Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Naturforskarmöten - Naturforskarsällskapet. Se Naturforskarmöten - Naturfärg - Naturgas - Naturharmoni, mus. Se Klang - Naturhistoria. Se Historia, sp. 769 - Naturhistoriska riksmuseum. Se Vetenskapsakademien - Naturinstrument. Se Mässingsinstrument och Trumpet - Naturism - Naturkrafter - Naturkult. Se Naturdyrkan - Naturlagar - Naturlandtraser. Se Husdjur, sp. 1344 - Naturlig - Naturliga barn - Naturliga gödselmedel. Se Gödselmedel - Naturliga logaritmer, mat. Se Logaritm - Naturliga magneter, fys. Se Magnet och Magnetism - Naturliga monopol, polit. ekon. Se Monopol, sp. 937 - Naturliga mumier. Se Mumie, sp. 1311 - Naturliga rättigheter. Se Naturrätt - Naturlig asfalt. tekn. Se Asfalt - Naturliga urvalet. Se Descendensteori. sp. 195 - Naturlig filtrering. Se Filtrera. sp. 258 - Naturlig folkminskning. Se Naturlig folkökning - Naturlig folkökning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"naturforskarna" indelade sig i 5 sektioner. Under
senare möten har icke gjorts någon åtskillnad mellan
naturforskare och läkare, utan "församlingen" eller
"sällskapet" har delat sig i ett större antal
sektioner, hvilka t. ex. under det tolfte mötet
voro till antalet 12, vid det femtonde 11. Mötenas
förhandlingar ha i regel blifvit utgifna med understöd
af allmänna medel (i Sverige ha anslagen till de
senare mötena uppgått ända till 10,000 kr.). Men
till det trettonde mötet vägrade norska stortinget
det begärda anslaget (5,000 kr.), och detta möte
åvägabragtes därför genom sammanskott af enskilda
personer i Norge. - Redan på 1880-talet förspordes
röster, som menade, att dessa möten då spelat ut
sin roll, att deras tid vore förbi, och väl kan det
erkännas, att vinsten af dylika, ett så stort antal
vetenskaper omfattande möten icke så mycket ligger
i det rent vetenskapliga utbytet af förhandlingarna
i de särskilda sektionerna, utan fastmer i den
personliga bekantskapen vetenskapsmännen emellan
och det personliga umgänget, hvarunder mången
omtvistad fråga i all vänskap blifvit afhandlad
och månget förut rådande missförstånd undanröjdt.
O. T. S. (S. J-n.)
Den omständigheten, att läkarna i de nordiska
länderna, såväl kirurger som invärtes läkare,
bildat särskilda, oftare sammanträdande kongresser,
har hos denna talrika kår minskat intresset för
deltagande i de skandinaviska naturforskarmötena
med dessas stora apparat, som näppeligen passar
vår specialiserande tid, och liknande torde
kunna sägas äfven om idkarna af andra grenar af
naturvetenskap. Närmaste anledningen till, att af
de skandinaviska naturforskarmötena det femtonde
(Stockholm 1898) hittills är och troligen kommer
att förbli det sista, oaktadt antalet deltagare i
de senaste mötena ingalunda utvisade någon afsevärd
tillbakagång, var emellertid det politiska läget
i Norge, som gjorde, att icke någon inbjudning
utfärdades till möte i Kristiania 1904. Året därefter
egde som bekant unionsupplösningen rum, och under
den följande tidens spända förhållanden kunde ju ej
heller något möte bli af. Norska stortingets redan
1886 ådagalagda obenägenhet att anslå medel till dessa
möten gjorde väl äfven sitt till, och då ännu 12 år
efter det sista mötet i Stockholm inga lifstecken
från grannlandet i detta hänseende förspordes, beslöt
den svenska styrelsen för naturforskarmötena (1910)
att upplösa sig samt öfverlämnade protokoll och
handlingar till Vet. akad:s bibliotek.
