Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kritiken väl börjat sysselsätta sig med de svaga
sidorna, ville den snart göra rent bord. Så hölls
statistiken af många till slut som föga mer än ett
raffineradt medel att undandölja sanningen (enligt
en bekant vits), som kunde lämpas till försvar för
ungefär hvilken mening som helst - en ståndpunkt
betecknande ett tillfälligt återfall i den gamla
achenwallska uppfattningen af "tabellvetenskapen",
som naturligtvis blef af kort varaktighet.
När reaktionen mot de queteletska öfverdrifterna så ånyo
lämnade rum för återuppbyggande, skedde det på två
vägar. Den ena var inriktningen på nytt systematiskt
insamlingsarbete af ett alltmer rikt förgrenadt
samhällsstatistiskt material, å efter omsorgsfullaste
förberedelse utarbetade frågeformulär (med
hvarjehanda profundersökningar) och med sakkunnigaste
tabellbearbetning och efter hvarje särskildt materials
beskaffenhet afpassad tolkning (med användning också
af beskrifvande material). Den andra var matematisk
fördjupning af siffertolkningen - af statistiskt
material öfver hufvud. Allteftersom dessa båda
riktningar gått isär, har fröet utvecklats till nya
skolstrider om statistikens rätta innebörd. Redan
vid 1800-talets midt blef den nya frågeställningen:
Är statistiken en själfständig (samhälls)vetenskap
eller blott en särskild, för flera vetenskaper
gemensam, forskningsmetod? - ytterst ingenting
annat än den allmänna logiska induktionsmetoden i
dess renaste form - aktuell (så genom en 1850 af
tysken Knies utgifven skrift). I realiteten blir
det blott en strid om namn. Som den systematiska,
talmässiga utforskningen af samhällslifvet i dess
naturmiljö, af människan, hennes handlingar och
verk, är den moderna statistiken med fullt samma
rätt en egen samhällsvetenskap som exempelvis
statskunskapen eller nationalekonomien (hvilken
senare vetenskap börjat visa tendenser att vilja
återupplifva den gamla politiskstatistiska skolans
höga later mot "tabellvetenskapen", naturligtvis
med annan motivering) -, hvilket naturligtvis på
intet sätt hindrar, att en långt drifven matematisk
fulländning af den rent formella sifferbehandlingen
såsom allmän statistisk metodlära blir en speciell
matematisk disciplin. Att t. ex. meteorologien eller
biologien använder den (matematisk) statistiska
metoden, har aldrig ansetts inkräkta på någonderas
rätt som "egen" vetenskap och borde lika litet kunna
anföras mot samhällsstatistiken, i första rummet
befolkningsstatistiken, som tydligast har sitt eget
kunskapsfält med sin egen specifika utbildning - af
samma betydelse för den riktiga siffertolkningen,
trots alla olikheter för öfrigt, som en grundlig
arkivutbildning för historikern och af på intet
sätt lägre valör än den matematisk-statistiska
utbildningen. I fråga om primärmaterialets
behandling, "källkritiken" (både den "yttre"
och den "inre"), erbjuder statistiken faktiskt
stora likheter med historien; om man så ville,
kunde man lika väl tala om en historisk-statistisk
metod som om en matematisk-statistisk metod. Denna
"historisk-kritiska" riktning inom statistiken har
fått sin yttersta utprägling i "individualstatistiken"
(där hvarje statistisk enhet följes steg för
steg). För att afhjälpa den dubbeltydighet med
åtföljande stridigheter, som ligger däri, att både
en särskild vetenskap och en allmän metodlära ha samma
namn, ha några forskare framställt förslag att
ge endera ett annat namn (t. ex. numerisk metod
i st. f. statisti(s)k). - Emot invändningen om
samhällsstatistikens bristande enhetlighet behöfver
man endast hänvisa till geografien. Att en vetenskap
har flytande gränser mot andra vetenskaper, är ju
f. ö. endast en själffallen följd af en lifskraftig
utveckling, som oafbrutet skapar nya specialgrenar,
ofta med betydelseväxling af äldre namn.
Hvilkendera riktningen, den mera sociologiska
eller, om man så vill, historisk-statistiska
eller den mera matematiska, som kan tänkas föra
samhällsstatistiken (och vetenskapen öfver hufvud)
längre fram, beror naturligtvis i första rummet på
hvarje tids särskilda kraf. Frågan kan således ej
besvaras allmängiltigt. Att samhällsstatistiken ännu
en tid framåt i första rummet tarfvar fördjupning
på den förra riktningens väg och snarare kan undvara
utformandet af nya matematiska formler för materialets
"finbearbetning", må det vara tillåtet att hålla
troligt. Faran från matematikernas sida ligger i, att
de för glädjen öfver nya formler frestas åsidosätta
det absolut oundgängliga "grofarbetet" - de härför
erforderliga förutsättningarna äro ju också andra än
den matematiska begåfningen -, ofta också sambandet
med de absoluta talen. Säkert är, att det i första
rummet är försummelser beträffande "grofarbetet",
som vållat det vanrykte, i hvilket statistiken
under lång tid ej med orätt befunnit sig. Vid mera
komplicerade statistiska undersökningar är det också
oftast af långt mindre betydelse att med någon högre
grad af precision kunna utmäta en viss faktors verkan
än att öfver hufvud konstatera, i hvilken riktning,
på sin höjd inom hvilka gränser, denna verkan gör sig
gällande. Då de statistiskt åtkomliga faktorerna ofta
ytterst ändå endast äro symtomatiska återspeglingar af
vissa, ej närmare kända urfaktorer, skulle fortsatta
räkneoperationer mången gång endast ge ett falskt sken
af exakthet och i hvarje fall kräfva ett i förhållande
till resultatet alldeles oproportionerligt arbete. För
användandet af de vanligaste formlerna, om hvilka
hvarje modern statistiker naturligtvis måste ha
kännedom, erfordras ingen högre matematisk utbildning.
Samhällsstatistiken plägar indelas i befolknings-,
moral-, bildnings-, politisk och ekonomisk
statistik, med åtskilliga särgrenar (se
t. ex. Rättsstatistik). Befolkningsstatistiken (se
d. o.) har utbildats tidigast och är alltjämt den
vetenskapligt sedt ojämförligt bäst utvecklade
grenen, den enda med en mera fortskriden
utveckling skulle man kunna säga; särskildt
gäller detta om dödlighetsstatistiken, från hvilken
t. o. m. utkristalliserat sig en särskild matematisk
specialvetenskap, försäkringsstatistiken. Efter att
under en längre tid ha varit något distraheradt,
särskildt af uppmärksamheten på den ekonomiska
statistiken - som dock fortfarande är jämförelsevis
lågt utvecklad - återuppflammade intresset för
befolkningsstatistiken i slutet af 1800-talet
i samband med den äktenskapliga fruktsamhetens
påfallande tillbakagång och tog sig nu formen af
krafvet på familjestatistisk forskning, genom användning
af "individualstatistisk" metod och kombination af en
mängd olika faktorer, i sin mest komplicerade gestalt
i samband med ärftlighets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
