- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1495-1496

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mydriasis, grek., med. - Mydriatica l. Pupillutvidgande medel, med. - Müelich, Hans - Myelin, nervmärg - Myelitis, inflammation i ryggmärgen. Se Ryggmärgssjukdomar - Myelocyter. (se Märg)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

infallande eller vid betraktande af närbelägna
föremål. Orsakerna äro flerahanda. Den renaste formen
är den, då regnbågshinnans slut- eller ringmuskel
ensam är satt ur verksamhet. Vanligen beror detta
därpå, att en stöt eller ett slag träffat ögat,
t. ex., såsom ofta händer, af en i ögat springande
kork från en champagne- eller kolsyrevattensflaska
(ty. sodapfropfen-mydriasis). Härvid är endast
irismuskeln paralyserad. Ackommodationen
är fortfarande oinskränkt och synen därför
relativt god, för så vidt blödningar o. d. ej
tillkommit. Tillsammans med andra förlamningar
af ögats muskler (de, som förses med nerver från
oculomotorius) förekommer mydriasis vida oftare;
hvarjehanda hjärn- eller allmänna lidanden orsaka
dylika förlamningar. Utsikterna till förbättring
eller hälsa bero på grundlidandets åtkomlighet för
behandling. Äfven vid vissa retningstillstånd
(spastisk mydriasis) och vid förgiftningar
förekommer mydriasis. Åtskilliga medel, mydriatica
(se d. o.), åstadkomma vid indrypning i ögat en mer
eller mindre fullständig utvidgning af pupillen;
de mest kända och de mest använda äro atropinet
och homatropinet. Kokain åstadkommer en mindre
fullständig och snart öfvergående förstoring af
pupillen. Af atropinet göra ögonläkarna flitigt bruk
vid sjukdomar i hornhinnan och iris. Vid de senare
kan man ej undvara detsamma. Mydriasis af atropin
håller i sig ganska länge (ibland 8–10 dagar, sedan
man upphört med indrypningarna), synförsämringen
genom ackommodationens upphäfvande likaså. Det får
därför aldrig användas till utvidgning af pupillen
för att möjliggöra undersökning af ögats inre.

Rsr. (G–d.)

Mydriatica (af mydriasis, se d. o.)
l. Pupillutvidgande medel, med.,
läkemedel och gifter, som vidga pupillen. Bland
sådana märkas främst atropin och de därmed lika
verkande hyoscyamin, skopolamin (eller hyoscin)
och homatropin; vidare t. ex. kokain, arekolin
m. fl. Dessa ämnen verka på bildningar i ögat
och framkalla efter indrypning innanför ögonlocken
effekt blott i det öga, hvari indrypningen skett. De
förlama tillika ackommodationsmuskulaturen och bringa
därigenom ögat att ställa in sig för seende på
afstånd. Flertalet mydriatica höjer tillika trycket
eller spänningen i ögonklotet. Härifrån gör kokain
undantag, i det att det tvärtom nedsätter nämnda
tryck. Angående den medicinska användningen af
mydriatica se Atropin och Kokain.

C. G. S.

Müelich, Hans, sydtysk målare och tecknare för
konstslöjden, f. 1516 i München, d. där 1573,
var en på sin tid mycket ansedd mästare, hvars
namn dock snart råkade i glömska, men i vår tid
synes återvinna sin ryktbarhet. Sannolikt var
han elev af Albr. Altdorfer i Regensburg och
räknas därför, ehuru bosatt i München, till
den s. k. Donauskolan. I sin ungdom gjorde han en
studieresa till Italien, under hvilken han kopierade
Michelangelos "Yttersta domen". Återkommen till
München, blef han hofmålare hos hertig Albrekt V,
för hvars räkning han var verksam som miniatyrist,
oljemålare samt ornaments- och mönstertecknare. Mest
berömd är han som miniatyrmålare. Hans miniatyrer
för af den konstälskande fursten beställda arbeten,
såsom Orlando di Lassos botpsalmer, Cypr. di Rores
motetter och det rikt illustrerade inventariet öfver
den hertigliga samlingen af dyrbara smycken,

