Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polisundersökningar - Polisuppsikt, jur. - Polisvakt, krigsv. - Politess - Politi, jur. - Politia externa, lat., teol. Se Kyrka 2, sp. 468 - Politiborgmästare (Politieborgmästare). Se Borgmästare och Handelsborgmästare - Politiehöghet. Se Höghetsrättigheter - Politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1241
Polisuppsikt-Politik
1242
inom riket. "Polisunderrättelser" innehåller
efter-lysningar, meddelar uppgifter om efterlysta
och lösdrifvare, om stulna saker o. s. v.
Polisuppsikt, jur., kallas den särskilda tillsyn
från polismyndigheternas sida, hvilken vissa
personer underkastas i den allmänna ordningens
och säkerhetens intresse och som merendels är
förbunden med åtskilliga inskränkningar i den
personliga friheten. En dylik tillsyn förekommer
i de flesta länders lagstiftning. Frankrikes
och Tysklands strafflagar stadga den som en
straffpåföljd, hvilken af domstolen ådömes i
sammanhang med straffet för en mängd gröfre
brott, stundom jämväl för bettlande och
lösdrifveri. I England fick polisuppsikten en
i viss mån annan användning i sammanhang med
införandet vid förra århundradets midt af det
s. k. progressivsystemet för verkställandet
af frihetsstraff (se d. o., sp. 1424). Det
sista stadiet af straffverkställigheten
bildas enligt detta system af den villkorliga
frigifningen. Fången försättes på fri fot under
det villkor att, om han för ett lättjefullt
eller oordentligt lif eller begår någon ny
lagöfverträdelse, han åter skall insättas
i straffanstalt för att där aftjäna, hvad
som återstod af strafftiden, då han återfick
friheten. Den, som sålunda frigifvits, ställdes
därvid under polismyndighetens särskilda uppsikt
med skyldighet att tid efter annan anmäla
sig hos samma myndighet eller den person,
som af denna anvisas. Från England har sedan
detta system af polisuppsikt samtidigt med
villkorlig frigifning (se d. o.) upptagits i
de flesta länder, äfven Sverige. Mot detta ha
emellertid gjorts mycket allvarliga anmärkningar,
i det att en dylik uppsikt oftast blir föga
effektiv samt, där den verkligen utöfvas,
ofta är direkt hinderlig för den frigifnes
fortkomst. Och man sträfvar därför i nutiden
till andra former för en sådan tillsyn. I Sverige
förekommer polisuppsikt därjämte för lösdrifvare,
hvilka dömts till tvångsarbete i sex månader
eller däröfver, under de närmaste två åren
efter frigifvandet. Benämningen polisuppsikt
nyttjas hos oss ock för den tillsyn, hvilken
prostituerade kvinnor äro underkastade.
J. H-r. (N. S-g.)
Polisvakt, krigsv., kallades intill antagandet
af 1889 års tjänstgöringsreglemente för armén den
vakt, som under befäl af en underofficer eller en
korpral i läger utsattes vid lägrets bakre sida
för upprätthållande af ordningen därstädes. Vid
polisvakten förvarades arrestanter, som icke
insattes i särskild arrestlokal. Vaktens
åligganden ha numera öfvertagits af
läger- eller kasernvakt (se d. o.).
C. O. N.
Polite’ss (fr. politesse, af polir, polera),
belef-venhet, höfviskhet, artighet, fint
lefnadsvett.
Politi (ty. polizei, fr. police, af
grek. politei’a, statsförvaltning, en stads,
ett samhälles, en stats goda tillstånd
eller ordning), jur., betecknade till en
början sammanfattningen af de mått och steg
eller den verksamhet genom myndigheter, som
åsyftade samhällets trefnad i allmänhet, utom
försvar och rättskipning, samt blef därför
liktydigt med statens inre förvaltning i det
hela. Inriktade staten sin inre förvaltring ej
blott på rättsvården, då den blef rättsstat,
utan ock på en sträfvan att regelbinda, leda
och ordna all verksamhet inom densamma ur det
helas synpunkt, kunde den därför kallas en
polisstat. Den moderna staten är dock
principiellt hvarken polisstat eller blott
rättsstat, utan framträder väsentligen som
kulturstat, d. v. s. dess förvaltning omfattar
jämte rättsvården såväl en med drift i eget
namn af åtskilliga företag, hvilka eljest varit
privata företag, utvidgad egen förvaltning,
som politi i dess moderna betydelse, omfattande
förvaltningsanordningar i form af normgifning
eller myndighetsåtgärder till skydd för sådana
intressen, hvilka på grund af det faktiska
förhållandet mellan olika maktfaktorer inom
samhället vid konflikt med andra intressen
eljest skulle komma att alldeles undertryckas
eller åtminstone nedtryckas på ett sätt, som
icke vore förenligt med statens uppgift att
efter billighet och rättvisa reglera och utjämna
maktspänningen inom samhället. Med afseende på
arten af de intressen, som sålunda regleras och
skyddas, kan skiljas mellan olika slag af dylik
politi. Sålunda afser personpolitien å ena
sidan officiell registrering och identifiering
af statens befolkning och de till denna hörande
individerna med hänsyn till namn, födelse, död,
civilstånd, bostad, förflyttning m. m. och å den
andra samhälleliga skyddsåtgärder för individen
på grund af fattigdom, sjukdom, dryckenskap,
lösdrifveri, bettleri, minderårighet, vanart
o. s. v.; socialpolitien anstalter för
dels allmän sedlighet, hälso- och sjukvård,
socialförsäkring o. d., dels arbetarskydd,
butikstängning, medling i arbetstvister,
arbetsförmedling, arbetarbostäder m. m.;
kulturpolitien såväl anstalter för allmän
undervisning, vetenskap och konst som
skyddsåtgärder för landets forn- och naturminnen,
djur- och växtbestånd, naturtillgångar och
allmänna kultivation etc.; näringspolitien
registrering, fastställelser, tillstånd,
koncessioner m. m. rörande företag af olika slag,
kontroll öfver tillverkning och omsättning
af vissa varor eller artiklar, understöd,
premiering och rådgifning beträffande särskilda
näringsgrenar o. s. v.; samfärdspolitien
dels anstalter för fastigheters registrering
och gränsreglering samt, i fråga om samhällen
med mera sammanträngd befolkning, planmässiga
bebyggande, för vägars, gators och farleders
anläggning m. m., dels kontrollåtgärder och
reglering af trafiken på dessa, hjulringars
bredd, kommunikationsanstalter, automobilers,
velocipeders och andra fortskaffningsmedels
begagnande och beskaffenhet, fartygs utrustning,
lastmärken, befäl och besättning, signalväsen
och manövrering, trafikhinders undanröjande
o. d. Jämte dessa former af specialpoliti bör
slutligen nämnas den allmänna ordnings- och
säkerhetspolitien (jämte kriminalpoliti), hvilken
kan betecknas som allmän politi i inskränkt
bemärkelse eller polisverksamhet (se Polis). Rld.
Poli’tia exte’rna, lat., teol. Se Kyrka 2,
sp. 468.
Politiborgmästare (Politieborgmästare). Se
Borgmästare och Handelsborgmästare.
Politiehöghet. Se Höghetsrättigheter.
Politik (af grek. politiko’s, angående stat
eller stad, hvilka begrepp för grekerna urspr,
samman-föllo och för hvilka de därför hade det
gemensamma namnet po’lis) betyder dels teori
om staten, dels ett visst slags verksamhet i
staten. I den grekiska litteraturen (t. ex. hos
Aristoteles) beteckna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
