Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Utah - Utajärvi - Utakamand - Utamaro (Outamaro), Kitagawa - Utandning - Utanede - Utan portfölj, Minister - Utansjö - Utanskog - Utanverk - Utanvidsmän - Utarmningsteorien l. Förarmningsteorien - Utarrendera - Utbetalningsbevis - Utblåsning - Utborga - Utbryta - Utbrytning - Utbud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medlemmar af en liten spansk expedition, som
1540 kommo till Coloradofloden inom U. Ett par
franciskanmunkar sågo i aug. 1776 Utahsjön, en
pälsjägare James Bridger upptäckte vintern 1824–25
Stora saltsjön, och en annan pälsjägare, William
Ashley, i spetsen för 120 man uppförde 1825 ett
fort vid Utahsjön. Först 1847 började en verklig
kolonisering i U., då Brigham Young med en
flock mormoner slog sig ned i Stora saltsjödalen. I
febr. 1848 afträdde Mexico det ofvannämnda området
till Förenta staterna, och i juli 1849 skapade Young
af nuv. staterna U., Arizona och Nevada samt delar
af New Mexico, Colorado, Wyoming och Kalifornien en
mormonstat (af mormonerna kallad Deseret,) hvars
guvernör eller, rättare, diktator han blef. (Om
förhållandet inom mormonsamfundet samt mellan detta
och unionsregeringen se Mormoner, sp. 1125–26.) 9
sept. 1850 förklarades U. med något minskadt område
för territorium, och efter åtskilliga förvecklingar
i anledning af månggiftet erkändes det, begränsadt
till sitt nuv. omfång, 4 jan. 1896 som en af unionens stater.
Utajärvi [o’ta-], socken vid öfre loppet af Ule älf,
i Uleåborgs län, Finland, Uleå domsaga och härad,
pastorat af 2:a kl., domprosteriet (i Uleåborg),
Kuopio stift. 1,554 kvkm. 5,173 in v. (1918),
finsktalande.
O. B–n.
Utakamand, hufvudstad i distriktet Nilgiri (se
d. o.) af brittiska presidentskapet Madras i
Främre Indiens sydligaste del. Staden är belägen
2,200 m. ö. h. uppe på Nilgiriplatån, omgifven
af dennas högsta bergstoppar (t. ex. Dodabetta
med 2,630 m. höjd). Floden Dodabetta bildar invid
staden den lilla insjön Utakamand. Under mars–juni
pläga européerna inom presidentskapet använda U. som
rekreations- och hälsoort. Omkr. 15,000 inv., hvaraf
2/3 hinduer.
H. W–k.
Utamaro (Outamaro), Kitagawa, japansk
målare, f. 1753, d. 1805, var en af Kiyonagas främsta
efterföljare, debuterade 1775 med illustrationer
till Kibiyoshi, satiriska dikter, utvecklade en
ofantlig produktivitet och är en af det japanska
färgträsnittets hufvudmästare. Bland hans bildföljder
märkas Utvalda insekter, men framför allt De gröna
husens årsbok (1804; ett ex. i Nationalmuseum),
där flera af hans elever medverkade. U. skildrade de
japanska kvinnorna, framför allt kurtisanerna i "de
gröna husen". Han var dekadent och naturentusiast,
hans raffinerade teckningssätt blef med tiden
ytterligt stiliseradt, figurernas hufvud fingo
form af en på längden utdragen oval, i hvilken
de konventionellt uttryckslösa dragen likna
"mera ett mönster än en bild af mänsklig form"
(jfr fig. i art. Geisha). Hans bilder af mödrar och
barn äro ofta "af en märklig värme och storhet i
kompositionen". Monografier af E. de Goncourt (1891)
och J. Kurth (1907).
G–g N.
Utandning, fysiol. Se Andning, sp. 971.
Utanede, by och ångbåtsstation i Edsele socken,
Västernorrlands län. Där finnes ett sjukhem för
tuberkelsjuka med 20 platser, öppnadt 1908.