räknas till arbeten af första rang i sitt slag. Han
gjorde dessutom en mängd utkast till guldsmedsarbeten
och infattningar af ädelstenar, till pokaler, skålar,
borduppsatser, klockor, o. s. v., äfvensom till
praktsvärd och praktrustningar och tillhör jämte Dürer,
Holbein, Jamnitzer och Amman antalet af 1500-talets
yppersta mönstertecknare i Tyskland. Som målare i
olja har M. af eftervärlden varit mindre uppskattad,
beroende därpå, att af hans oljemålningar endast några
ganska hårdt modellerade och rätt blodlösa porträtt
i Wien och München voro kända, ända till dess 1912 en
1543 daterad märklig målning af M. i Solna kyrka
upptäcktes. Taflan, som 1632 af svenskarna togs ur
den hertigliga konstkammaren i München, men nu är
endast ett fragment, i det att dess öfre hälft afsågats,
för att den skulle få rum i ett epitafium, framställer
på ena sidan
Törnekröningen
(en åtminstone i sitt nuv. skick mindre betydande målning)
och på den andra: Grafläggningen eller rättare:
Efter nedtagandet från korset,
en i vackra färger hållen, rik komposition, med stilfullt
tecknade, miniatyrlikt utpenslade figurer och ypperliga
karaktärshufvuden – en af sin tids bästa tyska taflor,
som helt visst kommer att återinsätta M. på hans rätta
plats i den tyska målarkonstens historia. Jfr
O. Granberg, "En märklig gammaltysk tafla" (i tidskr. "Konst", 1912).

O. G–g.

illustration placeholder
Längdsnitt genom en myelinhaltig nerv. 1 axelcylindern, 2 myelinskida,

3 nervskida (neurilemma), 4 insnörning på nervtråden genom avbrott

i myelinskidan, 5 kärna, tillhörande en Schwannsk cell.

Myelin (af grek. myelo’s, märg), nervmärg, kallades
af Virchow den märglika substans (se fig. vid 2),
som fyller de hvita nervtrådarna mellan skidan
(se fig. vid 3) och axelcylindern (se fig. vid
1). Myelinet, som utgör en segflytande materia,
består af flera olika ämnen, såsom protagon, lecitin,
kolesterin, fett, samt bildas säkerligen af celler,
hvilkas kärna (se fig. vid 5) och protoplasma
ligga inskjutna mellan axelcylindern (neuriten)
och nervskidan (neurilemma). Dessa celler kallas
Schwannska celler. Myelinskidan företer på kortare
eller längre afstånd afbrott, i följd hvaraf
nervtråden på dessa ställen synes insnörd (se
fig. vid 4). Myelinskidan i nervtråden
anlägges senare än axelcylindern, och
först sedan myelinet är färdigbildadt, kan
tråden i allo fylla sin retningsledande
uppgift. Inom det centrala nervsystemet bli de nervtrådar,
som äro utvecklingshistoriskt äldst, tidigast
färdiga och funktionsdugliga. Hos det
nyfödda barnet är därför flertalet
ledningsbanor tillhörande ryggmärgen,
förlängda märgen och fyrhögarna (se
d. o.) färdigt för funktion, under
det att impulser från storhjärnan
eller hemisfärhjärnan ännu endast i
särdeles ringa mån kunna fortledas.

E. Hgn.

Myelitis (af grek. myelo’s, märg), inflammation i
ryggmärgen. Se Ryggmärgssjukdomar.

Myelocyter (af grek. myelo’s, märg, och ky’los,
ihålighet, cell) äro en form af uninukleära leukocyter,
eller rundkärniga hvita blodkroppar, som finnas
i benmärgen (se Märg).

E. Hgn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0776.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free