Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistik - Statistiker - Statistiska beredningen - Statistiska byrån - Statistiska centralbyrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Statistiker-Statistiska centralbyrån
1066
forskning, ett område, där den matematiska
statistiken, tills, med rasbiologien, kan väntas ge
goda bidrag. Familjestatistiken är redan på god väg
att bli en egen specialvetenskap.
Af väsentlig betydelse för den statistiska
forskningens utveckling har utan tvifvel varit
upprättandet af en officiell statistik. I detta
hänseende är det Sverige, som gått i spetsen för de
andra folken - likasom så ofta annars i fråga om nya
idéer inom statsförvaltningen. Det äldsta statistiska
ämbetsverket är den svenska Tabellkommissionen, som
upprättades 1756 (och 1858 aflöstes af Statistiska
centralbyrån). Uppgiften var länge uteslutande
befolkningsstatistikens anordnande och bearbetande,
såsom förhållandet till en början var äfven med de
statistiska ämbetsverk, som under 1800-talet efter
hand upprättades i Europas öfriga länder, i det att
de statistiska data, som inliöto i sammanhang med den
allmänna förvaltningen, bearbetades inom de centrala
förvaltningsverken. Småningom har dock de statistiska
byråernas ("centralbyråernas") verksamhet alltmera
utvidgats, dels genom upptagande af h. o. h. nya
arbetsfält, dels genom öfverförande af delar af
de förvaltande verkens statistik. Till våra dagars
statistiska centralbyråer inflyter alltså en mångfald
af upplysningar rörande samhällsförhållandena;
man har kallat dem det mänskliga samhällets
"Observatorier"; från en annan synpunkt kan
statistiken sägas vara en samhällets bokföring. -
För vinnande af den enhet uti arbetets utförande som
är ett så väsentligt villkor för jämförligheten,
anordnades 1853 den Internationella statistiska
kongressen (se d. o.). Sedan lekmannaelementets
alltför starka inflytande börjat verka hämmande på
den vetenskapliga behållningen vid sammanträdena
och kongressen till på köpet sökte tillvälla sig
inflytande på de enskilda staternas officiella
statistik, måste denna sammanslutning upphöra
(sista sammanträdet i Paris 1878). Kedan 1885
framlades emellertid planen till en ny, rent
privat vetenskaplig sammanslutning, Internationella
statistiska institutet, som 1887 hade sitt första
plenarsammanträde och sedan haft nya dylika i olika
europeiska (och amerikanska) städer hvart annat år
t. o. m. 1913. Institutet har genom sina medlemmar
(sedan 1901 få högst 200 samt högst 20 hedersled,
inväljas), af hvilka en stor del bekläder eller
beklädt viktiga administrativa poster, utöfvat stort
inflytande på den officiella statistiken. Af dess
förhandlingar, "Bulletin de l’institut international
de statistique", ha utkommit 20 bd (det <usta,
1915, med register öfver samtliga publikationer;
i näst föregående band ha alla af institutet fattade
beslut sammanförts). 1909 framlades inom institutet
ett förslag att dessutom upprätta en Permanent
internationell statistisk byrå med stadigvarande
förläggningsort och egen personal och med ekonomiskt
understöd af de enskilda staterna, hvilken skulle utge
periodiska (ev. t. o. m. månatliga) internationella
sammanställningar af den officiella statistiken, tjäna
som internationellt statistiskt centralbibliotek och
arkiv samt utge meddelanden rörande den statistiska
organisationens utveckling. Sedan institutet 1911
och 1913 fattat de nödiga
besluten, trädde den nya organisationen i slutet
af 1913 i verksamhet. Den står under institutets
öfverinseende, med dess generalsekreterare
som direktör, och är tillsvidare förlagd till
Haag. 1916 har den utgett sin första publikation,
behandlande de senaste europeiska folkräkningarna
(under öf-vertiteln "Aiinuaire international de
statistique publié par Toffice permanent de 1’institut
international de statistique"). Sedan 1905 finnes
i Kom ett internationellt landtbruksinstitut
(se Landtbruksinstitut), som bl. a. utger
jordbruksstatistik. Af öfriga internationella
sammanslutningar af statistiskt intresse må här till
slut nämnas endast Internationella kongressen för
hygien och demografi (sedan 1878). De förnämsta
statistiska publikationerna i våra dagar äro
de officiella, bland hvilka jämväl finnas flera
tidskrifter. Några länders statistiska årsböcker
innehålla icke blott statistik, utan äfven en kort
historik öfver allt det viktigaste, som under året
tilldragit sig, redogörelse för nya lagar m. m. och
meddela också bibliografiska upplysningar - en högst
förträfflig form för återupptagande af den gamla
"beskrifvande statistiska skolans" traditioner. Af
enskilda statistiska tidskrifter äro de viktigaste
"Journal of the royal statistical society" i
London, "’Journal de la société de statistique de
Paris", "Deutsches statistisches zentralblatt",
"Allgemeines stati-stisches archiv" och "Quarterly
publications of the american statistical association".
K. A. E-n.
Statistiker, idkare af statistikens vetenskap.
Statistiska beredningen. Se Statistiska t a b e l l
k o m m i s s i o n e n.
Statistiska byrån, Permanenta internationella. Se
Statistik, sp. 1C65.
Statistiska centralbyrån är ett till
Finansdepartementet (före 1900 Civildepartementet)
hörande centralt ämbetsverk, upprättadt 1858 (se
Statistiska tabellkommissionen). Dess instruktion
är af 7 nov. 1879 med ändringar 22 nov. 1912,
19 sept. 1913 och 17 nov. 1914. Ämbetsverket har
att bearbeta och offentliggöra de grenar af den
officiella statistiken, som icke tillhöra annat
ämbetsverks handläggning, och däribland särskildt
befolkningsstatistik, statistik öfver fast egendom,
jordbruksstatistik, fiskeristatistik, statistik öfver
vägar och skjutsanstalter, allmän sparbanksstatistik,
rättsstatistik, valstatistik samt statistik öfver
statens och kommunernas finanser. T. o. m. 1913
utgaf ämbetsverket Statistisk tidskrift och utger
sedan 1914 en utförlig Statistisk årsbok. Körande
öfriga af ämbetsverket utgifna statistiska
publikationer se Bidrag till Sveriges officiella
statistik, Statistiska meddelanden och Sveriges
officiella statistik. Ämbetsverket har därjämte
att fylla vissa administrativa uppgifter, nämligen
att föra anteckning öfver skeende förändringar i
rikets administrativa, judiciella och ecklesiastika
indelningar samt att i fråga om kyrkbokföringen dels
ombesörja förmedlingen mellan olika myndigheter af
vissa härför erforderliga uppgifter m. m., dels i
allmänhet med uppmärksamhet följa kyrkbok-föringens
tillstånd i riket. Härigenom samt ännu mera genom
granskningen af de till centralbyrån egentligen
för befolkningsstatistiskt ändamål af prästerskapet
insända utdragen ur kyrkböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
