar, som erfordras
för deras användbarhet och bestånd i krig,
samt äfvenledes dessa samma persedlar i och för
sig. – Vid trupperna skiljer man mellan manskapets
personliga utrustning, hvilken utgöres af beklädnads-,
beväpnings-, remtygs- och utredningspersedlar,
hästutrustningspersedlar, och öfrig vapen- och
intendenturmateriel, hvari innefattas allt sådant,
som truppen erfordrar i sin helhet. Utrustningen af
alla dessa olika slag är bestämd i de olika vapen-
och truppslagens fältutrustningsplaner och i behöriga
reglementen. – Ett fartygs utrustning utgöres af dess
tackling och inventarier, behöfliga materialier och
utredning (bränsle, proviant, kanoner, ammunition)
och besättning, med ett ord allt, som för fartygets
förestående resa är behöfligt. Jfr Mundering, Uniform
och Utredning.
C. O. N. R. N.
Utrustningskommissionen, krigsv., inrättades
genom k. br. 18 sept. 1891 och har till ändamål
att behandla alla frågor, som röra förändringar
i arméns fältutrustning och därmed i sammanhang
stående ärenden. Kommissionen utgöres af
generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet, cheferna för fortifikationen och
generalstaben, inspektörerna för infanteriet,
kavalleriet och trängen, generalintendenten
samt, i frågor rörande hälso- och sjukvård,
generalfältläkaren. Som sekreterare
förordnas af K. M:t en officer, vanligen af
intendenturkåren. Kommissionen sammanträder
minst en gång om året under ordförandeskap
af dess till tjänsterang främste ledamot,
såvida icke särskild ordf. förordnas, och hvar
och en af dess ledamöter är målsman för det
truppslag eller den tjänstegren han tillhör.
C. O. N.
Uträcka l. Räcka, metall., utsmidning af
järn till stafform. Fordom tillverkades allt
stångjärn genom uträckning efter värmning i härd,
s. k. räckhärd, eller vällugn. Numera, efter det
allmänna införandet af valsverk, har uträckningen
förlorat största delen af sin betydelse och används
hufvudsakligen endast för utsmidning af verktygsstål.
F. S—e.
Utsagopsykologien, psyk., den del af psykologien,
som handlar om människornas olika förmåga att
iakttaga och efteråt fälla omdömen om det, som de
upplefvat. Särskild betydelse ha dessa undersökningar
i juridiskt afseende för bedömande af vittnesmål och
i pedagogiskt afseende vid behandlingen af barn,
som ej tala sanning. Denna gren af psykologien
har särskildt odlats i Tyskland efter uppslag
af W. Stern, som tillsammans med O. Lipmann
utgett "Beiträge zur psychologie der aussage"
(1904–06). Jfr A. Stöhr, "Psychologie der aussage"
(1911).
S—e.
Utsaltning, kem. och fys., utfällning af vissa ämnen
ur deras lösningar genom tillsats af vissa salter,
oftast koksalt eller andra alkalisalter, utan att
därvid någon egentlig kemisk reaktion eger rum. Mest
bekant är denna egendomliga företeelse i fråga om tvål
(jfr d. o.) samt proteinämnen (se d. o. A. 2). Man kan
skilja emellan utsaltning af kolloidalt lösta ämnen
(ss Kolloider), t. ex. ägghvitämnen, och af verkligt
lösta ämnen, t. ex. eter. Beträffande utsaltning af
ägghvitämnen ha undersökningar af Hoffmeister och
af Pauli visat, att de särskilda salternas fällande
egenskaper äro summan af kationernas och anionernas
verkningar, samt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
