Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Museum - Museum, Historiska museer - Museum, Musikhistoriska museer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
South-Kensington-museet i London har man
emellertid strängt hållit sig till det för
konstslöjdmuseerna från början betecknade systemet med
uppställning efter material och tillverkningssätt.
En korsning af båda metoderna, den historiska
och den tekniska, torde vara den möjligaste
lösningen af det ofta dryftade spörsmålet om
konstslöjdmuseernas uppställning. Konstslöjdmuseer
finnas i hela den civiliserade världen. Bland de
större må nämnas de i London, Paris, Berlin,
Hamburg, Wien och Köpenhamn. På flera håll fylla
stora kulturhistoriska museer äfven ett konstslöjdmuseums
uppgifter, åtminstone i viss grad, så
Bajerska nationalmuseet i München,
Germanisches museum i Nürnberg, Nordiska museet i
Stockholm. Nationalmuseum i Stockholm eger
ansenliga samlingar af konstslöjd. I Göteborg
är f. n. Röhsska konstslöjdmuseet under bildning.
A. L. R.
Historiska museer i pregnant mening
är sedan gammalt benämningen på samlingar af
förhistoriska och medeltida kulturminnen. Om
Statens historiska museum se d. o. En
rangplats vid dess sida beträffande nordisk
arkeologi intar Nationalmuseet i Köpenhamn.
Lifrustkammaren (se d. o.) i Stockholm är ur
en annan synpunkt ett historiskt museum, så ock
i sin mån Svenska statens trofésamling,
bestående af i krig eröfrade troféer, fanor,
standar, pukor m. fl. musikinstrument. Den är
t. v. magasinerad i Nordiska museet och vårdas
af Lifrustkammarens föreståndare. – På det
vetenskapliga området har man vidare etnografiska
museer (se d. o.; se äfven Nordiska
museet), geologiska museer (se
d. o.), zoologiska museer (se Zoologiska
institutioner och samlingar, där äfven
upplysning ges om Biologiska museet i
Stockholm, som framställer den skandinaviska
djurvärldens lif i naturen; för Naturhistoriska
riksmuseum i Stockholm redogöres i art.
Vetenskapsakademien) och hygieniska museer
(se Hygieniskt museum). – Pedagogiska
museer (skolmuseer), innefattande
normaltyper af modern undervisningsmateriel
o. d., finnas flerstädes, bl. a. i Stockholm
Svenska skolmuseet (Grefturegat. 74),
inrättadt af Sveriges allmänna folkskollärarförening.
Af annan art äro de ”skolmuseer”, som egas af
läroverk och mest bestå af naturhistoriska föremål. –
Ett Landtbruks- och fiskerimuseum
i Stockholm tillhör Landtbruksakademien. –
Tekniska museer, afseende att åskådligt
framställa teknikens utveckling och närvarande
ståndpunkt, har man gjort början till på olika håll. Ett
framstående sådant har öppnats i München.
Industrimuseet i Mülhausen (se d. o.) utgör en
mönstersamling af olika länders industrialster. Ett
bokindustrimuseum finns i Stockholm (se därom
Bokhandtverk). Om handelsmuseum
se d. o. – Ett arbetarskyddsmuseum,
med uppgift att visa allehanda skyddsanordningar
mot olycksfall och ohälsa i arbete, är i själfva
verket den ständiga utställning, som sedan 1906
hålles i Stockholm af Föreningen för
arbetarskydd (se därom d. o.). Dylika permanenta
utställningar ha under det senaste årtiondet
inrättats i Charlottenburg (Berlin), Wien,
München, Paris, Milano, Barcelona, Köpenhamn,
Helsingfors och New York, och bland dessa bära
de i Paris (Musée social), München och New York
namnet museum. – Kommunikationsväsendet
belyses i bl. a. Verkehrs- und baumuseum i Berlin,
som omfattar väg- och vattenbyggnadsafdelning,
järnvägsafdelning och början till sjöfartsmuseum.
Äfven förekomma särskilda järnvägsmuseer (se
Järnvägsmuseum) och postmuseer. Af det
senare slaget finns ett rikhaltigt i Berlin.
Postmuseet i Stockholm, inrättadt 1906, eges
af svenska postverket och utgöres af föremål, som
användts af posten under olika tider samt äro
egnade att åskådliggöra postväsendets utveckling,
såsom postbefordringsredskap, mekaniska hjälpmedel
för postbehandling, uniformer, reglementen,
journaler o. s. v., hvartill kommer en rikhaltig
samling af in- och utländska frankotecken samt
en hel del postbehandlade bref o. s. v. från äldre
tider. – Till det svenska krigsväsendets belysning
tjäna bl. a. Artillerimuseet (se d. o.)
i Stockholm och militärmuseet i skansen Kronan
(se d. o.) i Göteborg. Marinmuseer,
samlingar af historiskt eller kulturhistoriskt märkvärdiga
vapen, flaggor, krigsfartygsmodeller, gallionsbilder
o. s. v., som tillhört örlogsflottan, finnas i
Madrid, Haag, London, Paris (Louvre), Toulon,
Rom, Berlin, Petersburg, Köpenhamn, Karlskrona
och Stockholm. Statens sjökrigshistoriska
samlingar i Stockholm (förr i Karlskrona)
ha f. n. (1913) sin lokal i gamla riksbankshuset
vid Järntorget, utom en del, som är magasinerad
å k. örlogsvarfvet. Samlingarna äro utbrutna
ur de två modellsamlingar, som förvaras
dels i Karlskrona (tyghuset), dels på örlogsvarfvet
i Stockholm. – Polis- l. kriminalmuseer
ha inrättats i flera länder och ha till syftemål icke
blott att genom modeller af polisredskap, uniformer
o. d. belysa polisväsendets utveckling under tidernas
lopp, utan ock för de unge polismännens utbildning
förete olika kategorier af förbrytarredskap,
samlingar af material från brottmålsutredningar
o. s. v. I regel är det allenast ordningsmaktens
representanter, som ega tillträde till kriminalmuseerna.
Ett af de bäst ordnade finns i Wien. I
Stockholms nya polishus är ett polismuseum under
inredning.
E. F–t.
Musikhistoriska museer, afsedda att
sammanföra sådana föremål, som anknyta sig till
musikens historia, finnas i Paris, London, Bruxelles,
Berlin, Leipzig, Köln, Weimar, Florens, New
York, Köpenhamn, Stockholm m. fl. städer. –
Musikhistoriska museet i Stockholm
utgör en på enskild väg åstadkommen samling
af äldre ur bruk komna musikinstrument af alla
slag äfvensom äldre musikalier, autografer,
manuskript samt porträtt af tonsättare, utöfvande
musiker och sceniska konstnärer. Idén därtill
upprann vid den med 1897 års stora nordiska
Stockholmsutställning förenade Teater- och
musikutställningen. Museets bildande beslöts på ett möte
af för saken intresserade personer 12 mars 1899 på
initiativ af fabriksidkaren K. Claudius i Malmö,
egare af en mycket värdefull musikinstrumentsamling,
och sekreteraren vid K. operan J. Svanberg.
Dessa hade med sig förenat åtskilliga personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
