Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 709-710 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tysvær ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

detaljer. Vid en del af dessa arbeten
biträddes T. af sin äldre broder Isaak T.
A. M. A.

Tzimiskes. Se Johannes, östromerska
kejsare 1.

Tzschirner, Heinrich Gottlieb, tysk protestantisk
teolog, f. 1778 i Mittweida (Sachsen), där fadern
var präst, d. 1828, blef 1800 adjunkt inom filos.
fakulteten i Wittenberg, tjänstgjorde några år i
faderns församling samt blef professor i teologi 1805
i Wittenberg och 1809 i Leipzig, där han 1815 därjämte
blef superintendent.

[Porträtt, ingen bildtext]

Till sin teol. ståndpunkt
representerade T. en genom inflytandet från Kant
fördjupad och genom supranaturalistiska element
modererad rationalism. Denna sin förmedlande
ståndpunkt försvarade han i de på sin tid
mycket beaktade skrifterna Beurtheilende
darstellung der dogmatischen systeme, welche
in der protestantischen kirche gefunden werden
(1810 ff.) och Briefe veranlasst durch Reinhards
geständnisse (1811) mot F. V. Reinhards urgerande
af den oförsonliga motsatsen mellan rationalism
och supranaturalism. Medan grundtendensen i dessa
skrifter ligger i häfdandet af rätten för äfven
väsentligt skilda riktningar att finna utrymme
inom den protestantiska kyrkan, intog han däremot
mot katolicismen en deciderad och konsekvent
stridsställning. Flera af hans mera betydande
arbeten, främst Protestantismus und katholicismus
aus dem standpunkte der politik betrachtet (1822),
äro riktade mot katolicismens, särskildt under
reaktionsåren efter Napoleons fall framträdande,
restaurationssträfvanden. I synnerhet under sin
Leipzigtid utöfvade T. en mer än vanligt mångsidig
och inflytelserik verksamhet. Som predikant räknades
han till tidens allra främsta. Hans akademiska
undervisning omfattade dogmatik, homiletik och
kyrkohistoria. Af hans föreläsningar i sistnämnda
ämne mottogo män sådana som Ranke och K. von Hase
befruktande impulser. Sitt rörliga vetenskapliga
intresse bevisade han ej blott genom ett mångsidigt
författarskap, utan ock genom en hel rad för sin
tid betydelsefulla tidskriftsföretag. Med lifligt
intresse deltog han ock, alltid på frihetsidéernas
sida, i tidens allmänna rörelser. Under den af honom
med hänförelse hälsade frihetskampen mot Napoleon
tjänstgjorde han en tid som fältpräst vid de sachsiska
trupperna. Öfver hufvud framträder T. som en ovanligt
sympatisk representant för de bästa sidorna i den
rationalistiska fromhetstypen. Jfr H. G. T., "Skizze
seines lebens" (1828), och Lötsch, "T:s loben und
wirken" (1875). E. Bg.

Tzu-hsi, änkekejsarinna af Kina. Se
Tse-hsi.

Tzurulon. Se Tschorlu.

Tå. 1. Anat. Se Fot. – 2. Skpsb. Se Knä 2.

Tå-ben, anat. Se Fot, sp. 979, och Människan,
fig. 15.

Tåby, socken i Östergötlands län, Björkekinds
härad. 2,711 har. 638 inv. (1918). Annex till Kuddby,
Linköpings stift, Vikbolands kontrakt.

Tåda, Tada, bot., namn på arter af släktet Aira.

Tädene, socken i Skaraborgs län, Kållands härad. 1,437
har. 386 inv. (1918). T. bildar med Lavad, Norra
Kedum och Tranum ett till Storeberg patronellt
pastorat i Skara stift, Kållands kontrakt.

Tåg. 1. Bot. Se Juncus. – 2. Järnv. Se
Järnvägståg, Tågbefälhafvare, Tåghastighet,
Tågmotstånd, Tågsätt och Tågväg. – 3. Sjöv. Se
Kabel och Tågvirke. – 4. (Tågmarsch) Se Marsch 1.

Tågaborg, stadsdel i Hälsingborg (se d. o.,
sp. 101).

Tågbefälhafvare, järnv., funktionär, som utöfvar högsta
befälet öfver den öfriga tågpersonalen, så länge tåget
befinner sig på linjen. Det åligger honom tillse, att
tåget är behörigen sammansatt, koppladt, utrustadt
och bemannadt och att ansvara för den signalering,
som erfordras på tåget eller för skydd för på
linjen stannadt tåg. Han skall i allmänhet ha sin
plats i någon af de sista med skrufbroms försedda
vagnarna. I tåg med genomgående bromsinrättning
skall han dock uppehålla sig i den del af tåget,
som är försedd med sådan bromsinrättning. Han skall
hålla noggrann uppsikt öfver tåget, uppmärksamma de
signaler, som ges från tåget, linjen och stationerna,
och vid behof biträda med bromsning. Han får, då
tåget stannat på linjen, ej nedstiga från tåget,
förrän han åtskrufvat bromsen i den vagn, där
han skall ha sin plats. Han skall tillse, att den
öfriga tågpersonalen intar vederbörliga platser
i tåget och noga åtlyder förekommande signaler.
H. O.

Tågbroms. 1. Artill. Se Rekylhämningsmedel. –
2. Maskinb. Se Broms 3.

Tågechelon. Se Echelon.

Tåghastighet, järnv. Med ett tågs grundhastighet
på viss bandel förstås en vid tidtabells uppgörande
antagen normal hastighet för tåget på rak och vågrät
bana. Med ett tågs största tillåtna hastighet på viss
bandel förstås den hastighet, som för tåget på samma
bandel högst får användas. Med ett lokomotivs största
tillåtna hastighet förstås den hastighet, med hvilken
lokomotivet på grund af sin konstruktion och tillstånd
högst får framföras. Tågs hastighet får aldrig
öfverskrida de gränser, som äro bestämda a) för den
bandel, hvarpå tåget framgår, b) för det lokomotiv,
som för fram tåget, eller, om flera lokomotiv föra
fram det, för något af dessa, och c) för tåget själft
på grund af dess sammansättning. I hvarje fall skall
den minsta af de hastigheter, som framgå af dessa
föreskrifter, tillämpas. Största tillåtna tåghastighet
uppgår i Sverige f. n. till 90 km. pr timme. På en
särskildt byggd försöksbana med elektrisk drift har
man i Tyskland kommit upp till en hastighet af 200
km. pr timme. H. O.

Tåghastighetsmätare, järnv., apparat för bestämmande
af järnvägstågs hastighet, anbringas dels på
lokomotiv, för att lokomotivföraren skall i hvarje
ögonblick kunna afläsa tågets hastighet, dels på vissa
tjänstevagnar för att i allmänhet kontrollera tågets
hastighet och för användning vid sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>