Redan 1902 hade emellertid de finske naturforskarna,
som ju sedan 60 år tillbaka deltagit i dessa
skandinaviska möten och som önskade återgälda dem
visad gästfrihet, utfärdat inbjudning till ett möte i
Helsingfors. Tillstånd att hålla detta möte hade dock
ej kunnat erhållas på andra villkor, än att äfven
ryska naturforskare skulle ega rätt att deltaga. I
följd häraf kunde vid detta möte i flertalet fall icke
svenska, danska och norska språken användas, utan
vid sammanträdena höllos föredrag och diskussioner
mest på tyska och franska. (De finska och ryska
språken begagnades däremot icke.) Mötets karaktär
blef därigenom i viss mån förändrad. Med afseende på
antalet deltagare var detta nordiska naturforskarmöte
det största af alla. Det bevistades nämligen af 580
finnar, 203 ryssar, 162 svenskar,
70 norrmän och 54 danskar, eller tillsammans
1,069 deltagare, fördelade på 11 sektioner.
S. J-n.
Naturforskarsällskapet. Se Naturforskarmöten.
Naturfärg (i väfnader, trikåvaror o. d.), materialets
naturliga färg.
Naturgas, ur jorden utströmmande brännbar gas; sådan
förekommer äfven i Sverige (Skåne). Se Gas, sp. 773.
Naturharmoni, mus. Se Klang.
Naturhistoria. Se Historia, sp. 769.
Naturhistoriska riksmuseum. Se Vetenskapsakademien.
Naturinstrument. Se Mässingsinstrument och Trumpet.
Naturism (fr. naturisme), den i primitiva religioner
förekommande dyrkan af naturföremål, naturdyrkan. -
Adj. naturistisk.
Naturkrafter (jfr Kraft), de krafter, som verka eller
antagas verka i naturen och orsaka de i denna städse
fortgående rörelserna och förändringarna. Sådana
krafter äro adhesionen, affiniteten, elasticiteten,
gravitationen (tyngdkraften) och kohesionen. Se
vidare Urkrafter.
Naturkult. Se Naturdyrkan.
Naturlagar, de lagar, enligt hvilka naturkrafterna
verka.
Naturlandtraser. Se Husdjur, sp. 1344.
Naturlig, som tillhör, har sin grund i
eller öfverensstämmer med naturen; enlig med
naturens lagar; medfödd; af naturen frambragt;
okonstlad, otvungen; oäkta, född utom äktenskapet.
Naturliga barn (lat. liberi naturales) förekommer
i den romerska rätten som en beteckning för sådana
barn, som någon själf aflat, i motsats till dem, som
han adopterat. Vanligare nyttjades dock uttrycket om
barn, som födts utom äktenskapet. Emellertid afsåg
man härmed icke alla sådana barn, utan endast de i
ett konkubinat födda barnen, hvilka hade en bättre
rättsställning än öfriga oäkta barn (spurii). Då
såväl adoption som konkubinat förblifvit för vår
rätt främmande företeelser, känner vårt lagspråk ej
heller förevarande beteckning. I dagligt tal kan
visserligen uttrycket "naturliga barn" förekomma,
men då åsyftas därmed ej annat än "oäkta barn".
A. W.
Naturliga gödselmedel. Se Gödselmedel.
Naturliga logaritmer, mat. Se Logaritm.
Naturliga magneter, fys. Se Magnet och Magnetism.
Naturliga monopol, polit. ekon. Se Monopol, sp. 937.
Naturliga mumier. Se Mumie, sp. 1311.
Naturliga rättigheter. Se Naturrätt.
Naturlig asfalt, tekn. Se Asfalt.
Naturliga urvalet. Se Descendensteori, sp. 195.
Naturlig filtrering. Se Filtrera, sp. 258.
Naturlig folkminskning. Se Naturlig folkökning.
Naturlig folkökning, Födelseöfverskott
1. Nativitetsöfverskott, statist., kallas det
tal, absolut eller relativt (i 0/0 eller 0/00 af
folkmängden), hvarmed inom ett visst område under
en viss tidrymd antalet födda öfverstiger antalet
döda och hvarmed folkmängden sålunda skulle ökas,
om ingen vinst eller förlust uppkomme genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
