Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reometer l. Rheometer - Reomotor l. Rheomotor - Reorganisera (fr. réorganiser) - Reorganized church, eng. Se Mormoner, sp. 1128 - Reoskop l. Rheoskop - Reostat - Reotaxis (af grek. rheos, ström, och taxis, ställning), bot. Se Reotropism - Reotom l. Rheotom, fys. strömbrytare - Reotrop l. Rheotrop, fys. strömvändare - Reotropism, bot., krökningsrörelse hos växtrötter - Reparera - Repartie, fr., raskt och kvickt (fyndigt) svar - Repartisera (fr. répartir) - Repartitionsskatt (se Repartisera) l. Kontingenteringsskatt, jur. - Repcze, flod. Se Raab 1 - Repe, bot., namn på Lolium-arter - Repeal, eng. Se Irland, sp. 865, och O'Connell, sp. 460 - Repelen, by i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen) - Repellera, fys., stöta ifrån sig. Jfr Repulsion - Reperkussion (lat. repercussio, återstudsning, genljud), mus. - Repertoar (fr. répertoire, lat. repertorium), spellista - Repertorium (lat., af reperire, finna, få reda på), förteckning, register, uppslagsbok - Repetera (lat. repetere), upprepa, förnya - Repetitio convessionis augustanæ, teol. Se Confessio A. 3 - Repetitio est mater studiorum, lat., "repetitionen är studiernas moder", flitig omläsning är ett nödvändigt villkor för att förvärfva kunskaper - Repetition (af repetera), upprepning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1421
Reomotor-Repetition
1422
mätning af styrkan hos en elektrisk ström. Rörande
elektromagnetiska reometrar se G a l v a n o-meter;
rörande elektrokemiska se V o 11 a m e-t e r. Med
reometer kunna äfven afses apparater för uppmätning
af hastigheten hos rinnande vatten (jfr Reobatometer).
(T. E. A.)
dan skatt, vid hvars påläggande den beskattande
myndigheten bestämmer det totalbelopp, som skall
uppbringas, hvarpå detta belopp efter bestämda
grunder fördelas, repartiseras, mellan olika områden
af staten, vanligen kommunerna. Den på hvarje kommun
kommande andelen uttaxeras på
Reokord. (Till art. Re ökor d, sp. 1420.)
Reomotor 1. Rheomotor (af grek. rhefos, ström, och
lat. motor, se d. o.), fys., kallas hvarje källa till
en elektrisk ström, t. ex. ett galvaniskt element,
en dynamomaskin. Uttrycket användes sällan.
Reorganisera (fr. r éorganis er), omorganisera, ge
ny inrättning, omskapa, ombilda. - Reorgani-s a t i
5 n, ombildning.
Reorganized church [rlå’gonäisd tjo’tj], eng. Se
Mormoner, sp. 1128.
Reosköp 1. Rheosköp (af grek. rhe’os, ström, och
skopci’n, se), fys., kallas instrument, medelst
hvilka elektriska strömmar kunna upptäckas. Uttrycket
användes numera ytterst sällan. Jfr Gal-vanometer.
Reostät (af grek. rhe’os, ström, och stato’s,
ställd, stående), fys., en apparat, afsedd dels för
elektriska mätningar (se d. o. samt Motstånd s-étalon
och Reokord), dels för reglering af styrkan hos en
elektrisk ström (se Elektriska maskiner).
Reota’xis (af grek. rhefos, ström, och ta’xis,
ställning), bot. SeReotropism.
Reotöm 1. Rheotöm (af grek. rhejos, ström, och törne,
afhuggning), fys., strömbrytare.
Reotröp 1. Rheotröp (af grek. rhe’os, ström, och
tropé, vändning), fys., strömvändare. Se Kommutator.
Reotropism (af grek. rhe’os, ström, och tropé,
vändning), bot., krökningsrörelse hos växtrötter i
riktning mot rinnande vatten (positiv reotropism)
och hos mucoracémycel i vattnets strömningsriktning
(negativ reotropism). Med r e o t a’x i s betecknar
man det förhållandet, att plasmodier röra sig mot
en vattenström. G. L-m.
Reparera (lat. reparäre), åter sätta i skick,
laga, bättra på, iståndsätta; ersätta, godtgöra;
ge upprättelse för. - Reparation, lagning,
istånd-sättning. - Reparätio damni, lat.,
skadeersättning.
Repartie [reparti], fr., raskt och kvickt (fyndigt)
svar.
Repartisera (fr. répartir], dela lika sinsemellan,
tillskjuta en för hvarje deltagare lika andel i
kcst-naderna (för ett nöje o. d.); hvardagligt
förkortas ordet till repa. Subst. Repartitiön;
hvar-daglig förkprtn. rep (i t. ex. kafferep).
Repartitiönsskatt (se R e p a r t i s e r a) 1. K o
n-tingenteringsskatt, jur., benämnes en sa-
de skattskyldige inom denna. Repartitionsskatten
kan sålunda drabba de skattskyldige med olika
procent inom olika kommuner. Jfr Kvotitets-skatt.
K. II. B.*
Repcze, flod. Se Raab 1.
Repe, bot., namn på LoHum-arter.
Repeal [ripi’1], eng. Se Irland, sp. 865, och
0’Connell, sp. 460.
Repelen, by i preussiska reg.-omr. Düsseldorf
(Rhenprovinsen), vid Morse och
järnvägslinjen Rheinhausen-Kleve. 12,841
inv. (1910). Natur-läkeanstalt. Kolgrufva.
J- l". N.
Repellera, fys., stöta ifrån sig. Jfr R e p u 1-s i
o n.
Reperkussiön (lat. repercu’ssio, återstudsning,
genljud), mus., upprepadt angifvande af en ton; i
fugan temats upprepning i de olika stämmorna (dess
första genomföring).
Repertoar (fr. répertoire, lat. repertörium),
spellista; förteckning på stycken, som skola uppföras
på teatern, särskildt sådana, som äro stående för
längre tid; äfven roll-lista för skådespelare och
sångare. - Repertoarstycke, teaterpjäs, som är
varaktigt införlifvad med spellistan.
Repertörium (lat., af reperire, finna, få reda på),
förteckning, register, uppslagsbok.
Repetera (lat. repe’teré], upprepa, förnya; om-säga
; gång på gång företaga; omtaga; ånyo genomgå en
läxa eller en kurs i ett läroämne; enskildt inöfva
teaterpjäser eller sångstycken, hvilka efteråt
skola utföras offentligt. - Repetergevär. Se Hand
eldvapen. - Repeterstud-sare. Se Jaktgevär. -
Repeterur, ur, hvars slagverk kan, när helst man
behagar, sättas i gång genom tryckning på en knapp
eller dragning i ett snöre, hvarigenom man t. ex. i
mörkret kan utröna, hvilken timme det är.
Repetrtio confessiönis augustänse, teol. Se Confessio
A. 3.
| Repeti’tio est mäter studiorum, lat., "repeti-j
tionen är studiernas moder", flitig omläsning
är ! ett nödvändigt villkor för att förvärfva
kunskaper. j Repetition (af repetera),
upprepning, om-; tagning, förnyande; förnyadt
genomgående af en i läxa eller en lärokurs;
inöfning af roller, prof-utförande af skådespel
eller musikstycken (jfr G e-n e r alr ep et i ti ön
och Regissör). Om repetition ur minnessynpunkt se
M i n n e. - Repetitionstecken, mus. Se Repris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
