Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ugni - Ugnsbrott - Ugnsfyllnad - Ugnshvalf - Ugnspannkaka - Ugocsa - Ugogo - Ugolino - Ugomba - Ugoni, Camillo - Ugra - Ugriska språk - Ugron, Gabor - Ugueno (Ugweno) - Ugunda - Ugupinsk (Ugupinskaja stanitsa) - Ugweno - Uha - Uhde, Fritz von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välsmakande bären af U. Molince (uñi) äro de bästa
vilda frukterna i Chile; bladen af uñibusken ha i
hemlandet användning som tesurrogat.
G. L–m.
Ugnsbrott, metall., samlingar af metalloxider med
något inblandad utreducerad metall, som vid vissa
metallurgiska processer afsätta sig i ugnarna. Vid
smältning i masugn af zinkhaltig järnmalm sublimerar
zinkoxiden och afsätter sig i öfre delen af masugnen
som stora, hopsintrade partier, s. k. ugnsbrott. Äfven
vid bly- och silfversmältningar kunna liknande
företeelser uppträda.
F. S–e.
Ugnsfyllnad, metall. Se Drifning, 3b, sp. 859.
Ugnshvalf (ty. backofengewölbe, fr. chapelle de four),
bygnk., ett förtryckt hvalf öfver en bakugn. Det
kan, alltefter ugnens planform, ha stickbågformig,
elliptisk eller kupolartad genomskärning; dess
hjässhöjd, vanligen 30 à 40 cm. öfver ugnsbottnen
(ärilen), bör t. o. m. vid större ugnar ej öfverstiga
45 cm. Ofvanpå hvalfvet och utgående från i dess
bortre del anbragta öppningar löpa 2 till 5 rökrör,
utmynnande i skorstenen och i ugnsmurens framsida
ofvan ugnsöppningen försedda med sotluckor och
spjäll. Hvalfvets tjocklek är 1/2 à 1 mursten. Ofvan
hvälfningen ett sandlager, täckt med tegel eller
plansten, hvarå ofta är inrättad en torkugn. Då,
såsom vid medelstora och större bakugnar alltid bör
vara fallet, ärilen, för att vid brödgräddningen
lätt kunna öfverses, är högre inuti ugnen än vid
mynningen, måste hvalflinjen rättas efter denna
stigning. Det sagda gäller ugnar med eldstaden inuti
själfva ugnen; är eldstaden förlagd därunder, förblir
hvälfningen densamma, dock med den skillnaden, att
inga rökrörsöppningar däri förekomma. Jfr
Eldning och Eldstad.
C. G–m.
Ugnspannkaka, kokk., tillagas af mjöl, ägg, grädde
(eller mjölk). Grädden vispas med äggen, och mjöl
tillsättes under stark vispning. Pannkakan gräddas
i smord järnpanna i tämligen varm ugn. Äpplen i
skifvor kunna läggas i smeten. Fläskpannkakans
tillagande är något omständligare och sker bäst i
panna. Lätt saltadt fläsk i bitar eller små skifvor
af rökt skinka påläggas och tryckas med en sked ned
i massan. Att laga fin och lätt fläskpannkaka fordrar
ej ringa färdighet.
Ugocsa [o’gåtʃa], f. d. komitat i nordöstra Ungern,
nu tillhörande Rumänien, ligger på ömse sidor om
öfre Theiss. Det är i n. och ö. fylldt af utlöpare
från Karpaterna, i s. och v. slättland, invid Theiss
sumpigt. 1,213 kvkm. 91,755 inv. (1910). Af dessa
voro med hänsyn till språket 46,5 proc. ungrare,
37,5 proc. rutener, 10,6 proc. rumäner och 5,1
proc. tyskar. Samtidigt uppgåfvos 62,7 proc. vara
grekiska och 8,9 proc. romerska katoliker, 15,3
proc. reformerta, 12,9 proc. israeliter och 0,1
proc. lutheraner. Hufvudstad är Nagy-Szöllös
(se d. o.).
