Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 26. Slöke - Stockholm / 121-122 (1917) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Snickeri - Snideri - Snig - Snigelfjärilar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sängkammare" på Gripsholm (se d. o., fig. 4). I båda dessa
fall äro rummen inklädda till omkr. 2 à 2,5 m. med
panelverk. I Kalmar bygger sig panelen upp som en
fullständig korintisk kolonnställning med
engagerade kolonner på en sockel och bärande ett
entablement; mellan kolonnerna fyrkantiga ramstycken
med fyllningar. Allt är här utfördt af ädla träslag
och med rika inläggningar. På det putsade väggfältet
ofvanför panelen äro framställda jaktscener,
modellerade i putsen och målade.

Fig. 23. Del af engelskt drawing-room med ekpanel i rutverk. (Bramhall hall.)

I Hertig Karls sängkammare på Gripsholm är nederst en
väggfast sittbänk eller ett motsvarande sockelparti;
därofvanpå uppbygges på en ytterligare sockel panelen
af pilastrar med hvalfbågar emellan och bärande ett
entablement. Panelen är utförd af furu, som sirats
med målade blom- och bladverk. Rummet är öfverhvälfdt,
och strax ofvanför panelen vidtager hvälfningen. Dessa
renässanspaneler röra sig, liksom samtida tyska och
holländska, h. o. h. med romerska byggnadsmotiv;
men det är dock icke, såsom senare under barocktiden,
hela väggen från golf till tak, som tvingas in under
pilastrarnas mäktiga takt. Den fasta inredningen,
panelen, synes snarare ha betraktats som estetiskt
mera samhörig med möblerna än med väggen och uppträder
därför med kolonnordningarna i betydligt reducerad
skala.

I Tyskland återupptog man i midten af 1800-talet
efter inhemska (gammaltyska) förebilder bruket
med hög panel och däröfver opaneladt parti af
väggen, som hvitkalkades eller tapetserades eller
dekorerades med målade eller modellerade ornament
eller figurframställningar. Detta mod spred sig
hastigt till vårt land, där det envist fordrade "hög
panel" i matsalen; egendomligt nog endast i matsalen,
ty där skulle på en hylla vid panelens
öfverkant exponeras hvarjehanda mer eller
mindre värdefulla med mat och dryck samhörande
husgeråd af silfver, tenn, koppar, porslin,
fajans, glas. Den, som ej hade ett sådant
förråd på lager, måste köpa. Ofvanför den
omkr. 2 m. höga panelen tapetserades, helst med
gyllenlädersimitation.

Fig. 24.

Fig. 25. Tafvelhängarlist.

Oberoende af alla mode- och
stilriktningar äro vissa typer af panelverk alltid
i bruk. I de enklaste rum finnes, om ej annat, en
fotsockel (sockellist; se fig. 24 a), en bräda omkr. 5
cm. hög, som löper rundt rummets väggar utefter
golfvet och tjänar att dölja fogen mellan vägg och
golf samt att utgöra skydd för väggen vid golfvets
skurning eller boning. Något rikare är sockelpanelen;
den göres omkr. 50 cm. hög, af två brädor, af hvilka
den nedre utbildas som sockel, och afslutas upptill
med en bekröningslist (se fig. 24 b). Bröstpanelen
(se fig. 24 c) skiljer sig från föregående endast
däruti, att midtpartiet mellan sockelbrädan
och bekröningslisten erhållit sådan höjd,
att det måste sammansättas af fyllningar och
ramstycken. Bröstpanelen är omkr. 1 m. hög; den
tjänar ett viktigt ändamål, näml. att skydda väggen
just till den höjd, där den kan skadas af stols- och
soffryggen; den har i allmänhet estetiskt företräde
framför både "sockelpanelen" och den s. k. "höga
panelen", emedan den åstadkommer en god indelning
af vägghöjden och linjerar med fönsterbänken. Samma
fördelar som med bröstpanelen kan billigare vinnas,
om man utesluter dess "lif" (mellersta parti) och
inskränker sig till sockeln och bekröningslisten,
som då kallas midtelbandlist (se fig. 24 d). Till
yttermera skydd för tapeterna har man på senare tid
mera allmänt äfven börjat uppsätta en tafvelhängarlist
närmast taket med en profil afpassad efter i handeln
förekommande mässingskrokar, i hvilka taflorna hängas
(fig. 25). Om takpanel se Tak.
I. G. C.

Snideri, Snidverk, relief i trä.

Snig, fiskeläge och hamn med ångbåts-, post-,
telegraf- och telefonstation vid Undalselvens utlopp
i hafvet, Lister og Mandal amt, Norge. 165 inv (1910).
K. V. H.

Snigelfjärilar, Limaco’didæ 1. Cochliopo’didæ,
zool., underordning af fjärilarnas grupp, stundom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>