Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Uintahbergen, 2,501 asiater och 1,144 negrer. I
utlandet födda voro s. å. 65,882, hvaraf 7,227 i
Sverige, 2,305 i Norge, 8,300 i Danmark och 1,012
i Finland. 46,3 proc. af befolkningen voro bosatta
i städer, hvaraf de största äro Salt lake city
med 121,623, Ogden med 32,343 och Provo med 10,923
inv. (1917). Endast 2,5 proc. af befolkningen öfver
10 år saknade kunskap i läsning (6,281 pers., hvaraf
3,636 födda i utlandet). Folkundervisningen besörjes
af staten och är obligatorisk för barn mellan 8 och
16 år. 1916 funnos 642 offentliga folkskolor med
2,713 lärare och 98,880 lärjungar. Skolterminens
längd var 20, i de större städerna 30 veckor om
året (1910). Äfven finnas privata elementarskolor
samt en statens normalskola med 34 lärare och
853 elever (1916). Dessutom ha mormonerna en
sommarskola för kyrkolärare, som 1915 hade 15
lärare och 234 studerande, samt missionerande
korrespondensinstitut, som s. å. hade 2 föreståndare
och 148 korrespondenter. I Salt lake city finns
ett 1850 grundlagdt statsuniversitet (university
of U.), med 129 lärare, 3,431 studenter (1918) och
ett bibliotek på omkr. 40,000 bd. Vidare märkas en
skola för konst och vetenskap, en statens bergsskola,
ett landtbruksinstitut (U. agricultural college),
grundlagdt 1890, med 86 lärare och 1,196 studerande,
3 mormonhögskolor (Brigham Young university
i Provo, grundl. 1875, med 75 lärare och 1,263
studenter, 1918, Brigham Young college i Logan,
grundl. 1878, med 32 lärare och 762 studenter,
samt Latter-day saints’ university i Salt lake city,
grundl. 1890, mod 47 lärare och 1,280 studenter) och
7 "academies" med sammanlagdt 81 lärare och 1,749
lärjungar (1918) å skilda orter i U. Kostnaderna
för undervisningsväsendet uppgingo 1917 till
5,17 mill. doll. Omkr. 75 proc. af befolkningen
anses vara mormoner. Bland de öíriga märkas romerska
katoliker, presbyterianer, metodister, baptister,
kongregationalister och anhängare af christian
science, men officiell statistik öfver de olika
kyrkornas medlemsantal saknas.
Näringar. Af de i yrken sysselsatte inbyggarna
(fr. o. m. 10 års ålder) fingo endast 28
proc. 1910 sin utkomst genom jordbruket med
binäringar. Farmernas antal utgjorde s. å. 21,676
med en areal af 1,374,943 har, blott 6,5 proc. af
statens hela landareal, och deras värde uppskattades
till 150,8 mill. doll., 19,709 (l. 90,9 proc.) hade
konstbevattningsanläggningar. Den till jordbruk och
trädgårdsodling använda delen af U. ligger till
större delen längs Wahsatchbergens västsida, men
delvis också i dalar och sänkor på bergsplatån, som
eljest mångenstädes används till betesmark. Den odlade
arealen omfattade 554,125 har, hvaraf 73 proc. voro
konstbevattnade. Under normala år representerar
spannmål omkr. 33 proc., hö och annat foder 40 proc.,
sockerbetor 10 proc. samt potatis, grönsaker, frukt
och rötter resten af skördens totalvärde. Förnämsta
jordbruksalster äro hvete (2,36 mill. hl. 1918),
hafre (1,6 mill. hl.), potatis (1,3 mill. hl.),
hö, majs och råg samt sockerbetor (78,000 ton
s. å.). Boskapsskötseln är betydande. 1919 funnos
150,000 hästar och mulåsnor, 101,000 mjölkkor,
480,000 st. annan nötboskap, 2,410,000 får och
123,000 svin. Af fårull klipptes 7,076 ton 1917. –
Mineralproduktionen
uppskattades 1915 till 62,59 mill. doll. Brytning
af kopparmalm inbragte 31,6, produktionen af
guld uppskattades till 3,9, af silfver till
6,2, af bly till 10,2, af zink till 3,3 och
af kol till 5,9 mill. doll. (s. å.). Andra
mineralprodukter äro mangan, salt, svafvel och
petroleum. Industrianläggningar funnos 1914 till ett
antal af 1,109 (mot 749 år 1909), med 17,126 arb. och
ett kapital af 71,8 mill. doll. – Järnvägarnas
hufvudlinjer hade 1916 en längd af 3,420 km. Viktigast
äro "Union pacifìc", "Central pacific’’ (se Pacifikjärnvägar)
och "Western pacific railroad",
"Denver and Rio grande railroad", "Los Angeles and
Salt lake railroad" samt "Oregon short line".
