Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1479-1480 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mustafa, arab, "utvald", namn på fyra turkiska sultaner - Mustafa 2. M. II. - Mustafa 3. M. III - Mustafa 4. M. IV. - Mustafa, pseudonym. Se Kuylenstierna 1. - Mustafa Ibn Abdallah. Se Hadji Chalifa - Mustafa Reschid pascha. Se Reschid pascha - Mustag, berg. Se Karakoram - Mustagh-ata - Mustagh-ata 1. (Mustag), berg. Se Karakoram - Mustagh-ata 2. Bergstopp i södra Pamir - Mustahfyz, arab., landstormsman i Turkiet - Mustahfyz, Mustahfyza, landstorm - Mustangen, namn på hästen i Paraguay - Mustapha, två förstäder till Alger - Mustapha M. Inférieur - Mustapha M. Supérieur - Mustasaari, kustsocken i Vasa län, Finlans - Mustasch, skägg på öfverläppen - Musschflädermus, zool. Se Flädermöss - Mustela, zool. Se Hermelinen och Vesslesläktet - Mustelidae, zool. Se Vessledjuren - Musteschar, turkisk titel - Mustiala, ort i Tavastehus, Finland - Mustio, finsk namnform på Svartå - Mustoxydes, Andreas - Musurus, Markos - Musurus pascha, Konstantin - Musvråken, zool. Se Vråksläktet - Musäus, Johan Karl August

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

understödde M. kraftigt sin utmärkte vesir Husein
Köprili, men efter dennes död, 1702, var han icke
i stånd att genomföra några reformer mot ulemas och
janitscharernas motstånd. Afsatt till följd af dessas
stämplingar (aug. 1703), efterträddes han af sin
broder Ahmed III och dog i dec. s. å. –

3. M. III,
Ahmed II:s andre son, följde i okt. 1757 sin kusin
Osman III i regeringen. Mer än vanligt begåfvad,
kunskapsrik och kraftfull, sökte M. både utåt och
inåt öka och trygga sitt rikes politiska makt. Början
af hans regering förflöt fredligt under storvesiren
Ragib paschas visa ledning. Trots alla Englands
intriger lät M. icke förmå sig att i Sjuåriga
kriget kämpa mot Österrike samt förkastade äfven
Preussens förslag om en off- och defensivallians
(okt. 1762). Den polska frågan föranledde ett nytt
och långvarigt, i det stora hela ofördelaktigt krig
med Ryssland (okt. 1768). Under kriget dog M. 24
dec. 1773, uppriktigt saknad af hela sitt folk,
och efterträddes af sin broder Abd-ul-Hamid I, enär
den ende sonen, Selim (III), då var endast 12 år
gammal. Den allmänna korruptionen samt omgifningens
falhet och okunnighet hindrade honom att verkställa
sina planer rörande den inre förvaltningen. Bland
annat hade M. för afsikt att vid första tid af fred
låta genomgräfva näset vid Sues, och han afsände
den bekante baron Thott för att vidtaga förberedande
undersökningar. – 4. M. IV, son af Abd-ul-Hamid I,
blef genom en palatsrevolution insatt i sin störtade
kusin Selim III:s ställe (maj 1807). Ehuru han vid
första utbrottet af ett uppror, föranstaltadt af Selim
III:s anhängare, genast lät afrätta denne (juli 1808),
blef han kort därefter afsatt och på befallning af
sin broder, sultan Mahmud II, afrättad i nov. 1808.

1–4. ^{H. A.} (^{L. M. B.})

Mustafa, pseudonym. Se Kuylenstierna 1.

Mustafa Ibn Abdallah [mo’st-]. Se Hadji Chalifa.

Mustafa Reschid pascha [mo’st-]. Se Reschid pascha.

Mustag, berg. Se Karakoram.

Mustagh-ata. 1. (Mustag), berg. Se Karakoram.
– 2. Bergstopp i östra Pamir. Höjden uppges olika, vanligen till 7,860
m. eller 8,180 m. S. Hedin besteg det 1894 till
6,300 m. höjd och har skildrat det bl. a. i
"Die gletscher des M." (1895), "En färd genom
Asien 1893–97" (1898) och i "Ymer" (s. å.).

