Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulterior - Ultima - Ultima forsan (hora) - Ultima ratio regum - Ultima Thule - Ultimatum - Ultimo - Ultimus - Ultra - Ultraism - Ultrajectum - Ultramarin (Azur, Lasurblått) - Ultramarin - Ultramikroskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
Ulterior-Ultramikroskop
948
Ulte^ior, lat., "belägen på andra sidan om". Se
Citerior.
U7ltima (lat., den sista, näml. sy’llaba,
stafvelse) kallas i grammatiken slutstafvelsen
af ett flerstaf-vigt ord. I grekiska ord är
dess tidslängd (kvantitet) inom vissa gränser
bestämmande för accentens plats, hvaremot i latinet
denna beror af penultima (näst sista stafvelsen).
A. M. A.
Urtima forsan (hora), lat., "måhända den sista
(timmen)", inskrift, som förr ej sällan förekom på
tornur, antydande, att den timme du ser, det timslag
du hör, måhända kan vara ditt lifs sista.
Ultima rartio re’gum, lat., "det yttersta bevismedel,
som står konungar till buds", en inskrift, som Ludvig
XIV lät från 1650 anbringa på franska kanoner och
som sedan 1742 alltjämt i Preussen begagnats på
fältartilleripjäser. Det till ordspråk öfvergångna
uttrycket är hämtadt ur en af Cal-deröns dramer
och lyder där ultima razön de reyes son
la pölvora y las bolas, "konungarnas sista
argument är kulor och krut". Ultima Thule, Se
Thule. Ultimatum (nlat., af lat. u’ltimus, ytterst,
slutlig), "yttersta budet", de yttersta fordringar
eller villkor, som en stat oåterkalleligt och
med viss kort frist uppställer som grundval
för fortsatta diplomatiska underhandlingar i
ämnet med en annan makt, utan att dölja afsikten
att i händelse af uteblifvet eller afvisande
svar eventuellt förklara krig. Uttrycket kan
äfven i öfverförd bemärkelse förekomma användt
om förhållanden och förhandlingar mellan enskilda
personer, och ofta brukas det i nutida tvister
mellan arbetare och arbetsgifvare som beteckning
för de slutkraf endera parten uppställer under hot om
strejk resp. lockout. U7ltimo (lat. och it.; förkort,
ult.), hand., "den sista", sista dagen af någon viss
månad, är den vanligaste dagen för reglering af
differensaffärer å börsen. - Ultimo-växel, växel,
som är utställd att betalas sista dagen i en viss
månad. Jfr P r i m o och M e d i o.
U’ltimus, lat., den siste, yttersta; förr
den, som innehar andra hedersrummet vid en
doktorspro-motion. Jfr Primus och Promotion,
sp. 362-363.
Ultra, lat., på andra sidan, utöfver (näml. modum
eller te’rminum, rätta måttet, gränsen), betecknar
i sammansättningar en öfverdrift, en ytterlighet i
någonting (t. ex. ultrarevolutionär. ultraklerikalism)
Som ensamt subst. (plur u 11 r a s) utmärker ordet en
i politiska åsikter vanligen i riktning åt rojalism
eller absolutism öfverspänd person, som tillråder
ytterliga åtgärder och går längre, än partiet
önskar. En sådan persons riktning benämnes ultrai7sm
(adj u 11 r a i’st i sk). Framför allt nyttjas
uttryckel om dem, som under restaurationstiden
i Frankrike (1815-30) försvarade konungamaktens
gudomliga rätt.
UltraPsm. Se Ultra.
Ultraje’ctum. Se Utrecht.
Ultramarin (A z u r, L a s u r b l å 11), kem. tekn
Sedan 1400-talet användes pulveriserad och slam
mad lapis lazuli (se under L a p i s) som en sär
deles dyrbar och varaktig blå målarfärg unde
namn af ultramarin. Numera, sedan man lärt sig
med konst eftergöra detta mineral, är allt ultramarin
i handeln en konstprodukt. Konstgjordt ultramarin
framställdes i liten skala först af Gmelin .822,
och den första ultramarinfabriken anlades L834
af Leverkus i Wermelskirchen. F. n.
är Niirnberg den förnämsta produktionsorten.
Kåäm-nena för tillverkningen utgöras af renaste
porslins-"era, glaubersalt och kol. De fint
pulveriserade )ch noga blandade ingredienserna
glödgas, hvarefter massan pulveriseras och uttvättas.
Man erhål-.er då ett grönt pulver, kalladt grönt
ultramarin, som blandas med svafvel och glödgas vid
lufttill-;räde, hvarvid massan antar en intensiv
och ren blå färg. Efter afsvalning pulveriseras,
tvättas och slammas produkten. Biichner har
förenklat tillverkningen genom att till förutnämnda
råmaterial sätta soda, svafvel och kiselsyra, då
man erhåller blått ultramarin direkt, genom en enda
bränning, en metod, som numera används vid flertalet
ultramarinfabriker. Ultramarin är ett himmelsblått,
i vatten olösligt pulver, som är fullständigt
ljus- och tvättäkta, icke angripes af alkalier,
men förstöres af syror eller surt reagerande salter,
hvarvid svafvel-väte utvecklas. Det med kiselsyra
beredda ultra-marinet angripes mindre af sura
vätskor. Ultramarin nyttjas till tapet- och tygtryck,
till blåning af väfnader, pappersmassa, stearinmassa,
socker o. s. v. - Den kemiska naturen af ultramarin
har varit mycket omtvistad, och man har för
detsamma uppställt flera, mer eller mindre
sannolika kemiska formler. Det nutida,
svafvel- och kisel-syrerika ultramarinet
motsvarar ungefär formeln Na6 A14 Si6 S4 020.
Enligt Hoffmann skall ultra-marinets blåa
färg bero på närvaron af kollodialt svafvel.
P. T. C. (K. A. V-g.)
Ultramarin (af lat. u’ltra, på andra sidan, och mar e,
haf), på andra sidan hafvet befintlig.
Ultramikroskop [-skåp], fys., ett af Siedentopf och
Szigmondy 1903 konstrueradt mikroskop, med hvars
tillhjälp man kan iakttaga föremål af mindre
storlek än som kan uppfattas med tillhjälp af
mikroskop af vanlig konstruktion med största möjliga
förstoring. Man begagnar sig vid detta instrument
af det förhållandet, att böjningsfenomen (se D i
f fraktion, sp. 389) uppkomma, då ljuset passerar
genom ett ämne, som innehåller små fasta partiklar af
något främmande ämne. När ett smalt knippe solstrålar
får passera genom luften, t. ex. då solljuset genom
en springa tränger in i ett mörkt rum, kunna de på
grund af sin litenhet under vanliga förhållanden
osynliga dammpartiklarna direkt iakttagas. Till följd
af ljusets böjning ökas nämligen dammpartiklarnas
skenbara storlek betydligt. Ultramikroskopets
Fig. 1.
konstruktion framgår af fig. 1. A är ett föremål,
som skall undersökas, t. ex. ett glaskärl innehållande
en vätska, i hvilken fasta partiklar äro upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
