Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Piano, mus. - Piano eolien, mus. Se Anemokord - Pianoforte (Fortepiano, Piano)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Piano (förkort, p), it.,
mus. 1. Föredragsbeteckning, som betyder sakta,
svagt anslag; mezzopiano (mp), tämligen svagt
(jfr Mezzo och mp); pianissimo (pp, ppp) och
piano assai, mycket svagt. Jfr Forte. - 2. Se
Pianoforte.
Piano éolien [pianå’ eåliä’], fr. (af
lat. Æolus. vindarnas gud), mus. Se Anemokord.
Pianofo’rte (Fortepiano, Piano),
hammarklaver, d.v.s. ett sådant klaver
eller tangentinstrument, där strängarna anslås
medelst elastiska hammare, icke som förut medelst
mässingsstift eller korppennor (jfr Klaver). Det
gamla klaveret saknade styrka; klavecinen åter
saknade nyanser i styrka. Behofvet gjorde sig således gällande
att erhålla ett tangentstränginstrument, som
kunde spelas både "svagt och starkt" (it. piano e
forte, däraf namnet). Antingen nu florentinaren Bartolomeo
Cristofori haft någon föregångare
eller icke, säkert är, att han på goda grunder
gäller som pianots egentlige uppfinnare, då
beskrifningen på hans mekanik i "Giornale dei
letterati d’Italia" (1711) innehåller alla den
nuvarande pianomekanikens väsentliga delar (vid
tangentens nedtryckning på en gång upplyftes en
dämmare och uppstötes en hammare, som genast
efter anslaget medelst en fjäder springer
tillbaka från strängen), hvaremot Schröter i
Nordhausen, som af tyskarna länge framhållits
som uppfinnaren, dels kom senare, dels hade en
betydligt klumpigare teknik, som ej heller vann
något väsentligt inflytande på den följande
pianofabrikationens utveckling. Gottfried
Silbermann, som närmast befordrade denna
utveckling, följde Cristoforis system, som,
sedan Backers i London tillagt en skrufknapp
för reglering af den hammaren uppstötande
stöttungan, kunde anses musikaliskt fulländadt
och fick namn af den "engelska mekaniken". Det
var ock i England, som den första enkom för
piano (i st. f. klaver) komponerade musiken
utgafs, nämligen tre sonater af M. Clementi
1773. I Wien förändrades tekniken och uppnåddes
ett utomordentligt lätt, ehuru mera osäkert
anslag genom den af Stein och Streicher
införda s. k. "tyska (l. Wien-) mekaniken",
som skiljer sig från den engelska däri,
att hamrarna icke ligga på en särskild list,
utan sitta i en gaffel på själfva tangenternas
bakre ända. I Frankrike följdes den engelska
mekaniken, men där gjordes en viktig uppfinning
1823 genom Érards repetitionsmekanik (double
échappement), som tillåter hammaren att ännu en
gång drifvas mot strängen, innan fingret lämnat
tangenten. Babcock införde 1825 gjutjärnsramen,
förbättrad af Chickering, och Wornum uppfann 1826
pianinomekaniken, som förbättrades af fabrikanter
i Paris. Berömda pianotillverkare äro vidare
bl. a. Broadwood and sons i London, Herz och
Pleyel i Paris, Steinway and sons i New York
(med filialer i London och Hamburg), Bechstein,
Schiedmayer, Blüthner m. fl. i Tyskland,
Bösendorfer i Österrike, Hornung & Möller i
Köpenhamn, Hals i Kristiania, medan i Sverige
utmärkt sig Hoffmann, Jakobsson, Bergqvist &
Nilsson, Löfberg, John Pettersson och Svahnqvist
i Stockholm, Malmsjö och Billberg i Göteborg,
Östlind & Almquist i Arvika, Gustafson &
Ljungqvist i Norrköping m fl. Pianon byggas i tre
former: rektangulärt (taffel), vingformigt
(flygel, fig. 1) eller upprättstående (pianino,
med lodrätt eller snedt ställda strängar; fig. 2). Flygeln är
den största och den enda, som användes för
konsertbruk. Taffeln har på senaste årtionden
alltmer kommit ur bruk, hvaremot pianinot vunnit
terräng genom sin prydliga och föga skrymmande
konstruktion. Det senare eger ock i likhet med
flygeln två pedaler
Fig. 1. Flygel.
Fig. 2. Pianino. Bilden visar den inre
mekanismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