Utan portfölj, Minister. Se Minister, sp. 596.
Utansjö, vattenfall i Utansjö-ån vid dess utlopp i
Ångermanälfska skärgården 15 km. n. om Härnösand,
har en flodområdesareal af 170 kvkm., en
medelvattenföring af 0,9 kbm. per sekund och en
fallhöjd af 33,5–37 m. Fallet började utbyggas
1898. Maskininstallationen möjliggör uttagandet
af omkr. 660 turbinhästkrafter för direkt
drift (mekanisk öfverföring) och omkr. 250
kilowatt för elektrisk drift. Kraftverket
tillhör Utansjö cellulosa a.-b., Veda, och
kraften används för därvarande cellulosafabrik.
C. K.
Utanskog. Se Ofvanskog.
Utanverk, befästningsk., kallas sådana
fästningsverk, som, i ändamål att stärka den passiva
motståndsförmågan och tvinga fienden till successiva
bräschskjutningar och stormningsförsök, lades
omedelbart framför en fästnings hufvudvall, men
hvilkas grafvar stodo i förbindelse med hufvudgrafven
och hvilka jämte hufvudvallen omslötos af en
gemensam betäckt väg med fältvall. Till utanverk
räknades tenaljer, raveliner, reträttraveliner,
contregarder, couvrefacer, envelopper m. fl. Jfr
Fästning, sp. 314 och fig. 4, samt Detacherade verk.
O. A. B. (L. W:son M.)
Utanvidsmän. Då vid arfskifte efter hemmansegare i
Norrland äldste sonen i regel får på sin lott själfva
hemmanet med dess oftast i byalag uppförda åbyggnader,
erhålla hans syskon, jämte kontanter, ganska ofta
torp eller lägenheter "utanvid" å hemmanets utmark
(vanligen med rätt till skogsfång och bete å hemmanets
skog) och kallas därför, i motsats till byfolket,
utanvidsmän l. utanvidsfolk.
Utarmningsteorien l. Förarmningsteorien
(ty. verelendungstheorie), teori, som ingår i Marx’
(se d. o.) socialistiska system och går ut på, att
kapitalismen (se d. o. samt Kapitalist) innebär en
social utvecklingsprocess, hvars ledande tendenser
äro att ackumulera, d. v. s. anhopa, kapitalet och
koncentrera företagen i större enheter på färre
händer, samtidigt med att folkets stora massa
alltmer utsuges på sin arbetskraft och utplundras
på sin rättmätiga arbetsförtjänst (se Mervärde),
så att förarmningen utbredes och äfven pauperismen
ackumuleras, tills proletariatet enas till den
stora sociala revolutionen (se Socialism, sp. 197,
och Kautsky, sp. 1334). – Se Marx, "Kapital", I, kap. 23.
E. F. K. S–n.
Utarrendera. Se Arrendera.
Utbetalningsbevis, postv. Se Mottagningsbevis, sp. 1244.
Utblåsning. 1. Kir. Se Torakocentes.
– 2. Ångm., utsläppande till fria luften af ånga ur
en ångpanna eller ångmaskin. Sådan utblåsning sker
genom särskilda utblåsningskranar. Jfr Ångmaskin och Ångpanna.
2. Fmn.
Utborga, jur., sälja på kredit.
C. G. Bj.
Utbryta, mat. Den algebraiska summan af de produkter,
som uppkomma, då flera tal multipliceras med en
och samma faktor, är alltid lika med produkten
af denna faktor och de nämnda talens algebraiska
summa. Att tillämpa denna algebraiska lag kallas
att "utbryta" den ifrågavarande faktorn. Om
t. ex. uttrycket ma + mb — mc ersättes med
m(a + b — c), säges m utbrytas ur ma + mb — mc.
E. L.
Utbrytning. Se Fäktkonst, sp. 215.
Utbud, hand. (särskildt om börsaffärer användt
uttryck), utbjudande till försäljning, till salu
utbjudna kvantiteter af varor eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