2. ^{J. F. N.}

Mustahfyz, arab., landstormsman i Turkiet. – Mustahfyza, landstorm.

Mustangen, namn på hästen i sydamerikanska staten Paraguay.

Mustapha, namn på två förstäder till Alger
(M. Inférieur och M. Supérieur). 37,187 inv. (1901).

Mustasaari [-sari], kustsocken i Vasa län,
Korsholms härad och domsaga, Finland. Imperiellt
pastorat af 1:a kl., Åbo ärkestift, Vasa nedre
kontrakt. Areal 320 kvkm. 9,477 inv. (1910),
svensktalande. M. är jämte Pedersöre den
äldsta församlingen i södra Österbotten. Vasa
gamla stadsplan ligger numera inom socknen,
och stadens gamla, vid branden 1857 räddade
hofrättshus är omändradt till socknens kyrka. I
närheten ligga Korsholms vallar, på hvilka fordom
befallningshafvandena öfver södra Österbotten
tidtals residerat, och befinna sig Korsholms
jordbruksskola samt länslasarettet för Vasa län.

^{A. G. F.}

Mustasch (fr. moustache, af grek. mystax),
skägg på öfverläppen, knäfvelbår.

Mustaschflädermusen, Vespertilio mystacinus,
zool. Se Flädermöss, sp. 686.

Mustela, zool. Se Hermelinen och Vesslesläktet.

Mustelidæ, zool. Se Vessledjuren.

Musteschar (turk., råd), i Turkiet titel för understatssekreterarna i departementen.

Mustiala [mo’s-], förut landtbruks- och mejeriinstitut
på Mustiala forna öfverstelöjtnantsboställe, om 4
mantal i Tavastehus län, Tammela socken, Finland, men
efter omorganisationen af Finlands landtbruksläroverk,
då den högre landtbruksundervisningen
förlades till universitetet i Helsingfors,
ett landtmannainstitut, för hvilket reglemente
utfärdades 12 sept. 1908. Institutet grundlades 1836.

^{A. G. F.}

Mustio [mo’stiå], finsk namnform på Svartå (se d. o.).

Mustoxydes [-i’di(s)], Andreas, nygrekisk
historieskrifvare, diplomat, f. 1785 på Korfu,
d. där 1860, studerade juridik i Pavia, utgaf
Notizie per servire alla storia corcirese (1804)
och utnämndes till historiograf för "de sju öarnas
republik". 1811–14 utkom i 2 bd hans viktiga arbete
Illustrazioni corciresi.
Ryska regeringen utnämnde honom 1820 till sändebud i
Turin. 1828 kallade honom Kapodistrias till öfverledare
för den offentliga undervisningen i Grekland. Efter
Kapodistrias’ mord begaf sig M. åter till Korfu och
blef medlem af Joniska öarnas lagstiftande församling.
Bland hans skrifter må f. ö. nämnas
Renseignements sur la Grèce et sur l’administration du comte Capodistrias (1833).
M. lyckades ock att ur de italienska bibliotekens
gömmor framleta flera dittills okända forngrekiska
texter, t. ex. ett tal af Isokrates; dessutom
öfversatte han grekiska författare till italienska.

^{J. C.}

Musuros, Markos, lärd grekisk humanist, f. 1470 på
Kreta, d. 1517, Laskaris’ (se d. o.) lärjunge, lärde
själf i Padua, Venezia och Rom. Leo X utnämnde honom
till ärkebiskop af Monemvasia. Han deltog (1498–1516)
i utgifvandet af de aldinska upplagorna af klassiker.

^{J. C.}

Musurus pascha, Konstantin, turkisk diplomat
af grekisk börd, f. 1807, d. 1891, började
som sekreterare hos furst Vogorides, skickades
sedan som regeringskommissarie till Samos (1834)
och lyckades återställa freden där. 1840 blef han
envoyé i Aten, därefter i Wien och 1851 i London,
där han 1856–85 representerade Turkiet som ambassadör.

^{J. C.}

Musvråken, zool. Se Vråksläktet.

Musäus, Johann Karl August, tysk författare,
f. 1735 i Jena, d. 1787 i Weimar, där han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>