Enligt författningen af 5 nov. 1895, sedermera
flera gånger delvis ändrad, eger hvarje medborgare i
Förenta staterna, som fyllt 21 år, bott 1 år i staten,
4 månader i grefskapet och 60 dagar i vederbörande
kommun, rösträtt, som dock i vissa ekonomiska frågor
är begränsad genom plikten att föregående år ha gäldat
egendomsskatt. Regeringen handhas af guvernören,
statssekreteraren, statsadvokaten (attorney general),
statens ombudsman (auditor), skattmästaren (treasurer)
och superintendenten för undervisningsväsendet,
hvilka alla väljas direkt af medborgarna för
fyra år åt gången samtidigt som Förenta staternas
president. Guvernören utnämner de fleste ämbetsmännen
och har begränsad vetorätt i vissa finansfrågor emot
representationen. Denna, som består af senaten och
representanternas hus, har ord. session hvartannat
år, medlemmarna skola vara 25 år fyllda, sedan 3 år
bosatta i staten och sedan 1 år i valdistriktet samt
amerikanska medborgare. Senatorerna väljas för 4 år,
men hälften afgår hvart annat år, representanterna
för 2 och få icke vara anställda vare sig i Förenta
staternas eller statens egen tjänst. Deras antal
bestämmes genom lag hvart femte år och är f. n. 18
senatorer samt 46 representanter (1920). Hvardera
kammaren har lika befogenhet i allmänhet, men senaten
skall stadfästa guvernörens utnämningar och tjäna
som domstol i fall, där representantkammaren är
åklagare. Rättskipningen handhas af en högsta domstol
om 3–5 medlemmar, alla minst 30 år gamla och lagfarna
samt sedan 5 år bosatta i staten och valda direkt
af folket. Underrätter äro 7 distriktsdomstolar med
1–4 domare hvar, 25 år fyllda och valda för 4 år,
hvilka i första instans afdöma civil- och brottmål
i allmänhet samt äro appellationsdomstolar från
fredsdomstolarna, hvilka handlägga civilmål med
intill 300 doll. straff latitud och brottmål i
första instans. Sedan 1901 finnas också domstolar
i första instans för städer med mer än 30,000 inv.,
där också ungdomsdomstolar kunna inrättas. Staten är
indelad i 28 grefskap (1919). Finanser. U:s förnämsta
inkomster härflyta ur grundskatten och, sedan 1908,
skatt på grufvor och bergverksdrift. Inkomsterna
utgjorde 8,84 mill., utgifterna 8,56 mill. och
statsskulden 3,44 mill. doll. (1918). –
Hufvudstad är Salt lake city (121,623 inv. 1917).
E. A—t.
Historia. Det nuv. U:s område tillhörde jämte
den öfriga västra delen af Förenta staterna
urspr. spanjorerna och därefter den 1822 bildade
republiken Mexico. De förste hvite, som beträdde det
af indianer bebodda landet, skola ha varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
