Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 1237-1238 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polis, jur. - Polis, försäkrningsbref - Polisagent. Se Agent - Polisbricka - Polisdirektör - Polisdomare. Se Polis, sp. 1237 - Polisdomstol. Se Polis, sp. 1237 - Polisförfattningar - Polisförhör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

magistraten förekommer dock äfven som
särskild polismyndighet i vissa städer
poliskammare eller stundom blott polismästare,
i ordningsstadgan för rikets städer 24 mars
1868 § 29 nämnes dock ej polismästare, utan
endast poliskammare, och det beror därför af det
kungliga bref, hvarigenom polismästarbefattning
inrättas i viss stad, huruvida befattningens
innehafvare allenast skall vara chef för
polisstyrkan under magistraten eller tillika
i magistratens ställe utöfva polismyndighet,
dock utan den endast poliskammare tillkommande
domsrätten i polismål. Poliskammare kan förekomma
i två hufvudtyper; enligt den ena består
den af polismästare jämte ett par bisittare,
hvilka utöfva såväl polisdomsrätten som öfrig
polismyndighet, under det att enligt den andra
poliskammaren uppdelas på två afdelningar under
resp. polismästaren och särskild polisdomare,
båda utan bisittare, hvarvid dock benämningen
poliskammare stundom begagnas för blott den förra
och den senare kallas polisdomstol. I Stockholm
utöfvar polismästaren öfverståthållarens
polismyndighet i alla de fall, hvarmed denne
ej själf tar befattning och som ej ligga under
polisdomaren. Polismyndigheten i Stockholm intar
därjämte i viss mån en centralställning för hela
riket, särskildt genom skyldigheten att ombesörja
utgifningen af de för hela riket gemensamma
"Polisunderrättelser" (se d. o.), hvari ex
officio skola införas olika polismeddelanden
för polisen på olika orter.

De städer utom Stockholm, hvilka ha
särskild polismästare eller organisation
af polismyndigheten, äro Göteborg, Malmö,
Norrköping, Hälsingborg, Uppsala, Karlskrona,
Gäfle och Eskilstuna. Hvad polisorganisationen
i öfrigt angår, kan nämnas, att i de större
städerna, hvilkas polisväsen kräfver en större
och ofta synnerligen talrik polisstyrka,
särskilda biträden och medhjälpare till
polismästare och äfven polisdomare bli nödiga,
såsom polisintendenter, polissekreterare och
polisnotarier, poliskommissarier
m. fl.; den egentliga polisstyrkan utgöres af
öfverkonstaplar och konstaplar (se fig.),
stundom fördelade på olika polisdistrikt, i
hvilket fall äfven en af distriktsindelningen
oberoende polisafdelning för hela polisområdet
finnes, centralpolisen. Till poliskåren hör äfven
detektiva polisen, hvars uppgift väsentligen
är kriminalpoliti och hvars personal för att
lättare kunna fylla denna sin uppgift icke i
det yttre (genom uniform o. d.) framträder som
polismän, ehuru den alltid måste kunna behörigen
legitimera sig; från detektivpolisen bör väl
skiljas den s. k. hemliga polis, som i vissa
stater, särskildt sådana med absolutistisk
styrelse, har till uppgift att öfvervaka den
politiska
verksamheten och de politiska organisationerna
inom landet.

Poliskonstapel i Stockholm.

Landsbygdens polisorganisation motsvarar på intet
sätt städernas; särskildt saknas här en fast,
uteslutande åt polistjänst egnad polisstyrka
(landtpolis), i det att i Sverige ingen
gendarmerikår upprättats som i andra länder,
utan landtpolisen ombesörjes af landsfiskaler
och den under konungens befallningshafvande
eljest lydande landsstatspersonalen. Beträffande
detektivverksamheten ha dock öfverenskommelser
träffats mellan vissa län och städer om rätt
för de förra att mot bestämd ersättning vid
behof använda städernas polismän, eller ock
ha på annat sätt anställts länsdetektiver,
polisuppsyningsmän, ridande polis eller
andra särskilda polismän. Polisverksamhet
kan dessutom utöfvas för särskilda fall
af olika andra organ, såsom tullpoliti
af tullpersonalen (jfr Hamnkapten), viss
sjöpoliti af flottans fartyg o. s. v. Likaså
kan till polisverksamheten åtminstone i mera
omfattande bemärkelse räknas den inspektions-
och kontrollverksamhet, som åligger vissa för
särskilda dylika ändamål tillsatta organ,
såsom yrkesinspektörer med afseende på
arbetarskydd, bostadsinspektörer i fråga om
bostäder, m. fl. Genom särskild författning
af 3 aug. 1914 har utfärdats för krigstid och
mobilisering gällande krigspolisreglemente, som
skall tillämpas inom område, med afseende hvarpå
mobilisering anbefallts. Krigspolisen består
af fält-och etapp-polis, fästningspolis samt
fältgendarmeriafdelningar. De två förstnämnda
bildas såvidt möjligt endast af polisutbildad
personal, såväl detektiver som andra,
hvaremot gendarmeriafdelningarna hufvudsakligen
utgöras af vid armén fast anställd personal och
värnpliktiga. Krigspolisens uppgift är att dels
utöfva polisuppsikt bland personal tillhörande
krigsmakten inom området, dels biträda
vid ordningens upprätthållande i allmänhet,
dels utöfva den allmänna polisuppsikt, som åt
densamma kan ha uppdragits, särdeles beträffande
ordningen å militära förbindelselinjer och
förrättningar, spioneri, omhändertagande
af rymmare, efterliggare, sjuka och döda
o. s. v. Angående krigspolismans anhållningsrätt
finnas utförliga bestämmelser. Bevakning
sker genom fasta och rörliga vakter eller
själfständiga patruller. Vid arméns högkvarter
skall finnas armépolischef och vid arméfördelning
fördelningspolischef, hvarjämte förekomma
etapppolischefer, s. k. tjänstegrenschefer,
polisofficerare inom fästning o. s. v.
Rld.

Polis (fr. police), försäkringsbref. Se
Brandförsäkring, sp. 1457, och
Lifförsäkring, sp. 429.

Polisagent. Se Agent.

Polisbricka, märke, hvarigenom icke uniformerad
polis legitimerar sig som stadd i polisärenden.

Polisdirektör (da. politidirecteur), den
ämbetsman, som står i spetsen för polisen
i Köpenhamn.

Polisdomare. Se Polis, sp. 1237.

Polisdomstol. Se Polis, sp. 1237.

Polisförfattningar, föreskrifter rörande ordning,
hälsovård, brandväsen, trafik m. m. inom städer,
köpingar och andra tätt befolkade orter. Sådana
kunna utfärdas af öfverståthållarämbetet i
Stockholm, K. M:ts befallningshafvande i länen
och magistraterna i öfriga städer.

Polisförhör, den undersökning, som polismyndig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>