Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remmert ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1371
Ren-Renan
1372
ni n garn a, de senare de rena
förstånds-begreppen. Den rena viljan är viljan, för
så vidt den utan alla empiriska bevekelsegrun-der
blott bestämmes af principer a priori. I motsats
mot Kants försök att grunda vetandet på det rena
förnuftet ha vissa senare tänkare, såsom A v e-n
a r i u s och M a c h, sökt utgå från den rena
erfarenheten, d. v. s. erfarenheten, för så vidt den
helt och hållet renats från tanketillsatser. Det
rena jaget är enligt F i c h t e att skilja från
det empiriska jaget såsom det öfverindividuella
tänkandet af tänkandet; en likartad uppfattning
möter oss ock hos Sch el Ii n g och Hegel. Ken
logik kallas logiken, för så vidt den hålles fri
från all inblandning af psykologiska synpunkter.
S-e.
Ren (plur. renes], lat., njure.
Ren, zool. Se Rensläktet.
Rena, en af Glommens största bifloder, 146 km. lång,
rinner upp i fjällen ö. om Tönset och Stor-Elvedalen
som två strömmar, Finstadelven och Tysla, förenade
litet n. om Övre Rendalens kyrka, hvarefter älfven
antar namnet R., som vid Aamot flyter ihop med Glommen.
R:s nederbördsdistrikt beräknas till 4,124 kvkm.
K. V. H.
Renafvel, den afvelsmetod, som består i sammanparning
mellan djur af samma rena ras. För att ett djur
skall kunna sägas bevisligen tillhöra en viss ras,
fordras numera vanligen, att djuret antingen själft
är stamboksfördt eller härstammar från stamboksförda
föräldrar. Reglerna för inregistrering i stambok
äro emellertid väsentligt olika för olika raser, och
någon allmängiltig definition på begreppet ren ras kan
därför ej ges; i allmänhet fordras dock förutom viss
typ och vissa egenskaper äfven känd härstamning från
likartade föräldrar och förfäder i ett bestämdt antal
(2–6) generationer.
Fördelarna med renafvel bestå däri, att
nedärfningen sker säkrare, så att resultatet med
större sannolikhet kan förutsägas, beroende på, att
ärftlighetssubstansen genom upprepad sammanparning
generation efter generation mellan likartade individer
erhållit en viss homogenitet (s. k. kumulativ
ärfning) och afkomman sålunda ärfver samma anlag
såväl från båda föräldrarna som från förfäder
på både fäderne- och mödernelinjen. Renafvel bör
därför användas, där man önskar bibehålla en ras,
som passar för förhållandena på orten och motsvarar
kulturens fordringar, samt då man för att bibehålla
konstansen vill förekomma inblandning af främmande
blod och egenskaper. Särskildt lämpar sig renafvel
för orter, där mera extrema naturförhållanden och
en lågt stående jordbrukskultur och husdjursskötsel
fordra bibehållande af därefter anpassade typer och
raser. Förädling genom renafvel sker genom urval
af de bästa individerna inom rasen till afvel,
men då man därvid endast kan betjäna sig af de
individuella variationerna, som i allmänhet äro
obetydliga, går förädlingen tämligen långsamt.
E. T. N.
Renaissance [rənässã’s], fr. Se Renässans.
Renaix [rənä], flam. Ronse, stad i
belgiska prov. Östflandern, 13 km. s. om
Oudenaarde, vid järnvägen till Gent. 20,867
inv. (1905). Statsmellanskola för gossar, ett
prästseminarium. Textil- och tobaksindustri.
J. F. N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