E. A–t.
Ugogo, land i det forna Tyska Öst-Afrika, vid
karavanvägen mellan Sansibar och Tanganjika, består af
en platå af 850–1,150 m. höjd, med torr och ofruktbar
mark, hufvudsakligen sand och kisel. Enda floden är
Kisigo, som blott tidvis har vatten, och bevattningen
sker ofullständigt genom regnbäckar (nulla) och
dammar (ziwa), hvilka, bevuxna med taggiga buskar
och tillhåll för otaliga vattenfåglar, bilda oaser
i det f. ö. nästan
skoglösa landet. Invånarna, wagogo, äro
intellektuellt öfverlägsna sina grannar och
ha vackrare anletsdrag. De idka jordbruk och
boskapsskötsel samt uppföra sina bostäder i fyrkant
omkring en öppen plats (tembe), som de fullständigt
omsluta. Se färgpl. "Afrikanska kulturföremål" till
art. Afrika.
Ugolino [ogålinå]. Se Gherardesca och Gregorius IX.
Ugomba, land i det forna Tyska Öst-Afrika, ö. om
Tanganjika, mellan 3° och 4° s. br., n. v. om
Unjamvesi. Det är ett kuperadt, väl vattnadt och
på betesmarker rikt område, bebodt af de vilde och
plundringslystne watuta, hvilka med sina hjordar
slagit sig ned där efter att nästan h. o. h. ha
fördrifvit urinvånarna, wagomba.
Ugoni [ogåni], Camillo, italiensk
litteraturhistoriker, f. 1784, d. 1855, lyceirektor
i Brescia, skref bl. a. Della letteratura italiana
nella seconda meta del secolo XVIII (3 bd, 1820–22;
afslutadt af hans broder Filippo U. med bd 4–8,
1856 ff.).
Ugra, biflod fr. v. till Oka, upprinner i ryska
guv. Smolensk, går med slingrande, delvis upprensadt
lopp i hufvudsakligen östlig riktning in i guv. Kaluga
och faller 215 m. ö. h. ofvanför staden Kaluga ut i
Oka, som där blir segelbar.
Ugriska språk. Se Finsk-ugriska språk. Om namnets
uppkomst se Ungrarna.
Ugron, Gabor, ungersk politiker, f. 1847, blef
1872 medlem af riksdagens vänstra centrum, men när
detta förenade sig med regeringspartiet 1875, bildade
U. oafhängighetspartiet "Ugronisterna", försonade sig
med den österrikisk-ungerska dualismen, men kräfde
tullpolitisk själfständighet (för vidgande af Ungerns
handelsförbindelser med Tyskland) och påyrkade allmän
rösträtt, men bekämpade regeringens "antiklerikala"
politik, särskildt lagen om civiläktenskap.Öfver
hufvud uppträdde det skarpt mot regeringen, som
beskylldes för eftergifter mot Österrike. Partiet,
som 1887 förfogade öfver 18 mandat i riksdagen, hade
1892 blott 14 och 1897 7 medlemmar i riksdagen. Efter
valen 1901 blef det totalt bortsopadt af det mer
konsekventa Kossuth-partiet.
A–d J.
Ugueno (Ugweno), land i det forna Tyska
Öst-Afrika, i norra delen af Parebergen, 35 km. s. om
Kilima-ndjaro, mellan sjön Djipe och floden
Pangani. U. ligger 1,400–1,700 m. ö. h., är rikt
på järn och har yppig busk- och gräsvegetation.
E. A–t.
Ugunda, land i det forna Tyska Öst-Afrika.
Se Unjamvesi.
Ugupinsk (Ugupinskaja stanitsa), stor ort i
Donska kosackernas land, ryktbar för sin väldiga häst-
och kreatursmarknad. Omkr. 11,000 inv.
Ugweno. Se Ugueno.
Uha, land. Se Uhha.
Uhde [ode], Fritz von, tysk målare, f. 22 maj
1848 i Wolkenburg i Sachsen, d. 25 febr. 1911 i
München, studerade en kort tid vid konstakademien
i Dresden, blef 1867 militär, deltog som officer i
gardeskavalleriet i Fransk-tyska kriget 1870–71 och
kvarstannade i tjänst till 1877, då han tog afsked
som ryttmästare för att helt egna sig åt konsten. Han
hade redan tidigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
