- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm /
633-634

(1917) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spektroskopiska apparater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

633

Spektroskopiska apparater

634
anbragt i brännpunkten till linsen (B) i en
kollimator. De utgående parallella strålarna
träffa ett gitter (G), vid hvilket böjning eger
rum. Strålarna uppfångas sedan medelst en kikare. Om
vinkeln (a) mellan de i kikaren inkommande och de
mot gittret infallande strålarna bestämmes, kan våg-

illustration placeholder

Fig. 7. Spoktrograf i observatoriet i Potsdam.

längden (l) för den ljussort, på hvilken kikarens
hårkors är inställdt, lätt beräknas. Betecknas
gitterkonstanten, d. v. s. afståndet mellan två
närbelägna linjer i gittret, med 6, blir våglängden
l = b. sin a (jfr Diffraktion, sp. 389). I fig. 10
visas en för noggrann uppmätning af deviationen
afsedd spektrometer. Gittret eller prisman uppställes
på en vridbar platta (q), ljuset insläppes genom en
kollimator (C) och observeras genom en vridbar kikare
(F). Deviationen afläses
på en gradcirkel (m), hvarvid för möjliggörande
af större noggrannhet i afläsningen används nonie
(se Astronomiska instrument, sp. 291), som afläses
medelst lupp. - För undersökning af spektrallinjers
finstruktur och för relativ uppmätning af våglängder
används ofta s. k.
interferensspektroskop. Ett sådant är det af Lummer
och Gehrke konstruerade. Hufvudbeståndsdelen
utgöres af en noggrant planparallellt slipad
glasplatta (fig. 11). Om en ljusstråle (L) får infalla
mot plattan genom en liten vid densamma medelst
kanadabalsam fäst prisma (P), så att den träffar
plattans motstående plana begränsningsyta under
en vinkel, som är nära lika med brytningsgränsen,
kommer ljuset delvis att reflekteras, delvis att gå
ut ur plattan nästan parallellt med ytan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:02:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcf/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free