Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 943-944 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ulriksdal - Ulsfjorden - Ulspegel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1715 statens egendom och öfverlämnades senare till
konung Fredrik I:s enskilda disposition. Under Lovisa
Ulrikas och Gustaf III:s tid var U. vittne till

Fig. 1. Jakobsdals (Ulriksdals) slott i början af 1680-talet, västra fasaden.

många af den tidens mest glada och lysande fester
och öfvergick sedan till änkedrottning Sofia
Magdalena, hvilken dog där 1813. 1822 uppläts
U. till invalidinrättning, där 80 (efter 1832 82)

Fig. 2. Ulriksdals slott i nutiden, sedt från väster.

f. d. officerare, underofficerare och manskap från
armén och flottorna erhöllo försörjning (se
Invalidhusfonden. Jfr ock "K. invalidinrättningen på
Ulriksdal’’, af O. Bergström, 1891). Inrättningen
upphörde 1849, sedan i allt 383 invalider där varit
intagna, af dem 68 officerare, 47 underofficerare
och 268 tillhörande manskapet, och slottet,
som under invalidernas vistelse där förfallit,
iordningställdes för att öfverlämnas till kronprins
Karls begagnande. Det blef Karl XV:s och drottning
Lovisas älsklingsplats samt förvandlades till ett
museum, dit konungen sammanförde antika möbler,
porsliner och konstsamlingar af alla slag,
hvilka, genom nämnde konungs testamente förärade
till staten, nu till större delen förts till statens
samlingar i Nationalmuseum. Efter hans död

Fig. 3. Ulriksdals slott sedt från Edsviken.

lämnades U. länge åt sitt öde och bar en tid spår af
förfall, men kom åter till heders, då drottning Sofia
där vintertiden vanligen uppehöll sig samt bebodde
det, enligt riksdagens beslut 1885, som änkesäte
till sin död, 1913. – Slottet, en trevånings byggnad
med flyglar i två våningar (fig. 2 o. 3), är utan
arkitektoniskt värde, men ligger i en vacker natur
och omges af en stor park, som med sina trädgårdar,
växthus, delvis från 1600-talet, vattenkonster,
kanaler och holmar på Karl XV :s tid var bland de
bäst vårdade i Sverige. Sedan 1916 undergår det
en genomgripande restaurering, hvartill riksdagen
anslagit 393,050 kr. Strax innanför ingången till
parken ligger den s. k. Confidencen, en stenbyggnad,
som lär ha varit skådeplatsen för Gustaf III:s
förtroliga samkväm och där han lät inrätta en liten
teatersalong. I parken ligger ock ett kapell, efter
ritning af Scholander, i s. k. holländsk
renässansstil, invigdt 1865. Kapellet hör till
Solna pastorat. I skogen strax ö. om backen ofvanför
allén ned till slottet ligger, omgifven af
en inhägnad, invalidkyrkogården, där omkr ett par
hundra invalider fått sin slutliga hvilostad. –
Kungsgårdens areal är 163 har och taxeringsvärdet
461.000 kr. (1920).

Ulsfjorden, en omkr. 50 km. lång fjord, med sträckning
från n. till s. i Troms fylke (före 1919 Tromsö amt),
Norge. Fjordens inre sydliga del kallas Storfjorden.
K. G. G.

Ulspegel, försvenskning af ty. Eulenspiegel, en
typ för skalkar och upptågsmakare. Hans puts och
skälmstycken äro samlade i en bok, som i mer än 300
år utgjort den käraste och mest spridda folkläsningen
inom Tyskland och äfven blifvit återgifven på de
flesta främmande språk. Den historiska person,
under hvars namn alla dessa anekdoter, fyllda
af den kostligaste folkhumor, förtäljas, hette
Till (tillnamnet Eulenspiegel är senare). Han var
född i Kneitlingen i Braunschweig och omtalas som
död omkr. 1350. Namnet, ursprungligen nordtyskt,
utbredde sig först på 1500-talet öfver hela Tyskland;
emellertid äro på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>