Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 479-480 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarmen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 4. Mikrofotografi af ett längdsnitt genom öfre delen af jejunoileum. a slemhinna med villi, b plica circularis, c tela submucosa, d tunica muscularis.

Fig. 5. Mikrofotografi af ett längdsnitt genom groftarm från människa, a slemhinna, utan villi, men med djupa glandulæ intestinales l. Lieberkühnska körtlar, b tela submucosa med fettväfnad, c tunica muscularis.

slemhinna och tela submucosa. De Lieberkühnska körtlarnas
funktion inom groftarmen är, såsom ofvan redan
antydts, att producera slem — af betydelse för fæces’
glatta passage genom tarmen. Inom
tunntarmen åter afsöndra de äfven tarmsaft
(succus entericus), som dock i och för sig är
föga verksam. Den omsätter stärkelse och inverterar
rörsocker. Tarmslemhinnans bindväf är synnerligen
rik på hvita blodkroppar. Som bildningshärdar för
dessa äro att anse de många folliklar, som antingen
enstaka eller i stora grupper (Peyers plaques)
uppträda i slemhinnan och äfven kunna växa ned i
tela submucosa. Mängder af hvita blodkroppar vandra
genom slemhinnan in i tarmlumen, där de upplösas och
bidraga till bildningen af matsmältningssafterna
samt till skydd mot bakterier. Tarmluddet är,
som ofvan sagts, utmärkande för tunntarmen. Det
består af slemhinneutskott, som i sin midt
innehålla rötterna till tarmväggens lymfkärl eller
chyluskärl och i sin periferi tätt under epitelet
ett nätverk af blodkapillärer. Därjämte innehålla
villi förlängningar af slemhinnans muskellager
(lamina muscularis mucosæ; fig. 3). De ur
näringen extraherade beståndsdelarna resorberas af
villis epitelceller och öfverföras till de i villi
befintliga blod- och chyluskärlen, hvarifrån de
öfvergå i cirkulationen. Under digestionen äro
chyluskärlen fyllda af mjölkhvit chylus, under
pauserna innehålla tarmväggens lymfkärl endast en
vattenklar lymfa. Uttömmandet af chylus ur villis
chyluskärl befordras genom sammandragningen af de
glatta muskelceller, som från lamina muscularis
mucosæ instråla i villi. Genom denna kontraktion
sammanpressas nämligen villi från spetsen mot
basen, hvarvid de erhålla ett tvärveckadt utseende
(fig. 2). — Tarmväggens tunica muscularis består af
två skilda muskellager, nämligen ett inre cirkulärt
och ett yttre längslöpande. Inom tunntarmen äro
dessa lager enhetliga. Inom groftarmen är dock det
yttre längslöpande mera uteslutande samladt till de
3 ofvan nämnda längslöpande banden (tænia coli). De
cirkulära vecken mellan groftarmens haustra coli
äro veck af hela tarmväggen. De innehålla således
äfven tunica muscularis, särskildt dennas inre
cirkulära lager, som inom dessa klaffliknande
veck bilda snörmuskler eller sfinktrar, afsedda att
kunna genom sin sammandragning skilja de enskilda
haustra från hvarandra. Inom tunntarmen drifves
genom muskelhinnans verksamhet, genom peristaltisk
(se d. o.) kontraktion, tarmens innehåll oaflåtligt
framåt i riktning mot groftarmen, hvarjämte de
enskilda tarmslyngorna utföra en pendlande,
svängande rörelse, afsedd att framkalla en
omskvalpning af tarmens innehåll. I groftarmens
haustra försiggår dels en peristaltisk rörelse,
men dels äfven en rörelse i motsatt riktning,
en antiperistaltisk. Härigenom drifves
tarmens innehåll fram och tillbaka inom samma
haustrum. Uppsugningen af tarminnehållets vatten
blir härvid fullständig, och fastare exkrementer
bildas. Inom ändtarmen är muskulaturen likformigt
fördelad, och tarminnehållet drifves endast i en
riktning, nämligen mot analmynningen. I närheten
af denna bildar det inre cirkulära muskellagret en
snörmuskel (musculus sphincter ani internus). Vid
öfvergången mellan tunntarmen och groftarmen finnes
en klaffinrättning, som har utvecklats och är byggd
i likhet med groftarmens plicæ semilunares (valvula
ileocoecalis). — Processus vermiformis l. appendix
(fig. 1 o. fig. 6) är hos människan en rudimentär
rörformig bildning med ursprung från blindtarmen. I
medeltal är den ung. 2 cm. lång. Den kan dock
stundom te sig endast som en konisk utbuktning
från blindtarmen, men å andra sidan i vissa fall
nå en längd af omkr. 20 cm. Dess inre byggnad är
i öfverensstämmelse med blindtarmen; dock eger
den en särdeles riklig mängd lymffolliklar i sin
slemhinna. Väggen är f. ö. fattig på elastisk substans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>