Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 23. Retzius - Ryssland / 983-984 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rotation. 3. Mek. - Rotationsapparat - Rotationsaxel. Se Rotationsyta - Rotationsellipsoid. Se Ellipsoid - Rotationsfotografi, detsamma som kilometerfotografi (se d. o.) - Rotationsförmåga. Se Sackarimetri och Vridningsförmåga - Rotationshastighet. Se Rotation 3 - Rotationsmagnetism - Rotationsmaskin. Se Rotationsapparat - Rotationsparaboloid. Se Paraboloid - Rotationspress. Se Tryckpress - Rotationspump. Se Pump, sp. 586, 591 och fig. 4-6 - Rotationsrörelse, bot. Se Cell, sp. 1389 - Rotationsvisare. Se Rotation 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

representerar efter omständigheterna rotationens
(vridningens) storlek eller hastighet; dess läge
anger rotationsaxelns läge i kroppen, och rotationen
kan tänkas försiggå från höger till vänster för
en person,



som tänker sig belägen med sin längdriktning
utefter linjen och med hufvudet åt samma håll som
den lilla halfcirkeln i densammas ändpunkt. En
dylik linje benämnes rotationsvisare. En kropp,
som tankes samtidigt ha två rotationer, AB och AC,
kan då enligt den äfven i detta fall gällande
parallellogramlagen lika väl anses ha en enda
rotation, nämligen resultantrotationen, AD. - Två
parallella krafter ab och cd (fig. 3), anbragta på en
kropp, kunna ersättas af en enda, med dem parallell
kraft, ef, till sin storlek lika med summan af ab
och cd och med sin angreppspunkt i en punkt e af
kroppen, så belägen, att ab. ae = ec. cd. Detsamma
gäller, om en kropp har två samtidiga rotationer,
AB och CD (fig. 4), kring två parallella axlar;
desamma kunna ersättas af en enda rotation, EF,
som till sin storlek är lika med AB + CD, och med
en rotationsaxel gående parallellt med de förra
genom en punkt E, så belägen, att AB. AE = EC. CD. En
analog sats gäller två olika stora och parallellt, men
motsatt riktade såväl krafter som rotationsvisare. Två
lika stora, parallellt, men motsatt riktade krafter
med skilda angreppslinjer bilda hvad man kallar
ett kraftpar (fig. 5); de motsvara, om kraftparet
ligger i ett mot rotationsaxeln vinkelrätt plan,
en rotationsvisare. Två lika stora, parallellt, men
motsatt riktade rotationsvisare (fig. 6), som icke
gå igenom samma punkt, utgöra ett rotationspar; de
motsvara en mot deras plan vinkelrät parallellrörelse.
1. K. B. (B-d.) 3. (O. E. W.)

Rotationsapparat
l. Rotationsmaskin, fys., en anordning, afsedd att
åskådliggöra vissa för en kropps rotation kring en
axel eller kring en punkt gällande lagar. Sådana
apparater äro konstruerade af Bohnenberger, Fessel,
Foucault m. fl. De grunda sig därpå, att en kropp,
som roterar kring en fri axel, alltid eger en större
eller mindre stabilitet, så att en sträfvan förefinnes
att bibehålla rotationsaxeln oförändrad, en egenskap,
som med en vanlig snurra kan ådagaläggas. Som exempel
på en dylik apparat må här nämnas Fessels
gyroskop (se fig.).

Detta består i sin enklaste
form af en tunn,, cirkelformig mässingsskiiva, som
vid sin omkrets sväller ut till en tjock, massiv
ring. Skifvan är fäst vid ett genom dess midt gående
metallrör, och detta rör är trädt på en metallstaf,
en axel, hvilken i båda ändarna har små kulor,
som hindra röret att glida af axeln. Sätter man
skifvan i hastig rotation och därpå sätter en af
axelns kulor i en liten fördjupning på ett stativ,
så att axeln står lutande eller horisontellt,
faller den roterande skifvan ej ned, utan sväfvar i
rymden, oberörd af tyngdkraften, och bibehåller sin
ställning, så länge rotationen är tillräckligt stark.
A. Bi-n.*

Rotationsaxel, mat. Se Rotationsyta.

Rotationsellipsoid, mat. Se Ellipsoid.

Rotationsfotografi, fot., detsamma som
kilometerfotografi (se d. o.).

Rotationsförmåga, fys. Se Sackarimetri och
Vridningsförmåga.

Rotationshastighet, mek. Se Rotation 3.

Rotationsmagnetism, fys. Arago upptäckte 1824, att
en metallskifva (se fig.) erhåller magnetiska
egenskaper, då den kringvrides i ett magnetiskt
fält, och han kallade detta slags magnetism
rotationsmagnetism.

Faraday har senare visat,
att orsaken till skifvans magnetiska verkningar är
elektriska strömmar, s. k. foucaultska strömmar,
hvilka genom magneto-elektrisk induktion uppstå
i skifvan vid dennas rotation i det magnetiska
fältet. Genom att anordna en ledande förbindelse
mellan skifvans rotationsaxel och en mot dess kant
släpande fjäder, lyckades han med tillhjälp af en i
ledningen inkopplad galvanometer påvisa elektriska
strömmar, som alltefter det håll, åt hvilket skifvan
vreds, gingo antingen från skifvans midt mot dess
kant eller tvärtom. A. Bi-n.*

Roiationsmaskin. Se Rotationsapparat.

Rotationsparaboloid, mat. Se Paraboloid.

Rotationspress, Rotationsmaskin. Se Tryckpress.

Rotatiönspump, mek. Se Pump, sp. 586, 591 och
fig. 4-6.

Rotationsrörelse, bot. Se Cell, sp. 1389.

Rotationsvisare, mek. Se Rotation 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>